Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Kategori: Mening

Vill vi verkligen vara lyckliga?

Jag vaknade häromdagen med just denna frågan, vill vi verkligen vara lyckliga? Med frågan menar jag att vi allt som oftast gör saker som är direkt kontraproduktivt mot vår långvariga…

Vill vi vara lyckliga?

Jag vaknade häromdagen med just denna frågan, vill vi verkligen vara lyckliga? Med frågan menar jag att vi allt som oftast gör saker som är direkt kontraproduktivt mot vår långvariga lycka. Inklusive mig själv, varje dag!

Jag tror att alla människor har ett eller flera områden där de vet vad de egentligen borde göra för att må bättre, att bli lyckliga, men ändå väljer att göra det som inte är bra för dem ändå. Vilket gör att det får dubbel effekt, eftersom du både gör det som är dåligt, men också får dåligt samvete över att du gör det. Det pratas ofta i psykologin om att tänka snabbt eller långsamt, alternativt det varma och kalla Alkohol olyckasystemet. Det varma systemet vill ha chokladbollen nu, det kalla har lite framtidsspaning och förstår att den där chokladbollen egentligen inte gör oss gott. Vi är alla olika i vad som innefattas i det varma systemet. Min pappa föråt sig på chokladbollar som sexåring och har aldrig ätit en sådan efter det, den alstrar ingen värme för honom. Samtidigt som den kan vara stekhet i mina ögon. Andra personer kan inte hålla sig ifrån alkohol, samtidigt som vissa grupper klarar det utan ansträngning.

Människan har enormt svårt för att faktiskt klara ut det här på alla plan. För det är egentligen när vi låter det kalla systemet kyla ner det varma som vi blir långsiktigt lyckliga. När vi lyckas uppleva kontroll över våra impulser och väljer något långsiktigt framför den mer kortsiktiga rockstjärnelyckan (äta chokladbollen och få en kick här och nu). Ni som läser bloggen vet att upplevd kontroll är basen till alla lycka, enligt mitt sätt att se det. Ändå släpper vi den kontrollen varje dag, med lyckoförlust som kostnad. Vill vi verkligen vara lyckliga?

Naturligtvis tror jag att vi vill det. Problemet är att vi också vill ha det enkelt. Det krävs ansträngning och självkontroll för att hålla sig ifrån chokladbollen, alkoholen eller den snygge långe mannen som just gett dig uppmärksamhet trots att du är gift. Våra varma system går bananas och det krävs oerhört mycket för att kyla ner det. Lycka sexig manJag skulle vilja påstå att när det varma systemet går bananas försvinner dessutom vår förmåga att tänka riktigt klart. Vi får tunnelseende och ser bara chokladbollen, ölen eller passionerat sex framför oss. Och hur gott allt det skulle vara. Vi ser inte 45 minuters crosstrainer, en fet bakfylla eller varannan vecka med barnen. Vårt varma system vill ha nu. Det handlar om njutning, det handlar om överlevnad och det handlar om fortlevnad. Historiskt sett har det varma systemet varit bra för det. På stenåldern kunde du inte veta när nästa chokladboll kom eller om du fick chansen att föra generna vidare igen. Hade det kalla systemet fått dominera hade vi antagligen varit utdöda. Nu är det tvärtom, i vårt samhälle är det värmen som dödar, inte kylan.

En sidofundering är om de upplevde ånger eller ångest på stenåldern. Efter ligget, ångrade sig stenåldersmänniskan då? Gled de sakta sig ur pälstäcket, smög på sig pälsen och trippade på tå ut ur grottan med tanken ”Va f-n gjorde jag det för? Hen såg ju förskräcklig ut i dagsljus…” Eller behövde de aldrig tänka på det kalla systemet som vi behöver göra i allt överflöd och alla frestelser?

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vill jag ta min hälsa till nästa nivå. Min begränsning ligger helt i det kalla kontra varma systemet. Jag väljer alltför ofta frestelsen i det varma när det gäller mat, trots att jag vet exakt vad jag borde göra. Jag har ju faktiskt universitetspoäng i kost- och näringslära. På samma sätt har jag också ofta valt det varma systemet i träningen, dvs. gå ner och köra passet halvdant för det är bekvämare. Det kalla systemet vill att jag tar ut mig, kör 110 %. Jag har bemästrat mitt varma system på väldigt många områden i livet, jag har haft fler beroenden än de flesta och har inga problem alls att låta mitt kalla system styra över gamla spöken som dyker upp. Jag kan exempelvis fortfarande tänka hur gott det är med en snus efter maten, men jag kan samtidigt framkalla känslan av hur äckligt det kändes att lägga in den fyrtionde för dagen och det var sönderfrätt under läppen. Och jag låter den senare bilden vara starkare.

chokladboll lyckaDet är en teknik för att träna det kalla systemet att kyla ner det varma. Mentala bilder som inte är positiva. Som min pappa föråt sig på chokladbollar, det är känslan efter det som han i 60 år har kunnat kyla ner systemet med. Det är också poängen med de äckliga bilderna på cigarettpaketen. Kanske några ändå börjar få dem i huvudet när de tar en cigarett eller när de åtminstone försöker sluta.

En annan teknik jag lärt mig är att om du har en frestelse framför dig, låt oss säga en chokladboll. Sätt en mental ram kring den, som att det var en tavla eller ett foto. Det har visat sig fungera. Vi blir inte lika frestade av att se en chokladboll på bild som i verkligheten. I tester har människor därför fått föreställa sig en ram kring det, så att chokladbollen blir mer som än bild än verklig. Och det visade sig fungera!

Jag tror också att om du har en tydlighet i dina mål, värderingar och livssyften, då kommer du ha lättare att framkalla det kalla systemet. Värderar du och älskar din familj kommer inte den långa sexiga mannen ha lika lätt att väcka det varma systemet. Du släpper aldrig in frestelsen från första början om du redan då vet att den inte kommer leda till något gott. Detsamma kring chokladbollar, du kan ha dem hemma i kylen eller välja att inte köpa dem. Har du dem i kylen är de i och för sig kalla, men för dig kommer de vara varmare än om de är kvar i affären. Ansträngningen för att ta sig till affären är oftast så pass stor att du inte gör det för en chokladbolls skull. Finns de i kylen är risken att du är där snabbt och lätt.

Till sist tror jag att vi behöver träna och förlåta oss själva när vi inte lyckas i början. Mitt mål under 2018 är att träna mitt kalla system vad gäller kost och träning. Träningsbiten har jag kört igång med under några veckor och jag är på rätt väg, jag behöver bara fortsätta hålla i och utöka med en del saker. Kosten blir nästa steg, den jag har brottats med sedan jag var liten. Där mitt varma system alltid vunnit. Klarar jag bemästra den, då kommer allting annat vara lätt. Och jag kommer bemästra den! 🙂 Dessutom ska jag under våren plugga motions- och hälsopsykologi. Perfekt tajming! 🙂

På vilka områden har du ett varmt system som behöver kylas av? Vad kan du göra för att bli bättre på att kyla ner det? Hur kan du skapa situationer där du slipper hamna i för hög hetta? Hur kan du hantera det? Vilka mentala bilder kan du skapa? Kan jag hjälpa dig? Kan du hjälpa mig? Hör av dig i sådana fall!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Vill vi verkligen vara lyckliga?

Borta bra, hemma bäst

Jag har under senaste veckan befunnit mig på semester. Tanken var Madeira, men lite oväntat blev det också två dagar på Kanarieöarna. De stängde nämligen flygplatsen på Madeira när vi…

havet lycka

Jag har under senaste veckan befunnit mig på semester. Tanken var Madeira, men lite oväntat blev det också två dagar på Kanarieöarna. De stängde nämligen flygplatsen på Madeira när vi var på väg ner. Klagar inte alltför mycket på det. Fick bo på lyxhotell, all mat betald, hade inspirerande samtal med personer som kört motorcykel genom Afrika och som hade jobbat som sjukgymnast till geparder, fick förälska mig i ön Porto Santo (vi flög dit och sedan färja till Madeira) och del av resan återbetald. Det härliga var att vi var 220 personer som fick uppleva det här, den stora majoriteten var danska pensionärer. En person hörde jag klaga på hela denna strapatsen, en svensk man i övre medelåldern… 🙂 219 förstod att det som kallas God´s business ligger utanför min kontroll, flygbolagens kontroll eller någon annan mänsklig kontroll. Det var bara att gilla läget.

När väl jag anlände till Madeira så har det varit fantastiskt bra. Bodde på ett hotell bland klipporna och vaknade upp varje morgon med en magisk utsikt. Det är precis så jag vill ha det varje dag, det var mycket enklare att komma ur sängen på morgonen med den utsikten. Veckan spenderades med att träna mycket, äta ännu mer, vandra lite, uppleva Funchal (huvudorten), läsa och försöka börja planera för 2018.

Det sista gick sådär. Jag har varit så fokuserad på nuet och den korta framtiden de senaste månaderna, jag har borrat ner huvudet och bara kört. När jag nu väl skulle upp med huvudet var det som att det var blockerat. Jag hade oerhört svårt att blicka framåt. Jag vet inte om ni upplevt samma sak? Själv har det inte varit något större problem för mig, så detta blev lite läskigt. Min framtid är i och för sig relativt ostrukturerad just nu. Min anställning slutar den 31 mars, efter det vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Där finns ett antal bollar uppe i luften och jag får helt enkelt lita på processen att en eller två ramlar ner och visar vägen. Skulle uppdragen komma som under sista kvartalet 2017 har jag möjlighet att göra det här på heltid, men det behövs åtminstone ett kvartal till åt det hållet innan jag vågar tro på den möjligheten.

Det jag har jobbat med under veckan och som jag kommer fortsätta jobba med är utvecklingen av mitt tjänsteutbud. Jag satt och funderade över mina kompetenser och erfarenheter när jag satt på balkongen en eftermiddag. I nästan 20 år (från 1999) har jag studerat eller arbetat med ledarskaps- och organisationsfrågor. Först som student på universitetet med inriktning på strategisk ledning och andra organisationsfrågor. Sedan har jag med två års undantag arbetat i en ledarskapsbefattning. Antingen som chef, projektledare eller en kombination av de båda. Här har jag massor av kompetens att bidra med i en unik kombination av teoretisk och praktisk bakgrund. Därför kommer jag lägga extra fokus på att få in den typen av uppdrag under 2018. Naturligtvis kommer jag fortsätta föreläsa, men jag vill också verksamhetsutveckla och utbilda.

Det andra som har fått lite mer fokus under veckan är hälso- och träningsdelen. Allting har olika platåer och vi behöver hitta nya. För någon är platån att komma igång med träningen. Hitta och hålla fast den rutinen. Den platån hittade jag för länge sedan och den platån är extremt säker, problemet är att jag inte har kommit så många fler platåer upp. Jag gör hela tiden försök att ta mig till nästa platå, för att sakta men säkert glida tillbaka till den förra. Jag har lagt oerhört mycket tanketid på hur jag ska komma tillrätta med detta. Varför och vad är tydligt, det är hur som saknats. Mitt fokus blir på struktur och triggers. Plus att hitta ett mål som verkligen utmanar mig! Jag ska få äran att vara övningsklient hos en person som utbildar sig till coach, vi har mycket att prata om i mitt liv just nu! 😀

Oavsett hur skönt det är att vara på semester, så är det ännu skönare att komma hem. Mitt hem är inte det jag vill stanna i speciellt länge till, det är dags för något nytt, men igår när jag låste upp dörren kände jag bara kärlek. En trygg plats behöver alla ha. Alla har tyvärr inte det i hemmet, men igår först insåg jag hur viktigt det är. Något som är väldigt familjärt, på samma sätt som vi finner trygghet i våra rutiner. Vi behöver komma ifrån dem ibland för att verkligen uppskatta dem. Samtidigt som jag redan längtar iväg på nästa äventyr! 🙂

Självklart avslutar vi dagens inlägg med lite semesterbilder, det är precis det som ni har suttit och väntat på i en dryg vecka! 😀

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Lycka havetlycka havetlycka havetlycka havetlevada lycka

Levada lyckaLevada lyckahavet lyckaKrabba LyckaLycka Havetlycka frukostLycka havetLycka havet

 

Kommentarer inaktiverade för Borta bra, hemma bäst

Drömmen om att bli aktiemäklare

Idag är det 11 december 2017. För de flesta människor är det en helt vanligt dag. Det är det inte för mig. Inte för att jag befinner mig på Madeira…

drömmen om wall street

Idag är det 11 december 2017. För de flesta människor är det en helt vanligt dag. Det är det inte för mig. Inte för att jag befinner mig på Madeira eller för att jag har tenta idag, nej det är nämligen 30 år sedan filmen Wall Street lanserades.

Det finns tre filmer som påverkat mitt liv mer än andra. Nyckeln till Frihet, precis som för många andra. 🙂 Into the Wild såg jag 2008 och den satte djupa spår i mig, den visade min egen kamp mellan frihet och materialism. En inre kamp jag hade då, som till slut ledde fram till att jag bröt upp med min strävan att ha det perfekta materialistiska livet. Och så då Wall Street, som var filmen som födde drömmen om det materialistiska, ytliga livet.

Jag såg inte filmen 1987, det är jag rätt säker på. 🙂 Däremot så skulle jag tro att jag såg den ett par år senare. Jag bländades av skyskraporna, kostymerna, den idag utdaterade teknologin och viljan att bli rik. Gordon Gekko, han som skulle vara den onde, blev för finansvärlden hjälten. Han har förfört massor av människor in i en värld där Greed is good. För mig var det aldrig Gordon som lockade, för mig var det Bud Fox, huvudkaraktären spelad av Charlie Sheen. Hans vilja, hans målinriktade driv till att bli någon stor fascinerade den då 10-årige Marcus. Han gjorde vad som krävdes för att ta sig framåt.

Ungefär i samma tidstrakter såg jag en annan film, Nyckeln till Framgång, med min stora barndomsidol Michael J. Fox i huvudrollen. Samma tema, men med mer humor. De här två filmerna satte min dröm, jag skulle till Wall Street. Det var där makten, materialismen och pengarna fanns.

Jag kunde nog mer om aktiehandel under min tonårstid än vad 99 % av befolkningen kunde. Jag minns mitt första aktieköp, Finnveden, blev en bra affär. Under gymnasiet tog jag en tredje eller fjärde placering i Unga Aktie-SM. Mitt specialarbete på gymnasiet skrevs kring vad som påverkar aktiernas kurser. Hade jag fått för mina föräldrar så hade jag haft kostym i skolan varje dag. Drömmen var en mörk kostym, med blå skjorta som hade vit krage. Istället blev det en kombination med en annan film, Gatans Gladiator, som jag istället iklädde mig i långrock, gubbakeps och bar portfölj… I ett försök att vara både aktiemäklare och gatufighter. Det är såhär i efterhand ganska självklart för mig varför jag inte fick ligga under gymnasietiden… 😀 Tyvärr har jag inga bilder på mig i denna utstyrsel…

Mitt aktieintresse dog den dagen när jag pluggade finansiering och insåg att det var det tråkigaste jag gjort. Jag önskar mitt materialistiska driv hade dött den dagen också, det hade kanske sparat 10 år av fel fokus. Idag ser jag aktiehandel på nästan samma sätt som gambling. Kurser baseras inte längre på bakomliggande faktorer, de baseras på psykologi, stora aktörers intressen och en världspolitik som är galen. Fast fortfarande älskar jag filmen Wall Street. Fortfarande älskar jag skyskraporna, New Yorks skyline och kostymerna. Jag kan inte hjälpa det, för den påminner mig om en tioåring som bländades till den grad att en dröm föddes. En galen dröm, men ändå en som gjort mig till den jag är idag.

Hade jag fortsatt sträva efter min dröm jag hade som barn, då hade jag med säkerhet varit död nu. Även om jag hade tagit mig till New York och blivit aktiemäklare, hade jag aldrig pallat för trycket. Och jag hade aldrig kunnat finna en mening i det jag gjorde.

Vad finns det egentligen för mening med det här inlägget? Den frågan ställde jag just mig själv. 🙂

  1. Livet är aldrig som på film
  2. Fundera över de mål och drömmar du har, vad ska de leda till?
  3. Jaga inte materialistiska saker, lyckan finns inte att hitta där
  4. Poppa popcorn, släck ner och se filmen Wall Street igen 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Drömmen om att bli aktiemäklare

Välj dina inre filter

I tisdags var jag moderator och föreläsare på Framtidsboost för samtliga åttonde- och niondeklassare i Bromölla och Sölvesborg. Runt 600 elever i två sittningar. Det var två paneldebatter i varje…

Lycka Filter

I tisdags var jag moderator och föreläsare på Framtidsboost för samtliga åttonde- och niondeklassare i Bromölla och Sölvesborg. Runt 600 elever i två sittningar. Det var två paneldebatter i varje sittning och en inspirationsföreläsning av mig. Så allt som allt fyra paneldebatter och två föreläsningar på en eftermiddag. Och allt som kunde gå fel gick fel. Bussar var försenade så vi kom igång 20 minuter senare än tänkt, projektorn fick ett helt eget liv. Först la den av två minuter innan vi skulle dra igång, för att sedan besluta sig för att välja ryska som språk på inställningarna och dessutom vända bilden uppochner. En bra och cool tekniker är guld värd i dessa lägen! Kunde inte mer än skratta över bilden att om min pappa hade varit tekniker på ett sådant event där allt schabblar. Det hade varit en viral succé! 😉

LyckofilterVi lyckades med gott samarbete ro det i hamn. Och det var perfekt träning i my, your och gods business. Vad kan jag kontrollera och vad kan jag inte? Det jag inte kan påverka är inget att lägga min energi på. Det tänkte jag mycket på i tisdags. 🙂 Jag har dock sällan varit så mentalt uttröttad som efter den dagen. Fast med många nya lärdomar för framtiden… Oavsett, temat kring föreläsningarna var att välja sina egna filter. Jag har flera gånger skrivit om att vi kan alltid välja vår attityd. Hur vi ser på världen, det som händer oss osv. Det har vi faktiskt makt att välja hur vi ska tolka. Det är dessutom bra för hälsan att göra det.

Istället för attityd valde jag att fokusera på det som ett inre filter. På samma sätt som du kan filtrera bilder på Instagram, så att världen ser dig som något du vill. På samma sätt kan du filtrera saker i ditt eget huvud, så att du ser världen på det sätt som är bäst för dig. Du kan varje dag välja om du vill använda ett filter som ser det vackra hos dig själv. På samma sätt som du kan välja ett filter att se det fula. Du kan varje dag välja ett filter som ser godhet i andra, likaväl som du kan välja ett filter som ser ondska.

Hur du väljer dina filter är upp till dig, men jag kan garantera dig att en väldigt stor del av din lycka och din hälsa är beroende av hur du filtrerar. Jag läser ju just nu psykologi och i kapitlet om hälsopsykologi skriver de om hardiness. En förmåga som gör att vi klarar stress mm. på ett bättre sätt. Hardiness består av tre delar som på engelska blir tre C, commitment, control och challenge (dedikering, kontroll och utmaning vill jag ha det till på svenska). Där man ser i studier att den viktigaste delen är upplevd kontroll. De människor som upplever sig ha kontroll i situationer och i sina liv är mycket mer stresståliga och får mindre negativa konsekvenser av stress. Och för mig är det ett val. Alla håller kanske inte med om det. Jag anser att varje människa kan välja att se sig som en människa som kan påverka sitt eget liv, dvs. upplevd kontroll. Precis som det är ett val att se sig som ett offer för livet och omständigheterna. Så länge du väljer att se dig som ett offer kommer du också bli det. För din hjärna filtrerar det åt dig.

Det här är skitsvårt att förklara för någon som väljer offerrollen. För den kan vara skön att vara i. Samtidigt så är bytet av ditt inre filter den enda vägen till att bli lycklig. Annars kommer du vara ett offer för omständigheterna och också hitta orsaker till att vara ett offer.

Riktigt såhär lade jag inte fram det för 14-åringarna. 🙂 Däremot ville jag få fram till dem och till dig att du har all möjlighet att välja dina egna filter. Det vi lägger fokus på är det vi ser. Hur de väljer att se på sig själva, sitt liv och det som händer dem kommer ha en väldigt stor roll i hur bra liv de kommer uppleva. Tillsammans med en del andra faktorer, som exempelvis att ha bra människor omkring sig, som spelar deras favoritlåt.

Nu är det fredag, hur kan du välja inre filter inför detta faktum? Och att det är måndag om ett par dagar igen? 😉

Ha en go helg så ses vi i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Jobbet är ditt

Kommentarer inaktiverade för Välj dina inre filter

Tre oväntade fördelar med långa män (och en nackdel)

Idag behöver jag bryta av med ett ytterst oseriöst inlägg med en seriös twist… Och jag gillar att kasta mig mellan det djupaste, djupaste till det mer oseriösa. Livet blir…

Fördelen med långa män

Idag behöver jag bryta av med ett ytterst oseriöst inlägg med en seriös twist… Och jag gillar att kasta mig mellan det djupaste, djupaste till det mer oseriösa. Livet blir lite mer spännande då! Häromdagen hade jag en diskussion med en vän om längd och min fantastiska hjärna gick igång på detta! 🙂

Visste du att det finns studier på att kvinnor i mycket högre utsträckning än män tar selfies uppifrån? Det för att dölja eventuella brister, vi blir helt enkelt lite snyggare och smalare med en bild tagen uppifrån. Män i sin tur tar i högre utsträckning selfies underifrån. För att se längre och kraftfullare ut. Det här visar på en hel del fördelar med att vara lång! 🙂

Jag har i hela mitt liv varit längre än de flesta i jämförelse med jämnåriga. När jag ploppade ut på Kristianstad BB så var jag 58 cm lång. Det är inte många bebisar som fötts där som klått mig i längden. Efter det växte jag till mig ytterligare och stannade till slut på 197 cm. I stora delar av livet har jag älskat att vara lång, samtidigt som jag hatat det. När självkänslan var låg ville jag inte synas, då är 197 cm inte bra, för du syns överallt. Vilket är en fördel i en folkmassa, jag är lätthittad! 🙂 Den fördelen räknar jag dock inte in, för den var väntad!

Andra väntade fördelar är ju sånt som att långa män når övre hyllorna i köksskåpen, vi har större famnar att kramas i, vi kan skruva ur takglödlampor utan att behöva stå på en stol. Och en himla massa andra praktiska saker där längd är till nytta. Det är inte de tre oväntade fördelarna, utan de kommer snyggt uppradade här:

  • Du blir gladare

Jag har en väldigt egen teori om varför långa människor överlag är mer framgångsrika än andra (det finns forskning på det). Det handlar om kopplingen mellan kropp och känsla. Inte hos den långe, utan hos betraktaren. Tänk dig att du ser en ledsen människa, var har de blicken? Jo, oftast neråt. Kroppen och känslan är sammankopplade. Titta neråt, ställ in kroppen som om du vore ledsen. Med stor sannolikhet kommer du att känna dig lite mer nerstämd. Vad händer då om vi gör tvärtom, tittar uppåt? Jo, vi blir gladare. Någonstans har jag läst att vi inte kan bli ledsna om vi tittar uppåt. Om det stämmer vet jag inte, men vi vet att vi blir gladare av att hålla blicken lite uppåt.

Det är här min teori kommer in. Varje gång du möter en lång människa så måste du titta uppåt, vilket gör att du kommer få en gladare känsla i kroppen utan att fatta det. Vilket leder till att du blir på bättre humör, den långa personen förknippas med detta och framgången börjar. Chefen får samma känsla och ger därför större löneökning och låter den långe öka i karriärstegen snabbare än andra. Det är egentligen en sjukt bra teori till varför långa människor är framgångsrikare (utifrån samhällets kriterier).

Fast de långa måste ju titta neråt? Borde inte de bli mer deprimerade då? Det stämmer till viss del. Väldigt korta och väldigt långa män har högre risk för depression än normallånga. Samtidigt finns det studier på att långa är lyckligare än andra. Här kopplar jag in teorin att den långa ständigt möter glada människor (p.g.a. att alla behöver titta upp). Det är en viktigare faktor för glädje att ha en glad omgivning, än att titta neråt. Så därmed blir även långa män gladare! 🙂

När ni får det förklarat såhär blir det glasklart, eller hur? 😉

  • Du blir snyggare

Vi ser smalare ut och blir snyggare när fotot tas lite snett uppifrån. Och då blev det ju självklart, vill du se snyggare ut hela tiden, utan att bry dig om vinklar? Då ska du hänga med långa människor!!! Vi ser ju dig alltid från den vinkeln! Och det förklarar ju varför jag ständigt omges av så många vackra människor! Och att vara i en vacker miljö bidrar till lyckan, vilket då återkopplar till att vi som är långa även blir glada av detta faktum! 😀

En annan fördel i ett romantiskt förhållande med åtminstone en lång man är att eftersom de flesta har ett underifrånperspektiv så kommer du dessutom uppleva honom som stark och kraftfull. 🙂 Utan att han behöver ta bilder från fuskvinklar!

Här kommer ju också den stora nackdelen in med långa… För kommer ni för nära kan det bli jobbigt… Ni vet när ni slår på mobilkameran när ni sitter i soffan och den råkar vara i selfieläge? Det är ju en skräcksekund för de flesta… Står ni för nära oss långa är det den skräckvinkeln ni får se alltför ofta… Vilket är dåligt i en kärleksrelation, för ni vill kanske inte ligga med Onkel Fester eller Jabba the Hut… Men det finns säkert någon bok om hur man undviker sådana vinklar i sänghalmen, så det går säkert att lösa. 😉 För alla andra är det ju bara en fördel med skräckvinkeln. För helt plötsligt kommer ni i jämförelsen känna er ännu snyggare! 😀

  • Du blir rikare och får ärva pengarna tidigare

Vi har redan varit inne på det, men långa människor och framförallt män, har större ”framgång” utifrån samhällets normer. Framgång genererar pengar och rikedom. Vilket gör att den som har ett förhållande med en lång man också får tillgång till dennes enorma förmögenhet.

Samtidigt så visar forskning på att vi som är över 6 fot (ca. 180 cm) dör tidigare. Det är en av anledningarna till varför kvinnor har högre medellivslängd än män. En större kropp kräver mer av hjärtat, vi slår i huvudet i fler dörrposter som sliter på hjärnkapaciteteten osv. Så du får alltså inte bara tillgång till rikedomen, du får ta över alltihopa tidigare än om du var i en relation med en kort eller normallång man! Hörde jag win-win? Nu jobbar jag ju lite för att utjämna de orättvisorna, så förhoppningsvis att det i framtiden inte kommer vara en fördel med att vara lång och man. Det är en riskfaktor som kan vara värd att tas, dö tidigare lär vi göra ändå! Samtidigt lever lyckligare längre, så jag siktar på att kompensera längden! 🙂

Tänk att världen är uppbyggd på ett så idiotiskt sätt, att tre saker som jag har noll påverkan över, ger mig massa fördelar i livet. Då menar jag inte de tre jag nämnt här, det är ju dina fördelar av att träffa mig. 🙂 Det står ju dock klart att jag fötts till att bli lång, vit och man. Bara genom det så får jag massor av fördelar från det samhälle vi har byggt upp (främst av kanske inte långa, men vita män). Visst, vi har en del nackdelar också. Ja, jag talar om att toarullarna sitter för lågt på offentliga toaletter… Och jag gillar inte att sitta där det skvätts av tusen andra… Den idioten som satt standardhöjden på dem kan ringa mig! Inte ens ett barn som just lärt sig gå hade haft några problem att sträcka sig 30 cm högre upp! 😀

Typ så, varje människas problem är de största problemen i dennes värld. Långa, vita män ser världen ur sitt perspektiv. Våra problem kanske inte är samma som alla andras… Det är egentligen rätt skönt, för världsbilden blir rätt mycket enklare när det är toarullshöjden som blir det vi måste lösa!! Fast lyfter vi blicken bara lite, lite (och inser att det är samma jäkel som standardiserat toarullen, som satt toaspeglarna för lågt…) blir det tydligt att många av oss (främst vita män) problematiserar om högst triviala saker, i jämförelse med andra. Och en hel del problematiserar om saker som inte ens är ett problem… Vi klagar på att andra grupper vill ha mer inflytande i det samhälle vi har byggt upp för vår egen vinning. Som om vi skulle ha något att förlora på det. Tyvärr är det en lång väg innan de med makt har lyft blicken tillräckligt högt, att de ser att även de skulle vinna på en annan fördelning av makt och resurser. Kanske beror det på den jäkeln som satt toaspeglarna för lågt. Hade de bara höjt speglarna hade fler män sett sig själva i ögonen och insett att den som stirrar tillbaka inte är den man de drömde om att bli. Höj speglarna och världen kommer att förändras! 🙂

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

1 kommentar till Tre oväntade fördelar med långa män (och en nackdel)

Type on the field below and hit Enter/Return to search