Ni som läst min blogg kontinuerligt vet att jag under stora delar av mitt liv inte känt mig lycklig. Tvärtom, jag har mått riktigt dåligt. Så dåligt att jag för…
Ni som läst min blogg kontinuerligt vet att jag under stora delar av mitt liv inte känt mig lycklig. Tvärtom, jag har mått riktigt dåligt. Så dåligt att jag för knappt åtta år sedan slog i botten. Jag ställde mig inför valet att antingen avsluta mitt liv eller börja leva det som jag vill. Jag valde av olika anledningar det senare. Jag tänker beskriva den episoden i ett senare inlägg, vad som gjorde att jag kom vidare.
Ni som har lärt känna mig de senaste åren har nog ibland svårt att greppa att jag varit så långt nere. Det är också ett bevis på att ALLA som idag mår dåligt har samma möjlighet att förändra sin situation. Jag säger inte att det är enkelt, men det går! För mig räckte det att välja mitt liv, det blev min drivkraft framåt. Det var då min nyfikenhet kickade igång för att se hur livet skulle kunna vara om det var bra! Jag började mata mig igenom litteratur, kolla in människor som verkade lyckliga osv. Jag snodde recept på ett bättre liv!
Idag och de senaste åren har jag jobbat med att dela med mig av mina recept. Happycato.se är ett resultat av det. Jag har också fått möjligheten att de senaste sju åren arbeta med människor som upplever någon typ av utanförskap. Det har varit arbetslösa, personer som har försörjningsstöd, nyanlända, hemmasittande barn och kanske allra främst arbetssökande ungdomar. Genomgående för alla dessa grupper är att många av de jag mött har brottats med psykisk ohälsa eller depression. I vissa fall beror det på utanförskapet, i andra fall beror utanförskapet på den psykiska ohälsan. Det som har slagit mig ofta är vad ett samtal kan göra. Bara genom att få prata om sina problem så har livet lättat, en del har löst sina problem där och då. Det är som att vi bygger upp något inom oss och när det får komma ut som ord så känns problemen inte lika stora längre. Deras börda eller svårigheter delas nu med någon annan. Någon som de dessutom inte har någon djupare relation med, någon som inte dömer dem eller värderar det de säger.
Jag har försökt coacha människor som står mig nära, det funkar inte alls lika bra, för både jag och den jag coachar har svårare att bortse från vår normala relation. Därför har jag nu börjat be dem söka kontakt med någon typ av samtalskontakt som de inte har en tidigare relation med. Och idag vill jag slå ett slag för en sådan möjlighet som är tillgänglig för alla.
För någon vecka sedan blev jag kontaktad av ett företag som hade hittat min blogg och ville samarbeta. Trots att jag är nyfödd som bloggare så har det hänt ett par gånger tidigare att jag fått liknande förfrågningar, men då har jag avstått. Jag vill vara genuin på den här bloggen och ska jag samarbeta eller lyfta fram något, då ska det vara saker som bidrar till en bättre värld och som jag själv skulle kunna tänka mig att använda. Efter en del research så kände jag att det här företaget var något jag verkligen kan stå bakom och samarbeta med.
Företaget heter BlueCall och har tagit fram en app för den som känner att de behöver ett samtalsstöd. Det kan bara vara att du har en pissig dag och behöver få lite fokus på glädjen igen, till att du hamnat i en livssvacka och behöver någon att prata med. Appen har idag två nivåer, dels kan du prata med en volontär. Det är en vuxen person som kan finnas där som ett stöd och lyssna. Den tjänsten är gratis. Den andra nivån, som innebär en mindre kostnad, kallas Mentor. Mentorer är psykologer under utbildning, terapeuter, sjuksköterskor, socionomer och andra personer över 25 år med människovårdande yrkesutbildningar som har specialkompetens inom psykisk ohälsa och samtalsstöd över telefon. En tredje nivå är på gång under nästa år då du ska kunna ringa legitimerade psykologer.
De personer BlueCall har som volontärer och mentorer genomgår en ansökningsprocess som säkerställer att du inte får prata med en galning. 🙂 Som jag har förstått det så betygssätts också de volontärer och mentorer som finns, vilket gör att de får en tidig signal om någon inte lever upp till kraven. Alla har också tillgång till utbildningsmaterial och handledning.
Jag tror vi alla då och då behöver den här typen av tjänst. Även en lyckoexpert har kassa dagar och då hade det varit skönt att få prata av sig med någon som inte har en relation till mig. 🙂 Jag ser det här som ett perfekt verktyg för alla oss som inte känner att vi behöver gå till psykiatrin för att få hjälp. Det finns absolut en grupp av människor som mår bättre av att söka det stödet, men vi är många som inte är på den nivån, men som ändå hade mått bra av att sätta ord på våra problem. Där är BlueCall ett bra initiativ.
För tillfället har deras jourtelefon öppet tre dagar i veckan, måndagar, onsdagar och söndagar mellan 19-22. Appen är nyss lanserad och det kommer säkert utökas med tiden! Är du intresserad av att veta mer så besök www.bluecallapp.com.
Appen hittar ni här i AppStore!
Oavsett vilket, mår du dåligt eller har en svacka i livet, ta hjälp! Ensam må vara stark ibland, men inte när vi mår dåligt! Människor vill i grunden hjälpa varandra och oavsett dina problem så finns det de som inte värderar eller dömer dig! Alla människor förtjänar att må bra, så även DU! Ta hjälp av någon och lätta lite på bördan, hur litet eller stort problemet än är!
Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!
Happy Cato
Kommentarer inaktiverade för Att be om hjälp är halva lösningen…
Och vilken fantastisk start det var! Jag har en löjlig förälskelse till Tordyvlar och det dröjde inte många minuter innan jag stötte på en sådan, liggandes på rygg med benen sprattlande. Ni som följer mig på Instagram kunde se hur jag vände den stackaren rätt! Som jag skrev till en god vän: ”Hon gav mig lycka, jag gav henne livet…” Varför jag fastnat för just tordyvlar är spännande. Som barn var jag så fascinerad av sommarlovsradio där Thomas Bolme läste Tordyveln flyger i skymningen, av Maria Gripe (köp den som ljudbok 
Sedan hade jag glömt bort allt det där, tills jag flyttade till Sölvesborg och började ta skogspromenader. Där var plötsligt tordyveln överallt och jag fick en sån varm känsla av barndom så fort jag såg dem. Och undran över Tomas Bolme och Tordyveln flyger i skymningen kom tillbaka. Så starkt att jag skaffade den som ljudbok och lyssnade på hela historien, med Tomas sköna röst. Vilken fantastisk bok!! Dessutom ska vi inte förglömma Varan-TVs Tord Yvel och Romeo Olsson, ytterligare en anledning till kärlek för tordyveln. Har ni inte sett Romeo Olssons proffsdikt så bjuder jag på den här nedan.
Nu var det länge sedan jag var där, mest för att jag sist fick en tryckande känsla i bröstet. Idag var känslan en annan. Jag kröp upp på taket och blickade upp mot där trädkronorna och himlens ljus möts. Där och då blev livet väldigt enkelt, gör mer av det som får dig att må bra, mindre av allt annat. Att bara vara här och nu i några minuter var en sån sak, bara suga in njutningen av att kunna ligga där och göra absolut ingenting.
Vi begav oss iväg mot Hällevik för att se om något av ställena där var öppna för lunch. Och som tur var så hade Direktör Nyfiken öppet. Jag har aldrig varit där i denna regi, men vilket ställe!! Fantastisk utsikt, trevlig ägare och den bästa räksmörgås jag någonsin ätit (också den dyraste ska tilläggas). Får ni möjlighet att besöka Sölvesborg eller dess närhet, boka in er hos Direktör Nyfiken. 
Dessutom öppnade det sig, efter samtal med ägaren, en möjlighet till ett framtida samarbete kring arbetslösa ungdomar. Livet är extra coolt ibland! 🙂
Resten av eftermiddagen har spenderats med att planera morgondagen, men mer om det får ni se imorgon! 🙂 Och kvällen får gå till ett gympass, ett diskpass och tvättsortering! För det är jag tillräcklig för idag (ni som missade gårdagens inlägg, läs 