Om svaret är ja på den frågan, då är du inte ensam. Jag håller på med lite research kring min nya bok och ramlade då över en undersökning som gjorts i Sverige. Hela 32 % anser sig vara överkvalificerade för sitt jobb. Även om det inte behöver betyda att de faktiskt är överkvalificerade, visar andra studier att det är relativt nära korrelation med faktisk överkvalifikation.
Skulle jag vara chef idag skulle en sådan siffra skrämma skiten ur mig! För överkvalificerad personal har högre sjukfrånvaro och högre representation i utbrändhet. Det är alltså inte en för hög arbetsbelastning som bränner ut alla, det är fel utmaningar. En person som är överkvalificerad för sitt jobb är också mindre produktiv. De går till jobbet utan utmaning och kan i det också tappa meningsfullheten med sitt arbete. De upplever inte flow i jobbet, som är ett perfekt ställe att vara på för att vara extremt produktiv. Istället riskerar de anställda som lägger sin tid på att socialisera och skitsnacka med andra, som i sin tur tappar produktivitet.
Vi behöver ha rätt utmaning i arbetet, där vår kompetens hela tiden ligger på gränsen till vad vi känner att vi kan kontrollera samtidigt som vi utvecklas. Där kompetens och utmaning är en perfekt matchning. Vi behöver bli bättre på att möta upp detta och det på olika plan. Du som individ har ett ansvar att be om större utmaningar och tydliggöra ditt behov av utveckling. I vissa fall också ansvaret att söka dig vidare till ett arbete som matchar din kompetens. Du som chef har ansvaret att möta upp varje individs enskilda behov. Du behöver anpassa och matcha personalens kompetens med rätt utmaning. Du behöver också se till att inte anställa överkvalificerad personal till tjänster där personalen inte får växa. På samhällsnivå behöver vi öka tryggheten att byta jobb. Ett av våra största problem idag är att det finns ett kompetensglapp. Vi har kvalificerade tjänster som inte fylls, för att människor inte alltid vågar byta jobb eftersom våra system är rigida och kan bestraffa dem som vågar ta chansen att byta jobb. Trots att det är precis det som vårt samhälle hade mått bra av. Vi behöver få upp en rörlighet. Det hade ökat välmåendet, minskat utbrändheten, fått bättre tillsättning av personal på avancerade tjänster och i slutändan gett stora samhällsekonomiska vinster.
Idag slösar vi bort en stor del av den kapacitet som finns hos de 32 % som anser sig överkvalificerade. Är du en av dem som slösar bort din kapacitet? Fundera ett tag över vad du kan göra? Vill du verkligen vara en människa som lever ditt liv utan att få veta var din verkliga potential finns? Jag hoppas inte, för det kommer leda till att du ser tillbaka och ångrar dig.
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
Happy Cato
