Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Ett minimalt nyårslöfte

Först och främst vill jag önska er ett riktigt Gott Nytt År! Jag sätter varje år ett antal mål för mig själv. De flesta av dem lyckas jag infria. Sedan…

2018 lycka

Först och främst vill jag önska er ett riktigt Gott Nytt År!

Jag sätter varje år ett antal mål för mig själv. De flesta av dem lyckas jag infria. Sedan brukar det också komma med ett som är mer som ett nyårslöfte. 2017 var det att inte dricka någon Nocco, den hajpade energidrycken. Vi hade under hösten 2016 ett stort event på mitt dåvarande jobb där vi hade ett par stjärnor inom e-sporten på besök. De var sponsrade av Nocco och vi gjorde en deal där alla ungdomar skulle få en Nocco. Saken var bara den att vi tog lite höjd för detta och helt plötsligt var det 10 flak kvar med tillbaka till jobbet. Och det krävdes inte många förrän jag och mina kollegor var helt fast. Så det fick bli nyårslöftet för 2017 att bryta det beroendet och det har jag lyckats hålla!

Under 2018 blir det ett helt annat löfte och som jag är riktigt triggad på, för jag är övertygad om att det kommer göra mig lyckligare. Jag såg för någon månad sedan dokumentären Minimalism på Netflix. Den kretsade kring två unga, men väldigt framgångsrika män, som hade tjänat stora pengar och en dag insåg att de inte alls blev lyckligare av allt detta. Tvärtom, alla grejer minskade deras lycka. Därför hade de gjort sig av med allting som inte hade en viktig funktion eller en personlig betydelse för dem. Det fastnade jag för. Och mycket av dokumentärens tema passade perfekt in på de saker jag berättar om kring lycka. Se trailern här:

För mig har det känts mycket de senaste två åren att jag känner mig instängd av alla prylar. Jag bor på liten yta och det är alltid brist på förvaring. Inspirerad av filmen har jag därför bestämt mig för att 2018 års nyårslöfte är att göra mig av med en sak om dagen under ett helt år. I mitt hem ska vara 365 färre saker vid nyår nästa år. Skulle jag köpa något, måste jag göra mig av med två saker den dagen. En del kommer jag skänka, en del fyller ingen nytta för någon så det slängs, lite kommer jag kanske sälja men skänka pengarna till välgörenhet. Tanken är att försöka slänga upp varje sak som en händelse på Instagram. Är det någon av mina följare som vill ha saken får de första tjing. Det kommer vara allt möjligt från hemelektronik till köksgeråd och kläder.

En del kommer kännas i hjärtat att separera sig från, men det blir den perfekta träningen för att inte bli för fäst vid saker. Först ut blir min DVD-spelare. Den har nog inte använts på tre år och jag har DVD i datorn om jag skulle få för mig att titta på en DVD. Jag misstänker dock att de DVDs jag har kvar kommer att ryka under året.

Jag vill också uppmuntra alla att fundera vad ni har i era gömmor som ni inte har nytta av, men som kanske någon annan har? Vi behöver alla bli bättre på att släppa taget om materiella ting och hålla fast i våra relationer istället!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

PS. Läs förra årets inlägg om hur du lyckas med dina nyårslöften! DS.

Jobbet är ditt

Kommentarer inaktiverade för Ett minimalt nyårslöfte

Kort summering av 2017

2017 närmar sig sitt slut. Mitt första hela år som företagare är därmed över. Trots att jag bara kör på 25 % än så länge kan jag se tillbaka på…

Lyckligt år

2017 närmar sig sitt slut. Mitt första hela år som företagare är därmed över. Trots att jag bara kör på 25 % än så länge kan jag se tillbaka på ett ganska händelserikt år som på många sätt slagit mina förväntningar. Här är en kort sammanfattning av vad jag hunnit med:

  • Gett ut min första bok, JOBBET ÄR DITT! -En praktisk jobbsökarguide.
  • Gett ut min första E-bok, FYRA STEG TILL LYCKA.
  • Haft 22 betalda föreläsningar med allt från 3 till 300 i publiken.
  • Fått mitt första konsultuppdrag som projektskrivare. Med utgång att uppdragsgivaren fick en godkänd ansökan med 4,5 miljoner i projektmedel. Och ett tack från projektfinansiären för en mycket tydlig och välskriven ansökan.
  • Slog mitt omsättningsmål med 25 %
  • Slog mitt vinstmål med 80 %
  • Inklusive detta har jag publicerat 108 blogginlägg under 2017
  • Happycato.se har besökts 19 900 gånger i år, stort tack för det!
  • Och viktigast av allt, jag har varit lycklig mesta delen av tiden!! 🙂

Vill tacka alla som har anlitat mig under 2017, jag uppskattar det verkligen! Jag vill tacka alla er som läser bloggen och ett extra tack till alla er som gillar, delar, kommenterar och pratar lycka med mig! Jag blir alltid varm i hjärtat när någon kommer och säger att de brukar läsa eller att de uppskattat en föreläsning. Det är inte det som är drivkraften, men det värmer!!

Jag avslutar med mitt enklaste råd till lycka! Gör mer av det du mår bra av och mindre av allt annat! Det borde vara nyårslöftet 2018! 😉

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag! Jag önskar er alla ett Gott Nytt och Lyckligt År!!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Kort summering av 2017

Vill vi verkligen vara lyckliga?

Jag vaknade häromdagen med just denna frågan, vill vi verkligen vara lyckliga? Med frågan menar jag att vi allt som oftast gör saker som är direkt kontraproduktivt mot vår långvariga…

Vill vi vara lyckliga?

Jag vaknade häromdagen med just denna frågan, vill vi verkligen vara lyckliga? Med frågan menar jag att vi allt som oftast gör saker som är direkt kontraproduktivt mot vår långvariga lycka. Inklusive mig själv, varje dag!

Jag tror att alla människor har ett eller flera områden där de vet vad de egentligen borde göra för att må bättre, att bli lyckliga, men ändå väljer att göra det som inte är bra för dem ändå. Vilket gör att det får dubbel effekt, eftersom du både gör det som är dåligt, men också får dåligt samvete över att du gör det. Det pratas ofta i psykologin om att tänka snabbt eller långsamt, alternativt det varma och kalla Alkohol olyckasystemet. Det varma systemet vill ha chokladbollen nu, det kalla har lite framtidsspaning och förstår att den där chokladbollen egentligen inte gör oss gott. Vi är alla olika i vad som innefattas i det varma systemet. Min pappa föråt sig på chokladbollar som sexåring och har aldrig ätit en sådan efter det, den alstrar ingen värme för honom. Samtidigt som den kan vara stekhet i mina ögon. Andra personer kan inte hålla sig ifrån alkohol, samtidigt som vissa grupper klarar det utan ansträngning.

Människan har enormt svårt för att faktiskt klara ut det här på alla plan. För det är egentligen när vi låter det kalla systemet kyla ner det varma som vi blir långsiktigt lyckliga. När vi lyckas uppleva kontroll över våra impulser och väljer något långsiktigt framför den mer kortsiktiga rockstjärnelyckan (äta chokladbollen och få en kick här och nu). Ni som läser bloggen vet att upplevd kontroll är basen till alla lycka, enligt mitt sätt att se det. Ändå släpper vi den kontrollen varje dag, med lyckoförlust som kostnad. Vill vi verkligen vara lyckliga?

Naturligtvis tror jag att vi vill det. Problemet är att vi också vill ha det enkelt. Det krävs ansträngning och självkontroll för att hålla sig ifrån chokladbollen, alkoholen eller den snygge långe mannen som just gett dig uppmärksamhet trots att du är gift. Våra varma system går bananas och det krävs oerhört mycket för att kyla ner det. Lycka sexig manJag skulle vilja påstå att när det varma systemet går bananas försvinner dessutom vår förmåga att tänka riktigt klart. Vi får tunnelseende och ser bara chokladbollen, ölen eller passionerat sex framför oss. Och hur gott allt det skulle vara. Vi ser inte 45 minuters crosstrainer, en fet bakfylla eller varannan vecka med barnen. Vårt varma system vill ha nu. Det handlar om njutning, det handlar om överlevnad och det handlar om fortlevnad. Historiskt sett har det varma systemet varit bra för det. På stenåldern kunde du inte veta när nästa chokladboll kom eller om du fick chansen att föra generna vidare igen. Hade det kalla systemet fått dominera hade vi antagligen varit utdöda. Nu är det tvärtom, i vårt samhälle är det värmen som dödar, inte kylan.

En sidofundering är om de upplevde ånger eller ångest på stenåldern. Efter ligget, ångrade sig stenåldersmänniskan då? Gled de sakta sig ur pälstäcket, smög på sig pälsen och trippade på tå ut ur grottan med tanken ”Va f-n gjorde jag det för? Hen såg ju förskräcklig ut i dagsljus…” Eller behövde de aldrig tänka på det kalla systemet som vi behöver göra i allt överflöd och alla frestelser?

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vill jag ta min hälsa till nästa nivå. Min begränsning ligger helt i det kalla kontra varma systemet. Jag väljer alltför ofta frestelsen i det varma när det gäller mat, trots att jag vet exakt vad jag borde göra. Jag har ju faktiskt universitetspoäng i kost- och näringslära. På samma sätt har jag också ofta valt det varma systemet i träningen, dvs. gå ner och köra passet halvdant för det är bekvämare. Det kalla systemet vill att jag tar ut mig, kör 110 %. Jag har bemästrat mitt varma system på väldigt många områden i livet, jag har haft fler beroenden än de flesta och har inga problem alls att låta mitt kalla system styra över gamla spöken som dyker upp. Jag kan exempelvis fortfarande tänka hur gott det är med en snus efter maten, men jag kan samtidigt framkalla känslan av hur äckligt det kändes att lägga in den fyrtionde för dagen och det var sönderfrätt under läppen. Och jag låter den senare bilden vara starkare.

chokladboll lyckaDet är en teknik för att träna det kalla systemet att kyla ner det varma. Mentala bilder som inte är positiva. Som min pappa föråt sig på chokladbollar, det är känslan efter det som han i 60 år har kunnat kyla ner systemet med. Det är också poängen med de äckliga bilderna på cigarettpaketen. Kanske några ändå börjar få dem i huvudet när de tar en cigarett eller när de åtminstone försöker sluta.

En annan teknik jag lärt mig är att om du har en frestelse framför dig, låt oss säga en chokladboll. Sätt en mental ram kring den, som att det var en tavla eller ett foto. Det har visat sig fungera. Vi blir inte lika frestade av att se en chokladboll på bild som i verkligheten. I tester har människor därför fått föreställa sig en ram kring det, så att chokladbollen blir mer som än bild än verklig. Och det visade sig fungera!

Jag tror också att om du har en tydlighet i dina mål, värderingar och livssyften, då kommer du ha lättare att framkalla det kalla systemet. Värderar du och älskar din familj kommer inte den långa sexiga mannen ha lika lätt att väcka det varma systemet. Du släpper aldrig in frestelsen från första början om du redan då vet att den inte kommer leda till något gott. Detsamma kring chokladbollar, du kan ha dem hemma i kylen eller välja att inte köpa dem. Har du dem i kylen är de i och för sig kalla, men för dig kommer de vara varmare än om de är kvar i affären. Ansträngningen för att ta sig till affären är oftast så pass stor att du inte gör det för en chokladbolls skull. Finns de i kylen är risken att du är där snabbt och lätt.

Till sist tror jag att vi behöver träna och förlåta oss själva när vi inte lyckas i början. Mitt mål under 2018 är att träna mitt kalla system vad gäller kost och träning. Träningsbiten har jag kört igång med under några veckor och jag är på rätt väg, jag behöver bara fortsätta hålla i och utöka med en del saker. Kosten blir nästa steg, den jag har brottats med sedan jag var liten. Där mitt varma system alltid vunnit. Klarar jag bemästra den, då kommer allting annat vara lätt. Och jag kommer bemästra den! 🙂 Dessutom ska jag under våren plugga motions- och hälsopsykologi. Perfekt tajming! 🙂

På vilka områden har du ett varmt system som behöver kylas av? Vad kan du göra för att bli bättre på att kyla ner det? Hur kan du skapa situationer där du slipper hamna i för hög hetta? Hur kan du hantera det? Vilka mentala bilder kan du skapa? Kan jag hjälpa dig? Kan du hjälpa mig? Hör av dig i sådana fall!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Vill vi verkligen vara lyckliga?

Borta bra, hemma bäst

Jag har under senaste veckan befunnit mig på semester. Tanken var Madeira, men lite oväntat blev det också två dagar på Kanarieöarna. De stängde nämligen flygplatsen på Madeira när vi…

havet lycka

Jag har under senaste veckan befunnit mig på semester. Tanken var Madeira, men lite oväntat blev det också två dagar på Kanarieöarna. De stängde nämligen flygplatsen på Madeira när vi var på väg ner. Klagar inte alltför mycket på det. Fick bo på lyxhotell, all mat betald, hade inspirerande samtal med personer som kört motorcykel genom Afrika och som hade jobbat som sjukgymnast till geparder, fick förälska mig i ön Porto Santo (vi flög dit och sedan färja till Madeira) och del av resan återbetald. Det härliga var att vi var 220 personer som fick uppleva det här, den stora majoriteten var danska pensionärer. En person hörde jag klaga på hela denna strapatsen, en svensk man i övre medelåldern… 🙂 219 förstod att det som kallas God´s business ligger utanför min kontroll, flygbolagens kontroll eller någon annan mänsklig kontroll. Det var bara att gilla läget.

När väl jag anlände till Madeira så har det varit fantastiskt bra. Bodde på ett hotell bland klipporna och vaknade upp varje morgon med en magisk utsikt. Det är precis så jag vill ha det varje dag, det var mycket enklare att komma ur sängen på morgonen med den utsikten. Veckan spenderades med att träna mycket, äta ännu mer, vandra lite, uppleva Funchal (huvudorten), läsa och försöka börja planera för 2018.

Det sista gick sådär. Jag har varit så fokuserad på nuet och den korta framtiden de senaste månaderna, jag har borrat ner huvudet och bara kört. När jag nu väl skulle upp med huvudet var det som att det var blockerat. Jag hade oerhört svårt att blicka framåt. Jag vet inte om ni upplevt samma sak? Själv har det inte varit något större problem för mig, så detta blev lite läskigt. Min framtid är i och för sig relativt ostrukturerad just nu. Min anställning slutar den 31 mars, efter det vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Där finns ett antal bollar uppe i luften och jag får helt enkelt lita på processen att en eller två ramlar ner och visar vägen. Skulle uppdragen komma som under sista kvartalet 2017 har jag möjlighet att göra det här på heltid, men det behövs åtminstone ett kvartal till åt det hållet innan jag vågar tro på den möjligheten.

Det jag har jobbat med under veckan och som jag kommer fortsätta jobba med är utvecklingen av mitt tjänsteutbud. Jag satt och funderade över mina kompetenser och erfarenheter när jag satt på balkongen en eftermiddag. I nästan 20 år (från 1999) har jag studerat eller arbetat med ledarskaps- och organisationsfrågor. Först som student på universitetet med inriktning på strategisk ledning och andra organisationsfrågor. Sedan har jag med två års undantag arbetat i en ledarskapsbefattning. Antingen som chef, projektledare eller en kombination av de båda. Här har jag massor av kompetens att bidra med i en unik kombination av teoretisk och praktisk bakgrund. Därför kommer jag lägga extra fokus på att få in den typen av uppdrag under 2018. Naturligtvis kommer jag fortsätta föreläsa, men jag vill också verksamhetsutveckla och utbilda.

Det andra som har fått lite mer fokus under veckan är hälso- och träningsdelen. Allting har olika platåer och vi behöver hitta nya. För någon är platån att komma igång med träningen. Hitta och hålla fast den rutinen. Den platån hittade jag för länge sedan och den platån är extremt säker, problemet är att jag inte har kommit så många fler platåer upp. Jag gör hela tiden försök att ta mig till nästa platå, för att sakta men säkert glida tillbaka till den förra. Jag har lagt oerhört mycket tanketid på hur jag ska komma tillrätta med detta. Varför och vad är tydligt, det är hur som saknats. Mitt fokus blir på struktur och triggers. Plus att hitta ett mål som verkligen utmanar mig! Jag ska få äran att vara övningsklient hos en person som utbildar sig till coach, vi har mycket att prata om i mitt liv just nu! 😀

Oavsett hur skönt det är att vara på semester, så är det ännu skönare att komma hem. Mitt hem är inte det jag vill stanna i speciellt länge till, det är dags för något nytt, men igår när jag låste upp dörren kände jag bara kärlek. En trygg plats behöver alla ha. Alla har tyvärr inte det i hemmet, men igår först insåg jag hur viktigt det är. Något som är väldigt familjärt, på samma sätt som vi finner trygghet i våra rutiner. Vi behöver komma ifrån dem ibland för att verkligen uppskatta dem. Samtidigt som jag redan längtar iväg på nästa äventyr! 🙂

Självklart avslutar vi dagens inlägg med lite semesterbilder, det är precis det som ni har suttit och väntat på i en dryg vecka! 😀

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Lycka havetlycka havetlycka havetlycka havetlevada lycka

Levada lyckaLevada lyckahavet lyckaKrabba LyckaLycka Havetlycka frukostLycka havetLycka havet

 

Kommentarer inaktiverade för Borta bra, hemma bäst

Drömmen om att bli aktiemäklare

Idag är det 11 december 2017. För de flesta människor är det en helt vanligt dag. Det är det inte för mig. Inte för att jag befinner mig på Madeira…

drömmen om wall street

Idag är det 11 december 2017. För de flesta människor är det en helt vanligt dag. Det är det inte för mig. Inte för att jag befinner mig på Madeira eller för att jag har tenta idag, nej det är nämligen 30 år sedan filmen Wall Street lanserades.

Det finns tre filmer som påverkat mitt liv mer än andra. Nyckeln till Frihet, precis som för många andra. 🙂 Into the Wild såg jag 2008 och den satte djupa spår i mig, den visade min egen kamp mellan frihet och materialism. En inre kamp jag hade då, som till slut ledde fram till att jag bröt upp med min strävan att ha det perfekta materialistiska livet. Och så då Wall Street, som var filmen som födde drömmen om det materialistiska, ytliga livet.

Jag såg inte filmen 1987, det är jag rätt säker på. 🙂 Däremot så skulle jag tro att jag såg den ett par år senare. Jag bländades av skyskraporna, kostymerna, den idag utdaterade teknologin och viljan att bli rik. Gordon Gekko, han som skulle vara den onde, blev för finansvärlden hjälten. Han har förfört massor av människor in i en värld där Greed is good. För mig var det aldrig Gordon som lockade, för mig var det Bud Fox, huvudkaraktären spelad av Charlie Sheen. Hans vilja, hans målinriktade driv till att bli någon stor fascinerade den då 10-årige Marcus. Han gjorde vad som krävdes för att ta sig framåt.

Ungefär i samma tidstrakter såg jag en annan film, Nyckeln till Framgång, med min stora barndomsidol Michael J. Fox i huvudrollen. Samma tema, men med mer humor. De här två filmerna satte min dröm, jag skulle till Wall Street. Det var där makten, materialismen och pengarna fanns.

Jag kunde nog mer om aktiehandel under min tonårstid än vad 99 % av befolkningen kunde. Jag minns mitt första aktieköp, Finnveden, blev en bra affär. Under gymnasiet tog jag en tredje eller fjärde placering i Unga Aktie-SM. Mitt specialarbete på gymnasiet skrevs kring vad som påverkar aktiernas kurser. Hade jag fått för mina föräldrar så hade jag haft kostym i skolan varje dag. Drömmen var en mörk kostym, med blå skjorta som hade vit krage. Istället blev det en kombination med en annan film, Gatans Gladiator, som jag istället iklädde mig i långrock, gubbakeps och bar portfölj… I ett försök att vara både aktiemäklare och gatufighter. Det är såhär i efterhand ganska självklart för mig varför jag inte fick ligga under gymnasietiden… 😀 Tyvärr har jag inga bilder på mig i denna utstyrsel…

Mitt aktieintresse dog den dagen när jag pluggade finansiering och insåg att det var det tråkigaste jag gjort. Jag önskar mitt materialistiska driv hade dött den dagen också, det hade kanske sparat 10 år av fel fokus. Idag ser jag aktiehandel på nästan samma sätt som gambling. Kurser baseras inte längre på bakomliggande faktorer, de baseras på psykologi, stora aktörers intressen och en världspolitik som är galen. Fast fortfarande älskar jag filmen Wall Street. Fortfarande älskar jag skyskraporna, New Yorks skyline och kostymerna. Jag kan inte hjälpa det, för den påminner mig om en tioåring som bländades till den grad att en dröm föddes. En galen dröm, men ändå en som gjort mig till den jag är idag.

Hade jag fortsatt sträva efter min dröm jag hade som barn, då hade jag med säkerhet varit död nu. Även om jag hade tagit mig till New York och blivit aktiemäklare, hade jag aldrig pallat för trycket. Och jag hade aldrig kunnat finna en mening i det jag gjorde.

Vad finns det egentligen för mening med det här inlägget? Den frågan ställde jag just mig själv. 🙂

  1. Livet är aldrig som på film
  2. Fundera över de mål och drömmar du har, vad ska de leda till?
  3. Jaga inte materialistiska saker, lyckan finns inte att hitta där
  4. Poppa popcorn, släck ner och se filmen Wall Street igen 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Drömmen om att bli aktiemäklare

Type on the field below and hit Enter/Return to search