Jag har flera gånger skrivit om tillit (här , här, här och här). Hur oerhört viktig den är för vårt välmående, både i det privata och i jobbet. Det är en av grundpelarna för att kunna känna arbetsglädje. Det är en av grundpelarna för att kunna ha en lycklig relation, oavsett om den är vänskaplig eller mer av det passionerade slaget.
Tillit är ett ganska svartvitt fenomen. Antingen har du den eller har du den inte. Jag hoppar inte bungyjump om jag har delvis tillit till att repet ska hålla. Jag öppnar inte upp mina hemligheter till någon till någon jag tvekar på om jag kan ha tillit för.
Av de här anledningarna tar det ofta lång tid att bygga upp tillit. De flesta av oss går ju inte fram till helt okända människor och berättar våra djupaste hemligheter. Åtminstone inte nyktra… Vi kan ha utgångspunkten att andra människor vill oss gott, men vi ger dem inte vår totala tillit direkt. Speciellt om vi varit i situationer där någon svikit vår tillit. Då kommer vi genast vara mer på vår vakt nästa gång vi behöver öppna upp oss.
Vi har också tilliten till oss själva. Det är först på senare år jag har funnit den hos mig själv. Min upplevelse är också att många i min omgivning hittar den efter 30-strecket. En del hittar tyvärr aldrig den. Tillitsbyggande tar alltså tid.
Problemet är att det tar en sekund att rasera tilliten. På en sekund kan du fått veta att din partner varit notoriskt otrogen, efter 15 år ihop. Du kan få veta att din chef berättat för dina kollegor om hur du upplever dem. Även din inre tillit kan du tappa om du agerar på ett sätt som helt går emot dina värderingar.
Det som har tagit år att bygga upp kan alltså raseras på en sekund. Frågan är bara då, går det att återfå tilliten? Eller är den för evigt borta? Jag tror att frågan på dem är både ja och nej. Om jag skulle vara otrogen mot min partner, skulle det krävas år av transparens, genuinitet och tydlighet i att jag förändrats. Jag behöver på riktigt förändra mina vanor och beteenden för att kunna återuppbygga den raserade tilliten. Om jag ens fick chansen att återskapa tilliten. Med åren skulle jag möjligen kunna återuppbygga tilliten, om jag fortsatte vara konsekvent. För den som har tappat tilliten kommer ständigt leta efter små mönster för att kunna skydda sig. Den som tappat tilliten till någon och sedan ger dem denna finna gåva åter, trots sveket, kommer göra allt för att slippa återuppleva det. Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me. Första gången kan jag möjligen behålla tilliten till mig själv, andra gången kommer jag ifrågasätta mig själv hur jag kunde vara så dum att ge någon en andra chans. Du tappar tilliten till dig själv.
På samma sätt är det på jobbet. En arbetsplats som tappat tilliten på något plan kommer ha ett långt arbete framför sig. Det kan vara en tappad tillit till företagets ledning, på affärsidén, till sina kollegor eller till sin egen förmåga att utföra ett bra jobb. Jag har skrivit om det innan, men det gick en fantastisk dokumentär på SVT av Louis Theroux. Den handlade om den brittiska programledaren Jimmy Saville. Som under sin levnadstid var en framstående karaktär och som dessutom gjorde stora humanitära insatser genom att bygga sjukhus mm. Där det sedan visade sig efter hans död att han troligen utsatt upp till 450 barn och unga för sexuella övergrepp. Många på det sjukhus han byggt. I dokumentären intervjuar de en kvinna som jobbat nära Jimmy hela sitt liv och aldrig sett något konstigt. Hon hade i hela sitt liv trott att hon kämpat för något gott. Att hon gjorde världen bättre. Så visade det sig att det bara var en fasad för alla övergrepp. Hela hennes tillit förintades på en sekund. Både till det hon gjort och till sig själv.
Det behöver inte vara så extremt, men känslan av att förlora tilliten till någon eller något är hemskt. Att återuppbygga tilliten på en arbetsplats är komplext, oavsett vilken del det gäller. I en kärleksrelation är det två personer involverade. På ett arbete kan det vara tusentals relationer.
Tilliten är en ledarskapsfråga. Att bygga tillit är för mig ledarnas kanske viktigaste uppgift. För utan tillit kommer organisationen haverera till slut. Det bästa är att bygga den från grunden, ha med tillitstanken rakt igenom när företaget växer. Fast det skeppet har seglat för länge sedan för många. Då är det näst bästa att börja idag. Att man börjar fundera på hur vi kan återuppbygga tillit i organisationen, eller stärka den ännu mer. Det är ett tålmodigt arbete, att varje dag jobba för tydlighet, transparens och genuinitet. Att varje dag jobba med sin kommunikation. Att varje dag ställa sig frågan om jag som ledare lever som jag lär? Att varje dag ställa sig frågan om jag har tillit till mig själv, så att jag är modig nog att lita på mina kollegor och medarbetare?
Ni som läser min blogg kontinuerligt vet om att det här är en riktig hjärtefråga för mig. Min magisteruppsats handlade om tillit i organisationer. Det var långt före jag fattade hur oerhört viktigt det faktiskt var på riktigt. Även om vår studie visade på att det var en avgörande faktor. Tillit för varandra är grunden för hela vårt samhälle. Den är grunden för hela vårt välmående. Har du missbrukat någons tillit till dig? Då har du en lång resa tillbaka att göra. Den är inte omöjlig, men den är svår. Du behöver vara beredd på att göra jobbet! Oavsett om det är i jobbet eller i det privata.
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
Happy Cato
