Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Kategori: Glädje

Paus

  Skulle egentligen ha publicerat något trevligt inlägg om lycka idag, men har lytt mitt eget råd och njutit av livet istället! Lördag och söndag har spenderats med golf, familj…

 

Njut av livet, lycka, hund

Skulle egentligen ha publicerat något trevligt inlägg om lycka idag, men har lytt mitt eget råd och njutit av livet istället! Lördag och söndag har spenderats med golf, familj och ett dopp i havet! Det är tre av de saker jag tycker bäst om!

En sak har jag lärt mig om lycka åtminstone. Det här med kortsiktig och långsiktig lycka har en betydelse på flera områden. Min spelpartner på golfen igår var så avundsjuk på mina drivrar (den klubba man slår längst med). Han tyckte inte alls han spelade bra med den, men lockades ändå ta fram den, för en bra drive är den skönaste tillfredsställelsen du kan känna i golf just i stunden. För er som inte spelar golf så går det att jämföra med bra sex, en stor chokladkaka eller morgonens första kopp kaffe. En bra drive är helt enkelt jäkligt skön, men känslan håller inte i sig så länge. Vi började diskutera just detta. En bra drive är förrädisk, den kan likaväl bli usel och leda dig i fördärvet. Din driver kan vara fantastisk när den är bra, men när den inte fungerar förstöra en hel runda. Den långsiktiga lyckan i golf är ett bra resultat. Du känner en större och längre glädje av att göra ett riktigt bra resultat, än vad du gör av en bra drive. Så en bra drive är fantastiskt, men det är ett bra resultat som ger dig mest. Det är inte omöjligt att kombinera de två, men de flesta har i längden problem att göra det!

Turligt nog så har just drivern varit min favoritklubba sedan jag var ung, därav min medspelares avundsjuka. Så för mig får jag oftast både tillfredsställelse i stunden och också långsiktigt med ett bra resultat! 😉

Så, njut av livet! Kanske du har semester, kanske du jobbar! Det går att njuta ändå!!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Kommentarer inaktiverade för Paus

Festival -En lyckoguide

Det pågår just nu en stadsfestival i den lilla staden där jag bor. Den liknar nog till sin utformning de flesta festivaler som småstäder erbjuder. Det är några öltält, en…

Lycka glädje fylla festival Langos, chokladhjul, karusell

Det pågår just nu en stadsfestival i den lilla staden där jag bor. Den liknar nog till sin utformning de flesta festivaler som småstäder erbjuder. Det är några öltält, en scen med blandade artister, ett nöjesfält, matstånd, marknadsknallar och en massa aktiviteter i alla dess former.

Jag var själv nere igår och gick en runda på festivalen. Det fick mig att börja fundera över om den här typen av festivaler har någon effekt på vår lycka. Jag har studerat en del hur lycka ser ut i olika länder och Colombia rankas ofta som ett av de lyckligaste länderna. En av de faktorerna som bidrar till det anses att de har många festivaler. Det finns alltså extra många anledningar till att fira. Så i grunden borde festivaler vara bra för vår lycka.

Sen tänkte jag lite till. Det kanske är så, att precis som med allt annat, så beror det lite på hur du tar dig an festivalen. Det finns de som tar sig an festivalen som om det vore det sista de skulle göra i livet. Du vet dem som redan vid sju på kvällen sjunger loss fullständigt i schlagerlåtarna som spelas i ett öltält. För att två timmar senare ragla omkring, ragga på allt som rör sig. Och tro mig, allt rör sig i det tillståndet. Ytterligare en timme senare ligger de och kräks upp älgkebaben i en buske, för att förhoppningsvis kunna ta sig hem på egen hand. Blir de lyckligare av en festival?

Eller barnfamiljen som går ner till nöjesfältet, åker radiobilar, spelar på chokladhjulet, tar en glass och går hem i lagom tid för att se glada människor sjunga loss i ett öltält. Blir den familjen lyckligare av en festival?

Eller pensionärsparet som går ner till stora scenen för att se Måns Zelmerlöw uppträda. De har klätt upp sig lite extra och håller om varandra, vaggandes i takt med musiken. Blir de lyckligare av en festival?

Eller 15-åringen som går runt med sina kompisar. Förnuftiga nog att inte dricka. De åker någon karusell, kollar lite på något band och går runt på stan utan något direkt mål. Blir de lyckligare av en festival?

Vad tror ni? Vilka av dessa fyra exempel tror ni har störst förutsättningar att bli lyckligare av en festival?

[poll id=”7″]
Jag tänker såhär. Det finns vissa saker som vi vet gör oss lyckliga, en del saker som gör att vi kortsiktigt upplever lyckokänslor, men som slår tillbaka i efterhand och sedan det som gör oss rent olyckliga. Så här är en kort guide för dig som tänker gå på festival och vill få ut mer lycka i livet.

Alkohol – Det tror jag de flesta är överens om. Alkohol kan skapa ett kortsiktigt lyckorus, men långsiktigt skapar den bara mer olycka. Alla saker som leder till beroenden ingår i detta. För att få samma rus av alkoholen nästa gång kommer du behöva mer. Du tappar också kontroll med alkoholen, och grundstenen i långsiktig lycka är att uppleva kontroll. Alla beroenden kontrollerar dig, vilket gör att de minskar lyckan. Nu behöver du inte vara beroende av alkohol, men det kommer ändå inte leda dig till ett långsiktigt lyckligare liv.

Karuseller – Jag har försökt hitta forskning som visar på om nöjesfält gör oss lyckligare. Det känns som att det tas för givet att det är så, men jag hittar ingen forskning. Roliga upplevelser, om de är delade med andra, har en positiv effekt på lyckan. Så just karuseller tror jag faktiskt kan ha en positiv effekt på den långsiktiga lyckan. För de som inte blir yra och kräks efteråt såklart. Det kan också vara positivt för de som vågar utmana sig. Ett steg på lyckotrappan är upplevd utveckling, vågar vi göra något som vi är lite rädda för och den upplevelsen blir bra, då växer vi som människor. Vilket i sin tur leder till att vi blir lite lyckligare.

Chokladhjulet – Vi spelar (beroendeframkallande) för att vinna choklad (beroendeframkallande). Det är kanske inte den allvarligaste formen av problem, jag har aldrig träffat någon som blivit beroende av chokladhjulsspel. Som helhet så har det dock bara en extremt kortsiktig effekt på lyckan även om du vinner. Du får under några sekunder spänning. Vinner du får du två kilo choklad som du också kan kicka igång lyckoruset med. Fast när det är slut kommer du behöva mer av det goda.

Älgkebab och Langos – En av de stora grejerna med festival är att vi får tillfälle att vräka i oss onyttig gatuköksmat utan att ha dåligt samvete. De flesta av oss skulle ju inte äta det varje dag annars. Onyttig mat fungerar på samma sätt som chokladhjul och alkohol, det kickar igång ett lyckorus som varar en stund, sedan kräver kroppen mer. Alla som ätit på McDonalds vet att du håller dig mätt en timme, sen börjar kroppen signalera sug igen. Samma sak är det med maten på festivaler. Ibland finns det hälsosammare alternativ, men de är få. All mat som ger dig ett snabbt blodsockerrus kommer ge dig en lyckokänsla där och då, men långsiktigt leder den dig helt fel. Däremot så behöver vi då och då unna oss. Det är därför jag tror festivaler är bra, de öppnar ett fönster där det är okej att vara lite onyttig. Det kan göra det lättare att vara nyttig resten av tiden. Jag har själv bestämt mig för att gå ner och unna mig något från ett matstånd senare idag. Mitt liv kommer inte gå under för det, men jag är väl medveten att det bara ger mig en kortsiktig kick.

Konsert – Ska du göra något på en festival som garanterat ger dig lycka, då är det att lyssna på musik. Forskningen visar på att vi blir lyckligare av att lyssna på musik. Dansar du eller åtminstone rör dig till den så kommer du bli ännu lyckligare. Det fina med musik är att vi även långsiktigt kan vara lyckliga med den. Ni som har sett filmen Nyckeln till Frihet vet vad jag menar. Huvudpersonen Andy sitter i fängelse och i en scen lyckas han spela upp en skiva med opera för hela fängelset. Det får han sota ordentligt för och blir kastad i isolering i två veckor. I scenen nedan har han precis släppts ut.

Det säger allt, musik kan vi lyssna på även om den inte finns i verkliga livet. Beethoven blev döv och kunde ändå komponera fantastiska verk.

Konserter har också en annan långsiktig effekt på vår lycka. Nämligen känslan av samhörighet. Massor av människor har samlats på samma plats för att få lyssna på något som skapar lycka i deras liv. Det finns få saker som är så kraftfulla. Samhörighet till andra människor är en av våra viktigaste lyckofaktorer. Det är det som skapar magin i en konsert, eller för en fotbollsentusiast. Vi får känna att vi är tillsammans med andra. Några av mina mest magiska minnen kommer alltid vara förknippade med konserter. Och de ger mig välbehag ännu idag.

Marknadsgodis – Det behöver jag väl knappt nämna. Godis gör oss bara lyckliga en kort stund, sen behöver vi mer. Överhuvudtaget så är marknader inte speciellt lyckoframkallande i långa loppet. Vem har blivit långsiktigt lycklig av att konsumera en vargtröja, ett par foppatofflor eller fyra ballonger? Skulle du ha en annan åsikt, hur många genuint lyckliga människor har du sett i en vargtröja, ett par foppatofflor och med fyra ballonger? Konsumtion överlag skapar ingen lycka, det skapar bara ett behov av mer och mer. Fast det tar vi i ett helt annat inlägg.

Relationer – Oavsett om du är på en festival med din familj eller dina vänner så är det kanske den starkaste långsiktiga lyckofaktorn. Tid du spenderar med de du tycker om kommer stärka din långsiktiga lycka. Samhörigheten att få uppleva något tillsammans, om det är en konsert, en stund i radiobilarna eller bara en promenad genom staden, det skapar lycka. Jag tror de flesta av oss kan minnas tillbaka till vår barndom när vi var ett gäng kompisar som egentligen inte gjorde någonting, ändå var vi lyckliga. Vi fick vara med varandra, varje stund var glädje. På festivaler kan det ju också knytas nya relationer. Kanske står drömmannen bredvid dig när du står och lyssnar på Kvinnaböske, det ska inte underskattas. Du kommer ju dessutom utstråla mer lycka när du står där och diggar till Änglahund. Och utstrålar vi lycka blir vi attraktivare. Undvik bara att stå och skrika till coverbandens schlagerhits, det är inte lycka, det är fylla! Och fylla utstrålar sällan något attraktivt!

Så, vem av exemplen får egentligen störst lycka av att gå på festival? Det går inte att säga, men vi kan nog vara överens om att det inte är exempel ett. Ändå är det en ganska stor del av befolkningen som tar sig an festivaler på det sättet. Jag har själv varit en av dem. Ska du få ut det mesta av en festival, gå dit med familj eller vänner, gå på konserterna, åk en karusell eller två och unna dig en Langos, men bara en! Skippa alkoholen, chokladhjulet och marknadsgodiset!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Festival -En lyckoguide

Krama mig!

Eller någon helt annan, för du kommer bli lyckligare! Beröring kan frigöra både Oxytocin och Serotonin. Båda är hormoner som gör oss lyckligare. Oxytocin kallas ofta kärlekshormonet och Serotonin kallas…

Lycka kram kramas kärlek

Eller någon helt annan, för du kommer bli lyckligare! Beröring kan frigöra både Oxytocin och Serotonin. Båda är hormoner som gör oss lyckligare. Oxytocin kallas ofta kärlekshormonet och Serotonin kallas lyckohormonet. Vid beröring frigörs dessa och det är de som får oss att känna välbehag. Visst, glider det fram en creepy kille som kramar dig mot din vilja så frigörs de inte. Då kommer nog adrenalin och andra saker dra igång istället. Ett knä i skrevet funkar alltid, så välj det om det skulle hända.

Skulle det dock vara så att du faktiskt gillar personen som rör vid dig, och än hellre kramar dig, då jäklar blir du lyckligare! Förutom att en kram kan få dig att känna dig lyckligare, så kan den enligt forskningen också sänka blodtrycket, minska stress och öka din självkänsla!

Tänk vad världen skulle vara mycket bättre om vi kramades mer! Som sagt, se bara till så att den andra personen är med på noterna, det är en förutsättning för både din och den andres lycka! Helst ska kramen hålla i länge också, en del säger tio sekunder, andra säger 20. Själv säger jag att kör på så länge det känns bekvämt! Och skippa de manliga ryggdunkarkramarna, det ska vara känsla och finess. Närhet på riktigt!

Hur många kramar per dag behöver vi då? Det finns massa olika siffror på det med. En del säger fyra, andra fem en del säger åtta. En av världshistoriens mest kända psykoterapeuter, Virginia Satir, hade en skön regel:
”Vi behöver fyra kramar om dagen för att överleva, åtta för att hålla systemet underhållet och 12 kramar för att kunna växa!”

Så ut och kramas minst 12 gånger om dagen! Jag personligen kramas alldeles för lite. Varför börjar jag just undra? En ganska självklar orsak är ju att jag är singel, men jag tror också det beror på att jag är lång! Kramar blir ofta lite konstiga med långa människor, som mig, involverade. Sedan har jag ibland väl mycket respekt för andra människors integritet, man kramar inte vem som helst! Med tanke på de skriverier som varit i helgen om just män som inte respekterar tjejers integritet så kanske det är bra! Jag vill aldrig krama någon som inte vill ha kramen, det borde vara en utgångspunkt för alla människor!

Ni som inte har någon ni kan kramas med, läs mitt tidigare inlägg om att det hjälper att ta varma duschar!

[poll id=”4″]

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Krama mig!

Varför du inte skall behandla andra så som du själv vill bli behandlad

Hur ofta hör vi inte om den gyllene regeln, att behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad. Det är någon sorts utgångspunkt i världen om hur vi…

Hur ofta hör vi inte om den gyllene regeln, att behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad. Det är någon sorts utgångspunkt i världen om hur vi gör den bättre. Själv tycker jag det är en av de mest idiotiska regler som finns. Behandla andra så som de vill bli behandlade är för mig en mycket klokare utgångspunkt. Naturligtvis med hänsyn till dina egna värderingar, de skall du aldrig göra avsteg ifrån.

Vad säger egentligen att så som du vill bli behandlad skulle vara en universell sanning som alla andra skulle vilja följa? Jag har förståelse för grundpoängen, var snäll mot andra för du vill att andra skall vara snäll mot dig. Men det du tycker är snällt är inte alls säkert att någon annan tycker är snällt. Exempelvis så har vi olika sätt att ta in information. Vissa har lättare att förstå när de ser något, andra när de hör något och en grupp har lättast när de får känna eller göra. Låt oss säga att du är i en relation och du känner att du är älskad när din partner säger -Jag älskar dig! Du har hörseln som främsta sinne. Han däremot är en kille som bäst tar in om han får använda känseln, för honom är kärlek då antagligen mycket starkare av en beröring eller en kram än att du säger -Jag älskar dig! Det här är, enligt mig, ett av de största problemen i relationer. Vi utgår så oerhört mycket från vår egen värld och hur vi tar in den, så har du kanske en partner som inte alls har samma sätt att ta in världen. Det leder till att du tycker att han eller hon aldrig förstår dig, eller tar hänsyn till dina behov. När det kanske helt enkelt är så att de känner precis samma sak från sitt håll, ni har bara olika sätt att kommunicera.

Det här är något som vi kan jobba med, genom att lista ut vilket sätt som människor runtomkring dig helst tar in information så kan det göra en enormt stor skillnad. Är du i en relation och känner att du ibland inte når fram till din partner kan du ställa ett par frågor för att ta reda på det.

1. Hur vet du att jag lyssnar på dig?
-Är det att jag tittar dig i ögonen
-Är det att jag bekräftar det du sagt
-Är det att jag lägger min hand på min arm

2. I vilka situationer vet du att jag älskar dig?
-När jag kramar dig eller rör vid dig
-När jag säger att jag älskar dig
-När jag tittar dig djupt in i ögonen

Naturligtvis så är det bästa om vi kan göra alltihopa, för ingen använder bara ett sinne, vi vill använda allihopa. Dock finns det alltid ett som är lite mer dominerande.

Ett annat exempel på att det inte funkar att behandla andra som du själv vill bli behandlad är att vi har olika värderingar och prioriteringar. Exempelvis så skulle du ge mig en bukett blommor så skulle jag visst uppskatta det, men jag hade hellre fått en upplevelse eller en uppriktig komplimang. Däremot så kanske du skulle tycka en blombukett var det finaste du kunde få. Eller att chefen erbjuder mig högre lön fast det hade betytt mer för mig att få flexiblare arbetstider. Ditt goda bemötande uppskattas säkert om du behandlar andra som du själv vill bli behandlad, men det optimeras inte. Den du möter skulle uppleva en mycket starkare känsla om du utgick från den personens värderingar och prioriteringar.

Kom som sagt ihåg att bemöta utan att göra avkall på din egen värdegrund. Möter du en människa som helst vill bli bemött som att hen står över dig, som en stjärna och bara vill suga ut din kraft, då skall du aldrig göra avkall på dina egna värderingar. Du äts upp av den typen av människa, deras ego kan aldrig födas med tillräckligt mycket beundran ändå.

Behandla alla människor med respekt för vem de är. Du kan utgå från att behandla andra utifrån hur du vill bli behandlad, men så fort du plockar upp saker som är annorlunda hos den individ du möter, se då till att bemöta dem som de vill bli bemötta. Utan att göra avkall på den du är!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato!

 

 

3 kommentarer till Varför du inte skall behandla andra så som du själv vill bli behandlad

Att säga nej är att säga ja till något annat

Midsommarfirandet är över och åtminstone här i södra delarna av landet så har det varit fantastiskt väder. Själv har jag spenderat min tid med familjen, havet, träning och böcker. Fyra…

lycka lego stormtrooper star wars ja nej

Midsommarfirandet är över och åtminstone här i södra delarna av landet så har det varit fantastiskt väder. Själv har jag spenderat min tid med familjen, havet, träning och böcker. Fyra saker som gör mig lyckligare. Hoppas du har haft det minst lika bra!

Idag får ni ett lite annorlunda blogginlägg. En juldag för kanske tre år sedan så var jag ute och promenerade. Jag hade träffat en av mina systersöner, Adam, på julafton. Han kämpade sig igenom högstadiet vid det tillfället. Jag började tänka på min egen tid som tonåring och hur jag fullkomligt hatade den, hur mycket jag vet idag som jag önskade att jag hade vetat då. Jag har gjort i stort sett alla misstag man kan göra för att leda sig själv till olycka, tänk om jag kunde berätta om de misstagen för mina syskonbarn och andra unga så att de inte behöver gå runt och må lika dåligt som mig i tonåren och i de unga vuxenåren. Så under juldagspromenaden kom jag på idén att skriva en bok, 10 misstag jag har gjort och som du kan lära dig av. Jag skrev och skrev på den där boken. Jag hade ingen direkt struktur när jag skrev den, bara massa hållpunkter kring misstag jag gjort. Till slut hade jag fått ihop ett första utkast, men det höll inte det mått jag ville ha på en bok. Många av misstagen gick in i varandra, strukturen var dålig och jag kände att den fick läggas åt sidan.

Så kom en dag när idén till den här bloggen föddes och jag började skriva några inlägg här hemma. Så tänkte jag på mitt utkast, kanske fanns det delar av den som kunde passa in? Ja, när jag tittade igenom utkastet så insåg jag att nästan varenda kapitel skulle passa galant som blogginlägg. Därför kommer jag då och då kasta in små kapitel från den boken, för de handlar alla om att må bättre och få ett lyckligare liv. Så Adam och alla andra, läs och lär av ett av mina stora misstag i livet, att inte kunna säga nej.

Jag hittade en vän för ett antal år sedan, vi delade samma jobb och samma utmaningar. Vi var unga chefer i en bransch där vi förväntades göra allt. En ekvation som inte gick ihop, vi var ju båda två människor som ville vara till lags, vara duktiga och göra alla nöjda. En omöjlighet då vi båda hade över 1 000 medlemmar att ta hänsyn till och ytterligare 6 000 gäster som kom och besökte vår anläggning varje år. Alla ville ha det så bra som möjligt och vår roll var att skapa de möjligheterna. Jag och min vän hamnade på samma utbildning och våra samtal varade långt in i natten, om omöjligheten i våra jobb och svårigheterna i detta. Även om vi inte kom fram till så mycket så var det oerhört skönt att få tala ut, känna stöd och ha någon annan som förstod min situation.

Vår utbildningsvecka var över, jag satte mig på tåget från Stockholm när det plingade till i mobilen. Ett sms från min vän som löd:
”Kom ihåg att säga nej är att säga ja till något annat”

De orden satte sig djupt inom mig. Inte för att jag riktigt tog till mig av det just där och då, men med mognaden så kom också förståelsen att det går att säga nej till saker. För mig handlade det till slut om att stå inför valet att säga ja eller nej till livet. Jag var så långt nere man kan komma, jag jobbade som chef, jobbade hur mycket som helst, livet utanför jobbet existerade knappt. Samtidigt så räckte det inte, det fanns inte en chans att jag skulle kunna leva upp till det som förväntades, det fanns inte en chans att jag skulle kunna få ordning på det som behövdes. Naturligtvis var det mest jag själv som lastade på mig dessa förväntningar, att det var mitt uppdrag som chef att ordna allt, det var därför de anställt mig. Till slut nådde jag en bristningsgräns, att antingen säger jag nej till livet, dvs. avslutar det, eller så säger jag ja till livet och börjar leva det utifrån de förutsättningar jag ville. Jag valde det senare och där och då bestämde jag mig för att säga ja till saker som jag mår bra av och som jag vill, samtidigt som jag sade nej till saker som jag inte ville eller som inte ledde mig dit jag ville.

Det enkla men ändå så svåra beslutet ledde till att en helt ny värld öppnade sig. En av de första åtgärderna jag gjorde vara att säga nej till mitt jobb, jag sade upp mig mitt i finanskrisen utan något nytt jobb. Jag var trött på att slava för något som inte ledde mig till lycka eller välmående. Det beslutet, att säga nej till att må dåligt mer och prioritera mig själv först var det viktigaste beslutet jag tagit. Det var också det bästa beslutet jag tagit. Att vara alla till lags och inte prioritera dig själv kommer aldrig att leda dig till ett lyckligt och meningsfullt liv. Ta det klassiska exemplet som de kör på säkerhetsgenomgången på flygplan. Om tryckt faller i kabinen skall vi ta på oss andningsmasker, rådet är alltid att sätta på andningsmasken på dig själv först innan du gör det på ditt barn. Det är helt enkelt så att skulle du göra det tvärtom så skulle du kunna tuppa av och inte kunna hjälpa ditt barn mer. På samma sätt fungerar det i livet, om du inte prioriterar dig själv först och din egen lycka så kommer du att få väldigt svårt att göra andra lyckliga, speciellt de som står dig nära. Det här betyder på inget sätt att du skall vara egoistisk och bara tänka på dig själv, tvärtom. Det handlar dock om att sätta gränser, att göra goda saker gentemot andra för att du vill göra det, inte för att de tycker att du skall göra det eller att det förväntas av dig. Tänk själv vilket du skulle må bäst av, att du lagar en god middag till din partner för att han förväntar sig att få mat när han kommer hem. Det finns antagligen väldigt lite glädje i det, och innehåller mer stress. Skulle du dock laga en middag till din partner för att du vill visa din uppskattning och kärlek för honom så kommer du ha en helt annan känsla i dig själv, du kommer att må bättre. Och har du en partner som förväntar sig att få maten serverad varje dag, då är det nog bättre att du börjar prioritera dig själv och leta efter en partner som uppskattar dig.

Det är ju det här som är så svårt, många av oss lever med människor omkring oss som efter år har byggt upp förväntningar hur vi skall vara. Är du en person som alltid har satt andra i första rummet och inte prioriterat dig själv, då finns ju förväntningar på att du skall fortsätta göra det du alltid gjort. Det här är jättesvårt att komma ifrån och vi faller lätt tillbaka in i rollen som vi egentligen inte tycker om. För mig var det ju relativt enkelt att prioritera upp mitt eget liv, jag var singel (rätt mycket tack vare att jag inte prioriterat mig själv) och jag hade möjligheten att säga upp mig från mitt jobb utan att någon mer än jag blev lidande. Jag var dock helt bekväm med att ta konsekvenserna av mitt beslut, jag kunde tänka mig att bo i bilen om det skulle krävas. Så långt gick det inte, jag sålde min lägenhet och med två förstående föräldrar så kunde jag bo hos dem tills jag hittade vad jag ville göra. Kanske inte ett drömscenario när man är runt 30 år, men för mig innebar det frihet att kunna ta mig vidare mot något som jag själv ville. Oavsett, jag hade enklare än de flesta andra att prioritera upp mig själv. Jag förstår om du känner att det är mycket svårare, men jag tycker ändå att du skall prova. Det går faktiskt att börja smått, börja med ett område i livet som du inte är nöjd med. Exempelvis din hälsa, börja sätta din hälsa i första rummet före andras och se vad som händer. För mig personligen kommer den i första rummet oavsett, min hälsa är högre prioriterad än något annat i mitt liv. Säg att du börjar sätta din hälsa i första rummet, vad kan det innebära? Jo, att du kanske går ut och tar en promenad för att du vill göra det för din skull, istället för att sätta dig bredvid din partner framför senaste säsongen av Game of Thrones. Bara ett sånt enkelt steg innebär att du tar makt över ditt eget liv, du sätter dig själv i förarsätet och jag lovar att du kommer att må bra av det. Och ju bättre du mår desto mer gott kan du göra för de omkring dig. För vi människor fungerar så enkelt egentligen, att gör du goda saker för andra för att du vill göra det, så kommer du att må bättre, och den du hjälper kommer må bättre. Det blir som en positiv spiral.

Det här med att prioritera upp sig själv är ett första steg. Du börjar alltså att säga nej till något som inte leder dig till ett mer välmående och lyckligt jag, för att säga ja till något som du vet att du mår bra av. Vad det är som du börjar prioritera är det bara du som kan svara på, varje människa är unik, men det kan ju vara att prioritera sina barn mer istället för sitt jobb, sin hälsa framför chipsen eller bokskrivandet före Let´s Dance. Det handlar också om att prioritera olika områden av sitt liv. Som jag skrev så kommer min egen hälsa som första prioritet i mitt liv, helt enkelt för att jag lärt mig att jag måste må bra för att få andra att må bra. Det betyder både min fysiska och mentala hälsa. Min fysiska hälsa för att jag då orkar mer, men också för att genom att vara aktiv så blir också den mentala hälsan bättre. Efter det så prioriterar jag min familj och vänner, de är betydelsefulla för mig och är också viktiga för att få mig att må bra. Sedan kommer min egen utveckling, att lära mig nya saker, det är det som driver mig här i livet och då kommer det högt upp på listan. Sedan fortsätter det så med alla möjliga områden, arbete, pengar, upplevelser och allt vad det kan vara.

Så vad prioriterar du i ditt liv? Vad ger dig det största välmåendet? Prioritera det som nummer ett och du har tagit ett stort steg på vägen mot ett bättre liv. För har du gjort en medveten prioritering så kommer du också kunna ta nästa steg, att strukturera ditt liv så att det du mår bra av tar mer plats i ditt liv och det som du mår dåligt av tar mindre plats. Det bästa är ju om den tid som du får lägga på att göra det du mår dåligt av byts ut mot saker du mår bra av. Säg att det skulle vara 10 % av din tid som denna förändring skedde på, att du bytte det dåliga mot det bra, det hade haft en enormt stor positiv skillnad på ditt liv, eller hur?

Själv har jag en sådan enkel sak som städning. Jag kan ju inte säga att jag mår dåligt av det, men jag tycker inte det är kul. Det finns många som tycker det är rogivande, men jag tillhör inte dem. Jag har valt att prioritera att köpa in städning från ett företag, för det gör att jag får mer tid över till annat som jag tycker är roligt, samtidigt som jag får ett bättre städat hem än annars. Det är helt enkelt en prioriteringsfråga. Jag har tillräckligt bra inkomst för att prioritera det, men jag prioriterar naturligtvis bort annat när jag köper städning, men för mig är min tid viktigare än mycket annat så då blir det helt enkelt så. Kanske du prioriterar att resa utomlands istället för att köpa en finare bil eller en diskmaskin istället för att slippa lägga tid på att diska för hand. Hela vårt liv består av val och prioriteringar, vägen till ett större välmående utgår från att du börjar prioritera det som är viktigt för dig och gör val utifrån de prioriteringarna. Du måste helt enkelt börja säga nej till de saker som inte är värt att lägga tid på, för det betyder att du kan säga ja till det som är det istället.

Min vän lyckades också börja säga nej så småningom och bytte bransch. Det är ofta så, vi är kloka nog att förstå vad som behöver göras, men vi tar ofta för lång tid på oss att faktiskt göra det. Mitt råd är att agera mer, lev upp till dina egna förväntningar av dig själv!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Att säga nej är att säga ja till något annat

Type on the field below and hit Enter/Return to search