Det är dags för bröllop och de dagarna innebär lite extra mycket kärlek! Så idag vill jag ge en av dagens huvudpersoner en extra liten kärlekshyllning, för det är hon värd! 🙂
Idag är det dags för en av mina allra närmaste vänner, att gifta sig med sin Fredrik. Jag och Anna-Karin har känt varandra i drygt fyra år, tre av dem har vi delat kontor. Det krävs verkligen något speciellt för att jag ska stå ut med någon så nära inpå under så lång tid, och hon är verkligen speciell. Jag har aldrig träffat en människa som för in så mycket glädje i både mitt och andras liv. Du kan ha världens uslaste morgon, så sitter hon ändå där superglad på kontoret och får en att känna som att det var det roligaste som hänt henne i livet att jag kom! Ungefär samma glädje som en hund utstrålar, när du varit iväg ett par timmar och sen kommer hem. Det går inte att motstå den glädjen, den smittar och så sitter du där glad utan att du fattar varför. 🙂 Hon har en vacker egenskap till, som hundar också brukar förknippas med, lojalitet. Hon ställer alltid upp, fixar saker och gör mitt liv så jäkla mycket lättare. Och hon gör det med ett leende! Hon kompletterar mina svaga sidor och hade jag inte haft henne hade mitt liv varit både tråkigare och svårare!
Hon har dessutom en egenskap, som hon delar med min lillasyster, förmågan att plocka fram mitt barnasinne. Jag är chef och en sådan borde kanske inte ha så mycket barnasinne i yrket, speciellt inte med sina medarbetare, men prio 1 i vår grupp är glädje och det innebär att det ibland ballar ur… Minst en gång i veckan urartar det till vattenkrig, vindruvekastning eller att någon av oss jagar den andre med en toaborste… Och jag fattar aldrig hur det kan gå så snett, men kul har vi! 🙂 Det är samma glädje och galenskap som gör henne fantastisk med ungdomarna vi träffar. Det tar ju fem minuter innan de inser att de verkar fullkomligt normala i jämförelse! Och då släpper de sin garde och slappnar av! 🙂
Som en liten hyllning har jag satt ihop ett litet bildspel med lite vettighet och lite galenskap! 🙂
Idag ska alltså Anna-Karin gifta sig med Fredrik, killen hon raggade upp i toakön för en sisådär 10 år sen. Trots att hon och jag har känt varandra så länge och umgås en hel del, så har jag faktiskt bara träffat Fredrik mer än fem minuter vid 1-2 tillfällen. Jag tror Anna-Karin medvetet gjort detta för att hon matar oss med osanna historier och är rädd för att vi ska jämföra dem! 😀 Det jag vet om Fredrik gör att jag tror han är ett bra kap! Det kräver sin man att klara av en tjej som vill ha massor av katter, älskar Måns Zelmerlöw, Ernst och kungafamiljen. Som antingen är fem år gammal eller 75 år. Har han fixat det i 10 år så lär han stå stabilt i många år till! 🙂 Skämt åsido, er relation känns som en förebild för hur relationer ska vara, det känns som att ni fokuserar på att göra varandra glada och lyckliga! Fortsätt med det! 🙂
Och ikväll förväntar jag mig även denna dans från er båda! Sånt som händer ovanligt ofta hos oss… 🙂
Vi har delat kontor och spenderat oerhört många timmar ihop de senaste åren. Ändå känner jag under sista tiden att vi inte riktigt haft den tid som behövs för att vårda vår vänskap, för mycket jobb kommer i vägen och jag hoppas det blir bättre igen! Och jag tror inte vi delar kontor i tre år till, men jag ska njuta mer av den tiden som finns kvar! För vart vi än hamnar i framtiden så har jag svårt att se att jag någonsin skulle hitta en kollega som ger mig så mycket glädje och kompletterar mina svagheter som du gör! Jag är evigt tacksam för det och TACK!!!
Och till er båda, stort grattis på bröllopsdagen!! Må lyckan lysa över ert äktenskap och fortsätt njuta av livet! Och vad jag än kan bidra med för att ert äktenskap och liv ska bli ännu bättre, så kommer jag göra det!
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!!
Happy Cato
Linda