Jag var på jakt efter en studie hur chefer prioriterar sin tid, som jag såg för några år sedan, men kunde inte hitta den. Jag mailade en fd. kollega jag…
Jag var på jakt efter en studie hur chefer prioriterar sin tid, som jag såg för några år sedan, men kunde inte hitta den. Jag mailade en fd. kollega jag arbetade tillsammans med kring värdegrundsfrågor, för det var i det sammanhanget jag hade sett den. Jag fick ett par länkar tillbaka, men hittade ändå inte precis det jag ville ha. Däremot började jag grotta ner mig i en av länkarna, som ledde mig till Sverigestudien 2018. Verktyget som ligger för grund till studien är samma verktyg som vi arbetade med i vårt värdegrundsarbete. Då var det riktat mot en specifik organisation, medan Sverigestudien sammanställer på ett mycket större plan våra värderingar. En del av studien har fokus på organisationers värderingar. Anställd har fått delge sina personliga värderingar, de rådande värderingarna på arbetet och de önskade värderingarna.
| Personliga värderingar | Nuvarande värderingar | Önskade värderingar |
| Familj | Lagarbete | Anställdas Hälsa |
| Ansvar | Kostnadsjakt | Balans Hem/Arbete |
| Humor/Glädje | Engagemang | Humor/Glädje |
| Ärlighet | Humor/Glädje | Lagarbete |
| Tar Ansvar | Resultatinriktat | Erkännande av anställda |
| Ekonomisk Stabilitet | Ansvar | Kvalitet |
| Medkänsla | Hierarki | Ekonomisk Stabilitet |
| Balans Hem/Arbete | Anställdas Hälsa | Medarbetarengagemang |
| Positiv Attityd | Balans/Hem Arbete | Anpassningsbarhet |
| Hälsa | Kvalitet | Engagemang |
De största glappen (de har kvantifierat ovanstående värderingar) mellan nuvarande värderingar och de önskade värderingarna är:
- Anställdas hälsa
- Balansen mellan hem/arbete
- Erkännande av de anställda
Anställdas hälsa är alltså den värdering vi allra mest önskar att våra organisationer präglades av, men som upplevs vara den organisationer minst lever upp till. Detta gäller för både offentliga och privata organisationer. Det här tycker jag, som vill skapa mer välmående organisationer, är mycket spännande. Ett inneord just nu bland föreläsare och konsulter är ordet arbetsglädje. Vi ska ha kul på jobbet, vilket vi också verkar ha. Det är ingen större diskrepans mellan våra nuvarande värderingar och de önskade värderingarna på Humor/Glädje. Arbetsglädje är viktigt, det påverkar vår hälsa positivt, men det är inte tillräckligt. Den stora skillnaden är att vi känner glädje, men vi kan vara lyckliga. Glädjen kan gå över på fem sekunder, tro mig. Jag har haft en chef som tog min arbetsglädje på fem sekunder, men hen kunde aldrig ta min lycka. Lyckan är ett varaktigt, inre hälsotillstånd. Där glädje är en ingrediens, lagarbetet en, medarbetarengagemanget en osv. Det är en helhet och långsiktighet (plats 4 i glappet mellan nuvarande och önskade värderingar…) som inte löses via att jobba mer med humor, eller införa flextid så att balansen mellan hem och arbete blir bättre. Arbetslycka, eller anställdas hälsa, är ett brett spektra där andra värderingar behöver prioriteras för att få ihop helheten. Problemet med detta är att det är komplext och just långsiktigt, dvs. en sak som saknas i dagens organisationer. Vi vill ha lyckopillret som ger oss en lösning här och nu, vilket gör att arbetsglädje säljer, men vi arbetslyckliga får långsiktigt slå oss fram, sakta men säkert… 😉 Den enkla lösningen ser vi överallt, i politiken, i organisationen och hos oss själva. En hel bantningsindustri vittnar om det…
Vill organisationer förflytta sig mer mot att ha värderingar där anställdas hälsa är viktigt, då behövs det ledarskap som tänker ett steg längre och ser att det är flera faktorer som hänger ihop. Det kräver också ett ledarskap som tror att hälsosamma och lyckliga anställda gör ett bättre jobb (eftersom erkännandet av anställda var en brist är det ju tveksamt… 🙂 ). Forskningen visar på att lycklig och välmående personal presterar någonstans mellan 10-40 % bättre. Det här är en av de största anledningarna till att happycato.se finns till. För att på något sätt kunna få en förflyttning i våra tankar, från att söka de enkla lösningarna, till att göra ett lite mer gediget jobb som säkerligen ger bättre resultat och härligare liv på sikt. Både för dig, ditt företag och ditt samhälle. Jag vill få de nuvarande och önskade värderingarna att matcha.
Sedan undrar jag lite varför hälsa kommer så långt ner på de personliga värderingarna? Vi prioriterar alltså ekonomisk stabilitet över att vara friska… Varför prioriteras den då så högt bland de önskade värderingarna på jobbet? Det är därför det här är komplext. För en av förutsättningarna för att skapa välmående i arbetet är att dina personliga värderingar rimmar ganska väl med din organisations. Du har ett eget ansvar för din hälsa, det är faktiskt helt och hållet ditt. Prioritera upp den i ditt eget liv först, innan du kräver att din arbetsplats gör det. Det är liksom grejen, ditt välmående baseras på att du tar det egna ansvaret. En välmående organisation baseras på att dess individer tar det egna ansvaret först. Balansen mellan hem/arbete kan bara uppnås om vi tar ansvar för vår hälsa och för vårt välmående på båda ställena. Enda skillnaden är att hemma har du fullt ansvar, på jobbet kan en arbetsplats bli bättre på att skapa förutsättningar för välmåendet.
Vad tror du? Vad är det enligt dig som brister i organisationer för att uppnå bättre hälsa hos sina anställda? Varför tror du hälsa är nedprioriterat bland de privata värderingarna? Är det några andra glapp eller värderingar som överraskar dig? Jag vill jättegärna bolla detta med dig. Kommentera här, skriv på Facebook, maila eller boka en tid. För sådana här frågor älskar jag att diskutera, det finns oändligt med perspektiv och tankar som jag inte kan få in i ett inlägg och delar jag missar. Så jag vill gärna veta dina tankar!
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
Happy Cato
PS. Dagens bild är ett montage… Jag har ett stort huvud, men inte så stort! 😀 DS.
Kommentarer inaktiverade för Det vi önskar på jobbet
