En gammal man satt på sängkanten och blickade ut genom fönstret. Solen sken, det var vår i luften och han kunde riktigt känna hur värmen spred sig genom kroppen och nådde långt in i hans själ. Det var en stund av lycka.
Sex månader senare sitter samma man på sängkanten och blickar ut genom samma fönster. Himlen är grå, träden föll ett efter ett från träden och kylan kunde riktigt kännas genom fönstret. En liten sädesärla sätter sig på fönsterblecket, på väg mot dit solen åter skulle få lysa på den. Mannen tittade på fågeln och kunde riktigt känna känslan av fågelns frihet sprida sig genom kroppen. Det var en stund av lycka.
I rummet bredvid sitter en annan gammal man på sin sängkant. Han blickar ut genom fönstret. Solen bländar honom, han kunde känna svetten pärlas i pannan och ingen sol skulle någonsin få nå hans själ. Det var en evig olycka.
Sex månader senare sitter mannen inte längre vid sin sängkant. Den eviga olyckan är över. Och lika bra är det, hade mannen tänkt om han hade suttit där. Himlen är ju grå, träden har inga löv och det är kallare än en isbjörns röv. Och den där sädesärlan, den har det ju jävligt bra som får lite sol och värme snart. Nej, det var bättre att vara död…
I mina föreläsningar brukar jag ofta prata om Byron Katies modell kring My, Your och Gods business. Den är liknande sinnesrobönen ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”. Det handlar om att uppleva kontroll. Gods business är exempelvis vädret. Det har du ingen kontroll över. Det du kan kontrollera är hur du klär dig eller som sädesärlan, dra någon annanstans. Your business är hur andra behandlar dig. Är någon taskig eller ger en komplimang är det deras kontroll, din kontroll är hur och om du väljer att ta emot det. My business är alltså hur du väljer att hantera det som händer dig och den värld som pågår omkring dig.
Ska du bli lycklig gäller det att bli riktigt bra på My business. För det är det enda du någonsin kan påverka. Det gäller dessutom att bli bra på det på rätt sätt. Det är här självbedrägeriet kommer in. Den andre gamle mannen valde att se det jobbiga i allt. Han såg det antagligen inte som ett val, olyckliga människor ser sällan sitt eget ansvar i att välja perspektiv. Den första mannen valde att se ljuspunkterna i livet och i min historia fick han leva längre, eftersom lyckliga människor faktiskt gör det… 🙂 Den olycklige mannen skulle säga att den lycklige mannen höll på med självbedrägeri. Han valde ju att blunda för allt det negativa. En positiv jävel som inte kan vara realist! Och ja, till viss del handlar det om att välja vad som påverkar dig och vad som inte påverkar dig.
En av de sakerna som blivit tydligt för mig det senaste året är just detta. Lycka handlar om att hitta ljuspunkterna och låta dem påverka dig positivt i så stor mening som möjligt! Skiner solen ute, då väljer jag att bli lycklig av det. Samtidigt som det gäller att inte låta de mörka sidorna påverka dig i för stor utsträckning. Öser regnet ner ut, då väljer jag att inte påverkas av det. Jag tar det för vad det är. Jag plockar bort de djupa dalarna, men behåller topparna i vad som kan påverka mig externt.
En del människor jag stött på tror att det handlar om att gå runt oberörd kring allt. Det är inte lycka för mig. Andra säger att vi måste ha dalarna för att kunna njuta av topparna. Ja, men det är du själv som bestämmer botten på dalarna! När jag startade om mitt liv hade jag en perfekt söndagsmorgon. Jag åt en god frukost på morgonen och njöt sedan av en fantastisk promenad längs havet. Där och då, jag minns exakt punkten jag tänkte tanken, bestämde jag mig för att det ska vara botten av mina dalar framöver. Fram tills dess hade det varit den absoluta toppen. Och de senaste tio åren har jag knappt haft en enda dag som varit under den botten. När mamma insjuknade och gick bort såklart, men annars är det max en handfull dagar där jag dalat under den punkt jag valde en perfekt söndagsmorgon. Och det handlar helt och hållet i att välja attityd, att träna på att leta ljuspunkterna, att uppleva kontroll och att ständigt vara i My business. Jag tar på mig mina turkosa glasögon utan att bli naiv. Jag tar på dem och filtrerar världen på det sätt som gör att jag håller mig lycklig. Jag vet mycket väl att det av den kritiske pessimisten skulle kunna kallas självbedrägeri. Fast å andra sidan är det enda sättet att kunna bli lycklig på!
Det här är en central del av lyckan. En av de delarna allra närmast kärnan för ett lyckligt liv. En del som funnits med i filosofier och traditioner i tusentals år, som vi idag tycks ha glömt. Mod att förändra det jag kan handlar helt enkelt om att du måste våga välja hur du filtrerar det som händer dig och vara tacksam för det du har, istället för att fokusera på det du inte har!
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!
Happy Cato
