Jag var på bio för ett litet tag sedan och såg Creed 2, en av många uppföljare till Rocky-filmerna. Filmer som jag och miljoner andra växt upp med och påverkats av. Det finns väl få andra filmer som fått så stor påverkan på unga mäns träningsvilja. 🙂 Fast de här filmerna fick mig att fundera över om de gjort mer skada än nytta.

I just wanna know why? There´s no easy way out, there´s no shortcut home, så är en textrad i en av alla låtar från Rocky-filmerna. Problemet är att det är ju just shortcuts som Rocky visar oss. Det finns en genomgående scen i alla filmerna där en peppig låt spelas och Rocky tränar sig i form till kommande matchen. Han springer i snö eller i trappor. Han gör pull-ups eller sit-ups. På fyra minuter går han från ”otränad” till världsmästarform. Ett träningsmontage som fått mig och en massa andra att bli supersugna på att träna och köra skiten ur oss. Fast, det tar ju längre än fyra minuter…

En av våra största felsvängar i världen handlar om att vi vill ha saker snabbt, direkt belöning. De flesta tar hellre 100 kronor idag än 200 kronor om ett år, trots att det är en riktigt bra avkastning på pengarna. Vi letar genvägar överallt i hopp om ökat välmående och vi tror att saker går snabbt, när det egentligen är långa och uthålliga processer som gör den stora skillnaden. Och här tror jag filmer kan spelat en roll, inte minst Rocky-filmerna. Sylvester Stallone hade innan Rocky-filmen antagligen tränat målmedvetet i många år med sin kropp. Det skedde inte på fyra minuter…

Förutom när man är helt ny att träna, är muskelbyggande extremt långsamt. Ska du göra det utan att använda anabola steroider kan du lägga på dig cirka två kilo muskler per år. Och det är om du kör ganska disciplinerat. Och här matas vi med fyra minuter intensiv träning ihopklippt, för att uppnå samma resultat. Där är ingen easy way out. Jag brukar säga att vägen till lycka är att gå den långa vägen. Den där vi slutar ta shortcuts och gör jobbet. Det är då det händer. Det tog mig många, många år att förstå.

Jag älskar Rocky-filmerna. Musiken är fortfarande tändvätska för träningen. Skillnaden idag är att det Rocky gör på fyra minuter, det behöver jag göra 40 minuter, minst fyra dagar i veckan, år efter år. Är det kul? Nej. Är det inspirerande? Nej. Ser jag ut som Rocky för det? Nej. 🙂 Är det Rocky Balboas fel? Nej, men filmer påverkar oss. Vi vet att det är fiction, men det skapar ändå en typ av idealbild för något som inte egentligen finns. Oavsett om det är träningsmontage, sexscener eller att de levde lyckliga så fort kamerorna slocknade. Ta ett steg tillbaka och inse att livet inte är som på film, för då hade vi inte behövt drömma oss bort i filmen. 🙂

Vi ses i en gladare och gladare morgondag!

Happy Cato