De senaste veckorna har något hänt med mig som inte hänt på många år. Jag har fått problem med min sömn. Sedan jag bröt upp med min psykiska ohälsa har sömnen till stora delar fungerat utmärkt.
För någon månad sedan fick jag lite problem med ett öga, som gjorde att jag kunde vakna mitt i natten av att det kliade. Det påverkade sömnen, men inte jättemycket. Däremot så har jag nu kommit in i en fas där jag har väldigt svårt att somna in. Ögat är bättre, men den uteblivna sömnen består.
Det ironiska i det hela är, att jag strax innan problemen uppstod, hade läst en bok om sömnens betydelse. 300 sidor med hur dåligt det är med att sova för lite. Och jag var så glad över att jag sov så bra! 😀
Ska vi leva ett lyckligt liv behöver vi sova ordentligt. Perioder med dålig sömn kan alla ha, men att ständigt undervärdera sina sömnbehov är ett säkert sätt att minska vårt välmående. Det är sömnen som reparerar våra kroppar (med hjälp av det vi stoppar i oss). Det är sömnen som hjälper vår hjärna att fungera bra. Det är sömnen som gör att vi blir motståndskraftiga och orkar tänka långsiktigt.
Fundera själv över hur du fungerar när du är trött och inte fått sova ordentligt. Är du ditt bästa jag då? Är det kanske de dagarna du bråkar med din partner? Är det de dagarna du faller för alla frestelser? Är det de dagarna humöret inte känns på topp? I de flesta fall är det nog så. En trött människa är inte en välfungerande människa. Det visar forskningen gång på gång.
Vi har dessutom en tendens att idag ta de enkla lösningarna. Vi kanske börjar äta sömntabletter varje kväll för att sova, men det har visat sig att den sömn vi får av dem inte ger kroppen samma läkande effekter som vanlig sömn. Dessutom kan vi vänja hjärnan vid dem och därmed bli beroende.
Jag vill försöka undvika sömntabletter. Det finns ändå nätter där jag sovit bra, nycklarna finns där. Jag behöver bara sätta rätt nyckel i rätt lås. Jag har testat massa nycklar de senaste två veckorna. Jag har undvikit koffein. Jag har lagt om kosten till nästintill helt vegetarisk. Jag har testat att flytta min säng till annan plats. Jag har testat öronproppar och sovmask. Jag har testat att mörklägga. Jag stänger av TVn mycket tidigare. Jag kollar inte i mobilen på minst en timme innan sängdags. Jag dricker kamomillte. Jag har nu även bytt bäddmadrass (vilket var dags ändå…). Jag ser till att ha regelbundna sängtider. Jag ser till att få ljus/dagsljus snabbt när jag vaknar. Jag ser till att minska belysningen på kvällen. Jag testar avslappningsövningar.
Allt det här är saker som ska vara bra för sömnen. Utan koffein och med ny kost är jag ändå pigg om dagarna. Det är förändringar som jag verkligen tänker att jag vill fortsätta med. Även mycket av det andra är i grunden hälsosamma förändringar, så på sikt har det positiv effekt. Fast det är irriterande att inte få den sömnnivå jag behöver. Någon nyckel saknas fortfarande.
Och jag tror att en av nycklarna ligger i fysisk ansträngning. Att få in mer pulshöjande aktiviteter. Jag har i år spelat en väldig massa golf. Fyra timmars promenad i frisk luft. Det är nästintill optimalt för bra sömn. Problemen blev värre när säsongen tog slut och den enda natt jag sovit riktigt bra de senaste två veckorna var i fredags när jag spelade några hål med pappa. Och jag känner att jag trots dåliga sömnen har massa energi i kroppen som inte kommer ut.
Golfen har i stora delar fått vara min konditionsträning under sommarhalvåret. Fast jag behöver säkerligen aktiviteten även på vintern. Så det får bli på med löparskorna och springa efter jobbet (det är inte bra att träna för sent om vi vill kunna sova…).
Att sova för lite eller för dåligt har varit något som jag tidigare brottats med. Under alla år med psykisk ohälsa hade jag problem med sömnen. Ångest och tankar kröp sig på framåt natten. Samtidigt misskötte jag andra delar av livet som påverkade sömnen negativt.
Att sova för lite är inte direkt ett unikt fenomen. Var tredje svensk upplever att de sover dåligt. En miljon svenskar tar någon form av sömnmedel. Det är siffror som kan få mig sömnlös… För det påverkar vår samhälleliga lycka. En del har medicinska åkommor som stör sömnen, andra har småbarn, men massor har faktiskt en stor del av lösningen i sina egna händer. Jag är ändå stolt över mig själv, att även om jag just nu har svårt att sova, så gör jag aktivt saker för att förbättra min möjlighet till sömn. Det jag medvetet kan ta ansvar för, det försöker jag göra.
Sömn är grundpelaren för ett långsiktigt välmående. Kost och träning är de två stöttepelarna. De tre samspelar konstant med varandra och får vi alla tre att fungera har vi väldigt mycket vunnet! Jag tänker att jag just nu åtminstone har två stöttepelare så att grundpelaren ändå fungerar. Jag faller inte in i dåliga kostvanor eller slutar träna. Jag jobbar med det jag kan göra.
Jag återkommer med mer om sömn framöver. När jag hittat mina nycklar ska jag delge lite mer om sömn och vad vi kan göra för att förbättra den! Tills dess, sov gott!
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!
Happy Cato
