Först och främst ett stort TACK för allt det enorma stöd och all den kärlek familjen Cato fått de senaste dagarna! Vi vet idag inte mer än vad vi visste när jag skrev i lördags. Eftersom de flesta i vår närhet nu vet vad som hänt så kan jag berätta att min mamma åkte in till akuten i fredags med smärtor i buken och med feber. Först misstänkte de inflammation i gallan och då kändes det ganska lugnt. Men efter ett ultraljud så upptäckte de små förändringar på levern. Det är ungefär allt vi vet, hon har röntgat hela överkroppen idag, men inga besked ännu.
Jag var inne och hälsade på henne ikväll tillsammans med min lillasyster. Förutom sjukhuskläderna så var hon precis som vanligt, febern är borta och smärtan har lagt sig en hel del. Så vi hoppas på det bästa!
Min mamma är en fighter. Förutom en daglig fibromyalgi så har hon senaste åren fixat en hjärntumör och en bröstcancer av aggressivare sort. Och då är det nog ändå de enklare utmaningarna hon har fått gå igenom. När två så allvarliga saker är de enkla matcherna så förstår man att det här är en världsmästare på att överleva. Hon har större kämpaglöd än Mike Tyson hade i sina storhetsdagar.
När någon har fightats med två sådana sjukdomar på några år och vi sedan får höra att det är små förändringar på levern, då är det naturligt att tankarna flyger iväg. När vi går i ovisshet så skuggboxas vi mot tidigare demoner. Vi chockas och befarar att det ska behöva bli en ny fight! Jag hoppas av hela mitt hjärta att min mamma får behålla världsmästarbältet på WO denna gången, att motståndaren förstått att han står mot mästarnas mästare!
Det finns ingen i hela världen som är värd att fightas med svåra sjukdomar, allra minst min mamma. Hon är den mest godhjärtade människan på jorden. Hon kan ligga sömnlös över en skadad fågel hon sett dagen innan. Hon sätter alltid alla andras bästa före sitt eget (något vi pratat om ofta, eftersom jag inte alltid ser det som en bra väg till lycka). Hon ställer alltid upp, hon är min och min familjs största supporter! Hon, tillsammans med pappa, har alltid stöttat mig och mina systrar i de val vi gjort! Hon är en hjälte, en fighter, som trots alla kamper mot sjukdomar och annat, har en sådan livsglädje så den räcker till halva världen! Hon om någon har fått mig att förstå att jag måste följa min egen väg. Hon har lärt mig att lycka i det långa loppet inte handlar om det som drabbar dig, utan den attityd du tar dig an utmaningen. Jag hade inte varit i livet idag om jag inte hade haft henne och pappa. Jag har dem allt att tacka och idag kändes som dagen då jag behövde hylla min mamma, fightern med världens största hjärta! Behöver hon gå upp i ringen igen kommer hon att ta fighten och hon kommer ha mig och resten av familjen med sig. Vi har fightats ihop förr, det har svetsat oss samman, så vi kommer att göra det igen!! Men mest av allt hoppas jag att de säger att det var en fis på tvären!! 🙂
Fortsätt ta hand om era nära och kära! Livet är ovisst hela tiden, ibland mer än annars, så det är alltid rätt tid att ge kärlek till de du älskar!
Happy Cato