Kategori: Mening

Idag kommer ytterligare ett kapitel från det utkast jag skrev till en bokidé om 10 misstag jag gjort i livet och vad du kan lära dig av dem. Vi går vidare med temat att titta på andras liv och jämföra det med ditt eget.

Ett misstag jag gjort är att titta på alla andras ytliga liv och tro att de har de mycket bättre än dig. Alla människors liv är på sätt och vis en bluff eftersom vi aldrig får se helheten, det är en illusion som vissa är bättre på att upprätthålla än andra. Dessutom är det bara du som kan leva ditt eget liv så då är det väldigt mycket slöseri med tid att sitta och titta på andras yta bara för att trycka ner dig själv.

Som vi var inne på i tidigare inlägg så har vi lätt att falla i fällan att börja jämföra oss med andra utifrån vad de skriver på Facebook eller lägger på Instagram. Där verkar så många leva så spännande liv och det är inte riktigt sanningen. Dessutom så bakas alla de här personerna ihop till en person i vårt huvud vilket gör att ”alla andra” verkar ha det mycket roligare än dig. Det är väldigt få som skriver om sin ångest, sina djupa tankar och sin analklåda på sociala medier. Det förekommer, men de är få och det ger väldigt få likes.

Samma sak gäller med våra mest lästa nyhetssidor, bloggar och andra medieformer. De lyfter alltid fram de mest extrema exemplen, både positiva och negativa. Det gör de för att det helt enkelt ger läsare, du behöver bara se en löpsedel så är den extremt sensationssökande. För vi vill läsa om det vulgära, det extrema. Det ger oss en flykt från vår egen vardag, oavsett om det är något negativt som ett trippelmord eller att någon vunnit 100 miljoner. Vem vill läsa om killen som vann 22 kronor på lotto? Eller om en cykelstöld? Det ger inte riktigt samma effekt. Det leder också till att vi matas med extrema exempel.

Dessa extrema exempel kryper sakta in i oss så att vi börjar tro att det är det ordinära i vardagen. Ett trippelmord eller två får oss plötsligt att bli mer otrygga, mer försiktiga och oroliga över samhällets utveckling. Ett exempel är efter att flygplanen flög in i World Trade Center i New York 2001 så började folk bli rädda för att flyga. Deras plan kunde ju bli kapat. Det ledde till att de istället tog bilen vilket har en enormt mycket högre dödlighet än flygplan oavsett terrorattacker eller inte. Det gjorde att det istället dog fler människor i bilolyckor än någonsin tidigare, ökningen var större än alla dem som dog av terroistattackerna. Det verkade ju helt rationellt att ta bilen istället, men logiskt var det inte.

På samma sätt påverkas vi av mediernas rapportering, vi låter deras extrema exempel styra våra liv åt olika håll. Eftersom världen har blivit globaliserad så kommer det dessutom nyheter från alla världens hörn i ett flöde dygnet runt. Lägg till att vi alla har mobilkameror idag vilket gör att mångdubbelt fler händelser av det extrema slaget fångas på bild. Allt det här leder till att vi matas av extrema händelser från hela världen, dygnet runt och ju mer de gör det, desto mer vardag blir det för oss. Ju mer vardag det blir för oss, desto mer börjar vi köpa att det är så världen ser ut. Så ett misstag du kan börja undvika är att läsa alla artiklar som florerar om det ena eller det andra extrema. För risken är att du börjar tro att det är sanningen. Dessutom är många artiklar vinklade eller inte ens sanna så källkritik har blivit en bristvara i vår värld.

Just hur vi tar in information i vår värld är ett spännande område som tangerar till detta misstag. Jag har exempelvis fått möta en del uttalade nazister och rasister i mitt yrke. Det jag har lagt märke till är att deras informationsinsamlande är väldigt begränsat. De rör sig i medier som är rasistiska och läser forum inom samma område. Inom dessa områden så är ju rapporteringen extremt ensidig. Du matas ständigt med ett perspektiv på en fråga med många sidor. Naturligtvis så blir en person som redan har en sådan åsikt mer och mer övertygad efter varje inlägg de läser. De får ju bara en bild av hur invandrare beter sig illa och hur andra kulturer än vår egen är fruktansvärda. Samma risk löper du fast kanske inom helt andra områden. Får du alla dina nyheter från Aftonbladet och Facebook. Kanske du i din dåliga självbild bara följer fitnesstränade tjejer eller playboykillar på Instagram. Det kommer att påverka ditt sätt att se på världen, du kommer känna att världen bara består av den typen av människor. Så det kan både stärka en bild av världen som är ensidig, men det kan också sänka dig. Därför är det så viktigt att lära sig vilka informationsflöden du vill ha i ditt liv. Du behöver informationsflöden som stärker dig och ger olika perspektiv, flöden som kan utmana dig till att vilja utvecklas.

Ditt liv handlar om dig och det är bara du som skall leva det. Du är därför den ende som du skall jämföra dig med. Det du kan göra är att jämföra dig med gårdagens du, är du lite bättre än vad du var igår? Om svaret är ja, då är du på rätt väg! Du kan omöjligt leva upp till att jämföra dig med någon annan inom olika områden. Det finns alltid någon som hoppar högre, har snyggare rumpa eller löser rubiks kub snabbare än dig. Kanske att du är bäst i världen på någonting och det är jättebra, så länge du inte tror att du kan bli bäst i världen på allt. Det du kan göra är att prestera maximalt utifrån dina förutsättningar och utifrån vad du vill i livet. Varken mer eller mindre än så!

Alla människor har komplex för något, alla människor ser upp till andra människor. Även den vackraste supermodellen har komplex för någon kroppsdel. Du kan tycka den kroppsdelen är fantastisk vacker, ändå har personen komplex för den. En arkitekt kan vara världens bästa på att rita byggnader, men ha fruktansvärda komplex över att behöva framträda i sociala sammanhang. Så du är mänsklig om du har komplex och jämför dig med andra. Det är inte det jag vill ta bort, jag vill att du skall acceptera det och göra det bästa av vad du har. Vissa saker behöver vi inte bry oss om. Det vore dumt av mig att ha komplex för att jag inte talar Swahili om jag ändå aldrig kommer behöver tala språket.

Det finns massor av strategier du kan använda, men det är väldigt individuellt beroende på vem du är och vad du vill med ditt liv, vilken strategi som är bäst. En strategi som är vanlig, men som begränsar oss, är att inte sätta sig i sammanhang där våra komplex och brister framkommer. Eller att dölja delar av vår kropp som vi skäms över. Kortsiktigt och i vissa sammanhang kan det var en bra strategi, för du behöver inte må dåligt där och då för ditt komplex. Är du som mig så är det dock så att jag vill ha så lite begränsningar som möjligt. Det betyder att jag skulle behöva undvika massor av saker istället för att börja utmana mig själv och mina komplex. För mig var min mage ett ständigt komplex genom livet, från det att jag var tio badade jag med tröja på med ursäkten att jag hade lätt att bränna mig. Som vuxen undvek jag att bada helt och hållet, undvek så mycket jag kunde de sociala sammanhang där min mage kunde exponeras. Jag tycker fortfarande inte om min mage, men jag tillåter inte den begränsa mig på samma sätt. Jag kan bada och sola på stranden utan några större problem. Och det är nästa strategi.

Att acceptera dina svagheter och inte längre tillåta dem hindra dig är en strategi som är mer långsiktig. Ofta kan vi ha komplex för saker som andra människor aldrig skulle uppfatta. Om du börjar acceptera dina egna svagheter skall du se att de oftast accepteras av andra också. Vi gillar människor som är transparenta och som tycker om sig själva. Människor som har accepterat sina svagheter och vågar blotta dem tycker vi mer om, för de är prestigelösa.

Den tredje strategin som du kan använda är att förändra dina komplex och svagheter, att förbättra dina svaga sidor så att de inte längre begränsar dig på samma sätt. Det kan vara att du inte är nöjd med en sådan trivial sak som dina vadmuskler. Antingen får du alltid ha långbyxor, vilket är strategi ett. Acceptera att de är som de är vilket är strategi två. Eller så får du helt enkelt börja träna dem så att de blir som du vill ha dem vilket är strategi tre. Nu är det ett skitdåligt exempel, för det vet alla vi som har långa vadmuskler att de är nästan omöjliga att öka i volym. 😀 Med den kunskapen kanske det är bättre att satsa på strategi två i just det här fallet! Fast du fattar vad jag menar. Allting handlar också om hur du prioriterar, vi har alla begränsat med tid och pengar. Hur mycket begränsar dina komplex och svagheter dig i livet i jämförelse med hur stor tidsinvestering det krävs för att bli av med dem? Mina vadmuskler är inte värt insatsen för de begränsar mig inte tillräckligt, men när jag gick ner 26 kilo i vikt var det väl värt insatsen för det begränsade mig oerhört mycket på många plan i livet. Det är bara du som kan svara på vilka prioriteringar som är viktiga för dig och det är du som behöver göra rätt val i ditt liv.

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato