Har gått på semester från mitt dagjobb och spenderat min första dag med att besöka min gamla arbetsplats nere i Abbekås. Den plats jag lämnade 2008 när jag slagit i botten och bestämt mig ta mig upp! Jag var där för att hälsa på en vän som hyrt en stuga. Vi har gått igenom liknande resor även om hennes är lite färskare än min. Så en del av samtalet kom att handla om organisationer, chefer och kaos.
På bilresan hem fick det mig att fundera på en tidningsannons jag läste i Dagens Industri på semestern den där sommaren 2008. Jag minns normalt inte annonser, men denna satte sig. Den löd ungefär såhär:
”Just nu funderar dina bästa medarbetare på att byta jobb!” och till det en fin semesterbild.
Den fick mig att börja tänka då och den får mig att börja tänka nu. Varför är det så många organisationer som är så usla på att behålla sin bästa personal? Varför har alltför många chefer dålig koll på hur de ska behandla personal för att få dem att vilja stanna? Det finns tusentals sidor forskning på området, det är inte raketforskning direkt. Ändå misslyckas så många med det! Är det ointresse, oförmåga eller något annat?
Forskning visar tydligt på att personal som mår bra presterar bättre. Det är ju ingen direkt överraskning. Att tappa sin bästa personal och rekrytera ny kostar massor av pengar. Ändå lägger massor av organisationer och chefer minimal kraft på att få personalen att må bra. Jag har mina teorier, men det återkommer vi till i framtiden! 🙂
Är du en av dem som ligger i hängmattan just nu och funderar på att byta jobb? Grattis, då är du antagligen en av de bästa anställda, men verkar i fel organisation. Och grattis till er som inte funderar, för ni har antagligen hamnat rätt redan! Är du chef, fundera en stund på semestern om du skulle må bra och trivas med dig själv som chef!
En spontan tanke såhär en vacker sommardag! Jag såg också en nunna väntandes på bussen idag, det väckte också tusen nyfikna frågor. Borstar nunnor tänderna med färgglada tandborstar och borstar de med Colgate eller Pepsodent? Det var två frågor min märkliga hjärna behagade fråga!! 🙂
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
Happy Cato
A