Den här bloggen har jag haft i tanken under några månader. Därför började jag skriva lite inlägg redan innan den var igång. Idag får ni ta del av ett av de inläggen, skrivet en stund efter en av de lyckligare stunderna i mitt liv!
När det här skrivs så har jag precis fått besked om att min nyfödda systerdotter, Doris, har en hjärnfunktion som är normal och att tester inte visar på en muskelsjukdom. Det beskedet gav en euforisk glädje, en total lyckokänsla. Tänk att en normal hjärnfunktion kan skapa sådan glädje.
Min systers graviditet har varit något utöver det vanliga. Den här lilla flickan har kämpat sig igenom nio månader. Hon hade redan under nio månader i magen genomgått mer motgångar än vad många möter i ett helt liv. När hon väl fötts så var det euforisk glädje en stund. Fram till att de upptäckte en rad saker som inte riktigt stämde.
En lång oro
Oron över vad det var och hur djupt problemen bottnade har varit olidlig för föräldrarna och de runtomkring. Så att få ett sånt enkelt besked som att hjärnan verkar normal skapar så mycket känslor, för det innebär att det är en förutsättning till, för den här lilla tjejen mot att leva ett bra liv!
Hon har massor av saker kvar att brottas med innan hon är helt framme, ett ben som inte fungerar och lite annat. Det är dock en tjej som lärt sig kämpaglöd redan i mammas mage och jag är säker på att hon kommer hitta vägar för att fixa allt det här också!
Tänk på det när du fastnar i negativa tankar, när något inte funkar som du vill. Det finns tillfällen där vi kan känna eufori för något som de allra flesta av oss tar helt för givet!! Var glad för att du har en normal hjärnfunktion istället för att vara irriterad över ett spillt mjölkglas, en syrisk flykting eller att morgontidningen inte levererats i morse.
Det finns en liten flicka som just gjort mig och sina föräldrar lyckliga bara genom att vara som alla andra. Var glad för att du är som alla andra! Och gör det bästa av dina fantastiska förmågor!!
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!
Happy Cato
PS. Doris är idag fyra månader och jag titulerar mig stolt fadder! DS.
