Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Kategori: Glädje

Tre filmer som gör dig lyckligare

Det är inte alla som vet, men på mitt CV finns det 60 högskolepoäng filmvetenskap. Film har genom livet varit ett enormt stort intresse för mig, även om det på…

Det är inte alla som vet, men på mitt CV finns det 60 högskolepoäng filmvetenskap. Film har genom livet varit ett enormt stort intresse för mig, även om det på senare år har blivit mindre filmtittande.

Idag tänkte jag dela med mig av tre filmtips som jag tror kan bidra till din lycka, åtminstone för en liten stund.

Rudy

Det finns ingen film som jag gillar bättre att se om jag tycker livet är piss. Det här är den ultimata underdog-filmen som verkligen visar att livet inte handlar om att jämföra sig med andra. En film som visar att viljan kan förflytta berg och att om du brinner för något kan du få människor runtomkring dig att hjälpa dig på vägen. Dessutom är den baserad på en sann historia och det gör inte saken sämre. 🙂

Måndag hela veckan

Alla filmer med Bill Murray gör mig lyckligare. Fast denna klassiker är det något extra speciellt med. Den visar på hur vi kan välja att se livet som meningslöst, eller se det som meningsfullt. Hur upplevelsen är när vi är fullständigt egoistiska och när vi är hjälpsamma. Dessutom med en vacker och rolig kärlekshistoria.

The Straight Story

David Lynch är inte direkt känd för att göra enkla och lyckliga filmer, men det här är ett fint undantag. En gammal man ger sig ut på en road trip körandes sin åkgräsklippare för att träffa sin sjuka bror. Den är så fin i all sin enkelhet och den gör mig lite lyckligare varje gång jag ser den!

Det var tre filmer som jag tror kan göra dig lyckligare en liten stund. Forskningen visar på att sorgliga filmer faktiskt gör oss lyckligare, för att vi då påminns om våra nära och kära. Där finns en uppsjö av fantastiska filmer med sorgliga teman, men det spar vi till en annan dag!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Tre filmer som gör dig lyckligare

Att vara i nuet

Ju äldre jag blir, desto mer inser jag att allt jag har är nuet. Och ju mer jag lyckas vara där, desto lyckligare blir jag. Ett lyckligt nu leder alltså…

Bästa jag lycka, mening, glädje

Ju äldre jag blir, desto mer inser jag att allt jag har är nuet. Och ju mer jag lyckas vara där, desto lyckligare blir jag. Ett lyckligt nu leder alltså till ett lyckligt du.

Det här har jag vetat om i 20 år. Att det finns inget annat än nu. Allting annat är bara minnen eller fantasier om framtiden. De har båda sina funktioner, men det är bara i nuet jag kan uppleva lycka, eller olycka. Ett glatt minne kan skapa en varm känsla inombords här och nu. På samma sätt som jag kan oroa mig över morgondagens möte och det skapar en jobbig känsla inom mig. Fast det är här och nu jag upplever det. Även om jag flyter framåt eller bakåt i tiden i mina tankar, utspelar det sig just nu i mitt huvud.

Ju mer medveten om detta jag är, desto bättre mår jag. När jag mådde som sämst var jag ständigt tillbakablickande och fick fruktansvärd ångest över alla idiotiska saker jag hade gjort. Eller alla saker som jag inte hade gjort. För att i nästa stund känna oro för det som väntade. Jag befann mig fysiskt i nuet, men jag var aldrig där.

Idag spenderar jag väldigt lite tid på att blicka bakåt. Visst, jag blickar ibland åt det hållet och ser både dåliga som bra saker. Fast jag vet att det bara handlar om en tillbakablick, inget verkligt. Och då kan jag använda det konstruktivt.

lycka, mening, glädje
Medvetenhet om nuet är kanske det viktigaste

På samma sätt jobbar jag med att vara mindre i framtiden. I många delar har jag lyckats där med. Det finns väldigt lite som oroar mig för framtiden, men det betyder inte att jag skiter i den. En av mina livsstrategier är att leva mitt liv idag, så att det blir lite bättre imorgon. Nuet handlar alltså inte om att leva helt och hållet som om det vore sista dagen på jordklotet. Det handlar om att i varje stund göra medvetna val för en bättre framtid. För mig, men också för sin omvärld.

Ensamhet
Det finns ingen mening i att tro att jag kan nå hela vägen till ett ständigt varande i nuet.

Lyckas jag alltid? Nej, verkligen inte. Det vore banalt att tro att jag skulle nå dit. Någon enstaka gång kommer ångesten, lite oftare oron. Fast jag är ett levande bevis på att det går att förändra. Det handlar om medvetenhet och en tro på att kunna förändras. Det handlar om att sakta, men säkert, träna sig på att släppa taget och uppleva kontroll i nuet. Att acceptera att det ibland inte fungerar och att jag inte är perfekt. Och njuta fullt ut av de stunder då jag faktiskt är helt här och nu, utan någon annanstans att vara…

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Att vara i nuet

Behovet av ensamhet

Mitt liv har inte varit överdrivet socialt den senaste tiden. Det har varit ungefär som normalt med möten och sociala kontakter. Däremot har det varit väldigt intensivt med utbildningar, rapporter…

Mitt liv har inte varit överdrivet socialt den senaste tiden. Det har varit ungefär som normalt med möten och sociala kontakter. Däremot har det varit väldigt intensivt med utbildningar, rapporter och färdigställande av bok. Det mesta av det har jag dock gjort helt på min egen kammare, jag har alltså varit helt ensam. Ändå har jag de senaste dagarna varit så att jag känt ett enormt behov av att få vara för mig själv. Varför är det så?

Det brukar sägas att introverta människor laddar sina batterier när de är ensamma. Extroverta hittar däremot energin i mötet med andra. Inte sagt att de båda grupperna under rätt förutsättningar inte kan finna energin på andra sättet. Vi är inte 100 % introverta eller 100 % extroverta. För min del är jag dock lagd åt det introverta hållet och brukar samla mest energi när jag får vara för mig själv.

Fast nu har jag fått vara för mig själv och då borde ju batterierna bli laddade? Mitt behov av att vara ensam borde minska? Nej, det är lite mer komplicerat än så. Även om jag fått vara själv har min hjärna fått jobba hårdare än på mycket länge. Dess kapacitet har fått användas till att arbeta. Vilket gör att den inte heller fått ladda upp sig.

Vi måste alltså förstå skillnaden på när vi förbrukar energi även som ensamma och när vi laddar energi. Det räcker inte med att vi är själva, vi måste också ha aktiviteter som inte förbrukar hjärnkapaciteten. Problemet här är att när jag jobbar i ensamhet så laddar jag inte upp energin, samtidigt som mitt sociala behov ökar, för det är inte kul att vara ensam för länge. Men när jag väl träffar vänner och familj är jag för trött för att riktigt vara social. Jag hade behövt ladda energi genom konstruktiv ensamhet, för att sedan socialisera mig.

Jag har aldrig reflekterat över det här tidigare, att jag behöver göra skillnad på rekreationsensamhet och arbetsensamhet. Vilket är en utmaning, för jag vill samtidigt inte vara för mycket i ensamhet. För det mår jag inte heller bra av. Samtidigt som om jag inte löser min rekreationsensamhet så blir jag en ganska osocial individ. Vilket en vän fick möta häromdagen. 🙂

Jag vet inte hur ni tänker och känner som läser bloggen, som ser er som introverta. Är det en fråga ni funderat över? Har ni några tips på att hitta balansen?

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

2 kommentarer till Behovet av ensamhet

Fyrvaktarens son och Draken -Äventyret på Hanö

Nu börjar det äntligen bli dags! Fyrvaktarens son och Draken – Äventyret på Hanö har nu gått i tryck! Vilket innebär att det kommer att dimpa ner ett antal kartonger…

Nu börjar det äntligen bli dags! Fyrvaktarens son och Draken – Äventyret på Hanö har nu gått i tryck! Vilket innebär att det kommer att dimpa ner ett antal kartonger med böcker hemma hos mig inom några veckor. Jag bor på liten yta och vill gärna bli av med dem, så nu har ni all chans att hjälpa mig med det! 🙂 Se till att förhandsbeställa ditt eget exemplar av boken genom att klicka här! Specialpris på 99 SEK (+ frakt) för alla er som förhandsbeställer. Dessutom med möjlighet att få de signerad helt utan extra kostnad!

Det här är en bok med ett ungdomligt fokus, men som jag tycker kan läsas av alla. Den har en lokal prägel där de som någon gång har besökt ön Hanö kan känna igen sig i miljöerna. Det är en ö fylld av häftiga berättelser som jag har mixat ihop till en historisk roman och till ett äventyr Hanö aldrig kommer att glömma!

Att ge ut en bok är en längre process än vad man kan tro. I juni 2014 besökte jag Hanö för första gången i mitt liv. Jag blev fullkomligt förälskad av dess natur och häftiga historik. Redan den dagen föddes tanken på att kunna mixa ihop berättelserna till en äventyrshistoria. Sedan har jag i perioder skrivit, för att sedan låta den ligga i träda ett tag. Jag har läst böcker om Hanös fauna och flora, om brittiska flottan, hur man byggde fyrar på 1800-talet, om min avlägsna släkting Carl Von Linné, om drakar och tusen andra saker. I många fall finns det en långt djupare historia bakom, än vad det som kommer fram i boken. För mitt eget nörderis skull.

Det är dessutom en enorm lärprocess att ge ut en roman. Jag har lärt mig enormt mycket kring hur jag ska skriva framtida böcker. Som gör att nästa bok kommer bli ännu bättre och med mindre behov av korrigeringar.

Jag hoppas att ni vill spendera 99 SEK för att få ta del av något jag har lagt många timmar på. Jag hoppas ännu mer att du kommer gilla boken, i all dess enkelhet och nörderi! Beställer gör du här och där finns all information du behöver!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

PS. Stort tack till Agneta för genomläsning, feedback och support. Tack till Johanna för feedback på baksidetext. Tack till Karin för korrekturläsning. Och tack till Sandra på Visto Förlag för sättning mm. DS.

Kommentarer inaktiverade för Fyrvaktarens son och Draken -Äventyret på Hanö

Sommarångest

I sommar ska jag hinna med det här… Och det här… Och det här… Sen måste jag göra det här… Och det här… Sedan hade det varit trevligt att åka…

byta jobb

I sommar ska jag hinna med det här… Och det här… Och det här… Sen måste jag göra det här… Och det här… Sedan hade det varit trevligt att åka på det…

Känner ni igen er? 🙂 Jag fick den känslan häromdagen, känslan av sommarångest och allt jag vill hinna med. Alltihopa är bara roligheter, men det skapar ändå en känsla av stress. Vi ska pressa in massa saker innan vi går in i den mörka hösten.

Det är vänner som ska träffas, utflykter som ska göras, böcker som ska läsas, eller skrivas. Det är renoveringar, måla sommarstugor, åka ut med båten, träffa släkten från Norrtälje och allt däremellan. Där vi har så mycket aktiviteter att vi aldrig hinner slappna av. Sen är semestern och sommaren slut, men vi är inte ett dugg utvilade, utan går in i en längtan till nästa sommar. Då ska jag ta det lugnt!

För min del är det ett relativt litet problem, framförallt för att jag i sommar planerat att vara extra mycket ledig. Vilket gör att jag räknar med att hinna båda två. Fast det skapar ändå en viss känsla av sommarångest, för jag vet att jag inte kommer hinna med allt jag vill göra. Speciellt inte om jag ska hinna slappa lite i hängmattan med.

Jag har bestämt mig för att skita i att planera in mer än vad som redan är inbokat. Sedan får resten bli spontant i stunden, göra ingenting eller göra allt jag vill. Dagsformen får bestämma. Blir det bara slapp i hängmattan kommer jag inte bry mig ett dugg om att jag ”slösar” bort mitt liv! 🙂

Hur du gör är naturligtvis upp till dig! Men lite mer spontanitet i sommarens alla måsten kan vara en bra idé!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Sommarångest

Type on the field below and hit Enter/Return to search