Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Etikett: beroende

Golf – För dig som vill ha ett hälsosamt beroende

Hårdrocksstjärnan Alice Cooper, en mycket inbiten golfare, jämförde nyligen golf med drogen crack. Han menar att inom idrotten är golfen den mest beroendeframkallande sporten du kan utöva. Skillnaden mot crack…

Golf - Ett hälsosamt beroende

Hårdrocksstjärnan Alice Cooper, en mycket inbiten golfare, jämförde nyligen golf med drogen crack. Han menar att inom idrotten är golfen den mest beroendeframkallande sporten du kan utöva. Skillnaden mot crack är att golfen har många positiva fördelar, både för dig, samhället och miljön.

Moderatbandyn har blivit folksport

I mångas ögon har golfen varit en överklassport, något för bankdirektörer och läkare. Så är det i många länder, men inte i Sverige. Här har golfen, sedan en boom i slutet av 80-talet, blivit en folksport. Mycket av det tillskrivs en världsmästare i ishockey, Sven Tumba. Han blev biten av golf och det skapade en medial uppmärksamhet. I kombination med ökat välstånd och mer fritid hos svenskarna exploderade golfintresset. Under 2022 var 538 962 personer medlemmar i svenska golfklubbar. Vilket gör golfen till den näst största idrotten i Sverige, endast slagen av fotboll.

Av alla Sveriges golfare är ungefär 1 100 medlemmar på Sölvesborgs Golfklubb. Och idag peggar jag upp på första utslaget med två av de mest aktiva, Bert och Alf. Båda två är nyblivna pensionärer och spenderar största delen av sin tid på golfbanan. Tillsammans har de i år spelat över 500 golfrundor.

Det är medvind på första hålet, som det brukar vara. Ett 340 meter långt par 4. Jag väljer att plocka fram min driver. En bunker finns på vänster sida om fairway, med en bra träff når jag den, men min tanke är att lägga mig bredvid. En perfekt träff och jag ser bollen skruva sig lätt från vänster till höger, för att landa 240 meter senare mitt på fairway. Mina två medspelare följer mitt exempel och lägger sig på fairway, dock ett trettiotal meter bakom mig. Vi är igång. En mils vandring tar sin början i en naturskön miljö.

Golfens hälsoeffekter

En studie gjord av GIH visar att en golfare tar mellan 11 000 och 16 500 steg per runda. Samtidigt som den ger en variation av olika belastningar på kroppen och den ger flera hälsomässiga effekter. Andra studier visar att golfare, i jämförelse med icke-golfare, minskade riskerna med 40 % för förtids död och hade en livslängd som var fem år längre. Golfen har också en av de lägsta skaderiskerna inom idrotten. I en svensk jämförelse var endast varpaspelare mindre skadebenägna. Och ju bättre golfare du är, desto längre lever du enligt forskningen.

Utifrån det kommer båda mina medspelare leva länge. De lägger upp bollen på green på första hålet och gör par. Jag missar green och det blir till slut en bogey. Bert berättar att han tidigare i livet höll på med triathlon, men hälsenorna och höften satte stopp. Alf, eller Affe som han kallas, är tidigare elitfotbollsspelare. Båda har funnit golfen som ett sätt att fortsätta utmana sig. De flesta idrotter har ett slutdatum. Fotbollskarriärer tar ofta slut i 35-årsåldern. Golfen har inte det. Jag har spelat golf med allt från sexåringar till 90-åringar. Det är en idrott som kan utövas långt upp i åldrarna och genom alla hälsoeffekter också gör stor samhällsnytta. Golfarna belastar inte sjukvården på i den utsträckning som övriga befolkningen.

Att ha ett sammanhang

Vår golfrunda fortsätter. Varje hål är omslutet av tallar. Banan är smal. Det finns lite utrymme för missar från utslagen. Som tur är mina raka och jag gör fem raka par. Ändå ligger jag efter Bert och Affe. Tack vare golfens handicapsystem. Alla golfare har ett handicap. Jag har handicap fyra. Det betyder att jag får spela hela banan fyra slag över par. Börjar du spela golf börjar du med 54 slag. Är du proffs behöver du oftast gå banan under par för att spela på handicapet. Det här gör att alla kan mötas under rättvisa förutsättningar.

Inte alla spelar golf på den nivån som jag, Bert och Affe gör. De flesta behöver långt många fler slag för att ta sig runt banan. Ändå är de lika fast för golfen. Det är inte golfen som idrott som är deras drivkraft. Det är det sociala sammanhanget. På vilket annat ställe kan du få en fyra timmars pratstund, samtidigt som du får motion i en naturmiljö?

2016 gick min mamma bort hastigt i sviterna av bröstcancer. Jag minns så väl den första rundan golf jag och min pappa spelade efter hennes bortgång. Det var den bästa terapin för oss båda. Vi fick lunka runt i vackert höstväder, prata och tänka på något annat än den sorg vi bar på. Det är ett utmärkt exempel på golfens läkande egenskap. Där du kan släppa omvärlden för några timmar och bara vara. Du kan träffa dina vänner, bli lite arg för dina dåliga slag, men samtidigt vara lycklig över att du får vara på banan.

Studier har visat att icke-vald ensamhet kan ha lika negativ effekt på hälsan som rökning har. Inte minst kan ensamhet vara ett problem för många äldre. Här visar golfen i stort och inte minst Sölvesborgs GK en väg in i det sociala. Varje vecka arrangeras träffar för damer, juniorer, nya golfare och personer över 55. Där de tränar eller spelar ihop. Den som inte har ett socialt nätverk kan komma in i dessa grupper, lära känna nya människor, hitta nya spelkamrater och vänner. Som motverkar ensamheten. Flera av mina egna bästa vänner har jag träffat genom golfen.

Ett hälsosamt beroendes baksida

Även hål 7 blir det par på. Sedan kommer det, hål 8. Ett till synes enkelt par 4-hål. Inga hinder förrän framme vid green, där tre bunkrar väntar. Hålet är rakt och ganska öppet. Den vind vi hade i ryggen på första hålet är nu istället i våra ansikten. Ett frö av osäkerhet kryper sig in när jag står över bollen och gör mig redo för att slå. Samma skruv som jag fick på första hålet, men motvinden får tag i bollen och förvärrar skruven. Den träffar en av alla tallar på höger sida om fairway. I ett kort ögonblick hoppas jag att den ska studsa vänster, in på fairway igen. Så blir det inte, den studsar istället snett bakåt åt höger. Längre in bland tallarna, med ett omöjligt andraslag.

Jag får slå ut andraslaget på fairway. Det är ändå 150 meter kvar till green. Med motvind är det en järnfemma. I samma stund som mitt klubbhuvud träffar bollen perfekt, mojnar vinden. Jag ser bollen flyga över green och ned i bunkern bakom.

”Typiskt”, hör jag Bert säga.

Ja, det är typiskt. Det är precis det här Alice Cooper menar när han jämför golfen med crack. Den perfekta träffen på bollen, den är beroendeframkallande. Att varje slag är unikt och påverkan av massor av faktorer, som vind, gräsets längd, bollens egenskaper, tur och mycket annat, det är beroendeframkallande. Ibland är jag förbannad 90 % av golfrundan, ändå vill jag göra det igen dagen efter. För att göra det bättre, för att få känna utmaningen, för att få umgås med mina vänner.

Det slutar med en dubbelbogey på hålet, alltså två slag över par. Från att ha varit bättre än mitt handicap är jag nu efter. Jag behöver göra birdies.

En god korv i kioskeninte ett hälsosamt beroende

Hål 9 spelas klart. Jag petar i ett par efter att ha gjort ett snyggt bunkerslag som lägger sig inom en meter från flaggan. Efter knappt två timmars spel har vi nått halvvägs in på rundan och den heliga fikapausen är nådd. Det spelar nästan ingen roll var du är i världen och spelar golf. Efter halva rundan finns det nästan alltid en kiosk där du kan köpa en korv eller en kaffe.

Japanerna har tagit det ett steg längre och tar en tvåtimmars tepaus efter halva rundan. I Sverige får du oftast sju till tio minuter på dig. Då ska du ha hunnit gå och kissa, handla korven och helst tryckt i dig den.

Vid kiosken kommer Anders förbi och säger hej. Han är en av all personal som sköter om banan. Anders har haft en tuff period innan han kom till golfbanan. Lång arbetslöshet och missbruksproblematik har kantat de senaste åren. Här har han fått en ny chans. Många golfklubbar har nära samarbete med Arbetsförmedlingen, för att ge personer som Anders en ny chans. Många tar den och blir kvar i branschen under lång tid.

Ombyggnad för en bättre miljö

Det är de sista nio hålen som det verkligen händer saker på Sölvesborgs Golfklubb. De första nio har sin charm i tallridåerna, men det är de sista nio som är de minnesvärda. Det är här du kan göra resultat, men det är också här du kan tappa allt. Du har inte längre bara tallar att kämpa mot, nu kommer också vatten och havsvinden i spel. Jag behöver hålla ihop spelet, jag ligger två slag efter både Affe och Bert. Ska jag ha en chans behöver jag göra birdies.

Det är på hål 11 det börjar på riktigt. Klubben har byggt om fyra hål av de sista nio. Den första omgången, 2019, var det hål 11 och hål 16 som byggdes om. Det här är ska vara banans lättaste hål. Par 3, ungefär 120 meter, men med en stor vattendamm framför och till höger om green. Träffar du green på utslaget är paret hemma, missar du kan du räkna in minst fem slag i. Alla tre i bollen träffar vänstersidan av green. Undermedvetet söker vi oss ifrån vattnet. Alla tre tvåputtar för par.

Den andra ombyggnaden som klubben gjort, gjordes inför säsongen 2022. En helt ny green, omringad av vatten, på hål 13. Ett kort par 5 hål som öppnar upp sig med Sölvesborgsviken bakom. Otroligt vackert, men svårt. Vinden friskar ofta i från havet och du möter en stark motvind. Bredvid hålets utslag har klubben i samarbete med Länsstyrelsen fördubblat bevattningsdammen som förser klubben med vatten. Vattnet pumpas upp ur den bredvidliggande Siretorpsån, som rinner ut i havet bakom hål 13. En å som för med sig förorenat jordbruksvatten som tidigare runnit rakt ut i havet. Nu tar golfklubben hand om det, renar det med hjälp av en nyanlagd våtmark. Klubben får tillgång till mer bevattning, men samtidigt gör de en fin miljöinsats.

Samtidigt som hål 13 byggdes om, byggdes också ett helt nytt par 3, hål 14, som spelas ut mot havet. Knappt 100 meter långt, men med lite vind en riktig utmaning även för en erfaren golfare som mig. Jag går ifrån både 13 och 14 med bogeys, alltså ett över par på hålet. Det är bara att inse att det här inte blir någon lyckad golfdag.

Förutom den nya våtmarken är golfklubbar ofta duktiga i sitt miljöarbete, i synnerhet Sölvesborgs GK. De har byggt en av kommunens största solcellsparker, de är miljöcertifierade, driver pollineringsprojekt och har vunnit Sölvesborgs Kommuns miljöpris. Det är ofta en myt att golfklubbar är miljöbovar, det är precis tvärtom. Många klubbar tar hand om förorenat vatten, är värdar för många speciella djurarter och är i framkant vad gäller att använda miljövänliga produkter.

En hyfsad avslutning

De sista hålen är natursköna och utmanande för golfaren. Många bra golfrundor har förstörts på de sista hålen på Sölvesborgs GK. Jag håller ihop mitt resultat okej, med tre par och en bogey de sista fyra hålen. Bert och Affe har jag ingen chans emot. Bert sätter en birdieputt på sista hålet för en seger över Affe. Jag är några slag efter.

Fast vad gör det? Solen skiner och vi beslutar oss för att avsluta dagen med att ta en kaffe på golfrestaurangens uteservering. Härifrån har vi en helt underbar utsikt, med sista greenen, Sölvesborgsviken och stadens silhuett som bakgrund.

”Jaha gubbar, ska vi boka en ny tid imorgon?”, frågar Affe.

Sagt och gjort, imorgon blir det golf igen. Det är ändå ett hälsosamt beroende!

/Marcus Cato

Texten är skriven av mig för ett reportage i kursen Retorik: Att skriva. 😊

Kommentarer inaktiverade för Golf – För dig som vill ha ett hälsosamt beroende

Porren, rockstjärnelyckans mästare

Jag har länge haft planen att skriva om porrens negativa inverkan på vår lycka och vår värld. Det kommer ett längre mer personligt inlägg om det under året. Jag behöver…

Jag har länge haft planen att skriva om porrens negativa inverkan på vår lycka och vår värld. Det kommer ett längre mer personligt inlägg om det under året. Jag behöver hitta rätt ingång på det, för det är ett ämne med så många lager och komplexitet. Det enklaste svaret är, att om du vill bli lycklig bör du undvika porren. Det jag brukar tala om, att ha ett inre och yttre syfte med det vi gör. Att det bästa för lyckan är att göra saker du mår bra av och som också bidrar till en bättre värld. Här är det samma princip fast att undvika ett beteende istället.

Innan jag själv angriper ämnet delar jag ett bra Ted Talks med en pastor, Jason Mahr, som berättar om sin resa ur sitt porrberoende och vad det bakomliggande problemet kan vara.

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Porren, rockstjärnelyckans mästare

De små, små stegen

Jag har under påskhelgen använt mina studier som hälsopsykologi som en ursäkt för att smyga undan familjen en stund och få lite tid för mig själv. Jag älskar min familj…

små steg lycka

Jag har under påskhelgen använt mina studier som hälsopsykologi som en ursäkt för att smyga undan familjen en stund och få lite tid för mig själv. Jag älskar min familj över allt annat, men mitt introverta klarar inte 24/7 (familjens interna påskskämt… 😀 ) med 10 andra personer instängda i en stuga där nästan alla spenderar all tid på 15-20 kvm i vardagsrummet. Vädret tillät inte alla de roliga aktiviteter som var planerade, istället fick vi trängas på liten yta. Vilket gjorde att jag fick smyga undan ibland för att kunna orka med. Kapitlen jag läste handlade om orsaker till att inte träna och de tre vanligaste orsakerna är:

  1. Brist på tid
  2. Brist på energi
  3. Brist på motivation

Alla tre har jag själv använt genom livet. Alla tre ligger inom vår egen kontroll. För studier har visat att det där med brist på tid är en extremt modifierad sanning. För det fanns tid till att följa TV-serier, spela datorspel mm. Och träning behöver inte ta många minuter alls. Det här ledde vidare till en diskussion med en vän om förändring och den fråga jag ställer mig oftast av allt, hur skapar vi förändring på riktigt? För det här är inte bara ett träningsfenomen. Vi har massor av ursäkter för en massa saker vi borde förändra. Allt från beroenden till olika beteenden. Hur skapar vi förändring på riktigt?

Jag har skrivit om det här innan och det kommer alltid med i mina föreläsningar. Jag blir alltmer övertygad om att det på personlig nivå är så, vi måste uppleva kontroll och det innebär att kropp, tanke och känsla måste finnas med i förändringen. För att de tre delarna alla ska hänga med, handlar det om små, små steg. Bygga små, små framgångar.

När jag var som allra störst och som mest otränad kunde jag inte springa 2 km. Golfen gjorde att jag fixade att gå hyfsat långt, men springa gick inte. Normalt sett hade jag valt en av två vägar:

  1. Aldrig försökt springa, för att det var pinsamt att bara kunna springa 1,5 km och sagt att jag är en sådan som inte springer.
  2. Pressat mig 5 km för det är åtminstone inte pinsamt, men kroppen och känslan hade varit sådan att jag aldrig skulle vilja ta ett löpsteg igen. Vilket hade lett till att nästa gång jag skulle springa hade min hjärna och min kropp gjort motstånd. Jag hade gett upp! Också känt som det misslyckade nyårslöfte-syndromet.

Boken tar upp träning, eftersom den är fokuserad på motionspsykologi. En klar majoritet väljer strategi 1. De flesta i västvärlden är alldeles för fysiskt inaktiva. De som väljer strategi 2 räknar jag med är drygt 50 % av övriga. För forskningen visar att det är så många som har slutat träna efter sex månader. Resten är de som antagligen valt väg 3… Och de har goda förutsättningar för att lyckas med att fortsätta vara fysiskt aktiva resten av livet.

Båda strategierna hade jag använt många gånger tidigare, med samma resultat, att jag hamnade på soffan efter ett tag. Istället valde jag denna gång den tredje vägen, de små framstegen. Jag slutade bry mig om vad andra tycker och vad vårt samhälle definierar som en acceptabel sträcka att kunna springa. Jag sprang 1,5 km. Jag hade kunnat springa längre tidigare i livet, men nu var det stopp där. Sedan blev det 1,6… 1,7… 1,8… 100 meter mer var ändå 7-8 % längre än förra gången. På vilka områden skulle man inte ta en sådan utvecklingskurva? Efter ett år sprang jag en mil, efter 2-3 år genomförde jag Göteborgsvarvet på under två timmar. Det är ofta den prestationen vi själva lyfter upp eller som lyfts fram i sociala medier. Min största prestation var att jag valde den tredje vägen, att jag tog de små, små utvecklingsstegen.

Vårt samhälle är byggt på snabba förändringar. Vi har tappat vårt tålamod och i det också vårt förnuft. Vi bantar, vi tar piller, vi tar alla genvägar vi kan. För att ramla tillbaka. Eller så börjar vi med jättekliv för att skapa förändring och orkar inte hålla i. Vi sitter där igen med cigaretten, chokladbiten eller de fina löparskorna som fick två rundor. Eller så börjar vi aldrig för att vi har misslyckats så många gånger, eller inser att vi kan inte leva upp till samhällets eller sociala mediers norm om vad som är bra nog. Jag bidrar till den normen. Det finns inget jag lägger ut så mycket i händelseflödet på Instagram, som när jag tränar. Min tanke har varit att försöka inspirera, för att jag gjort min resa, men den ser inte alla som ser den bilden. De vet inte att jag var den som inte orkade någonting, som hade alla typer av beroenden och som inte rörde mig mer än när jag spelade golf. Min resa är en liten fjutt mot många andras. Vi idoliserar framgångsrika människor, vi vill bli som dem, vi beundrar och vill nå dit de är. Problemet är, att vi förstår inte det som ligger bakom. Tony Robbins säger det bäst ”People are rewarded in public, what they practiced for years in private.”. Oavsett område, om det är träning, företagsledare, lycka eller idrott. Människor som når framgång har arbetat hårt för att komma dit de är. Det vi ser är belöningen av åratals av hårt arbete. Där de lagt sin själ på att bli bra på något, men där ingen belönat dem för det. Det här ser jag hela tiden och hör berättelser om. Inom idrotten försvinner extremt många fantastiska talanger, för de var inte villiga att göra jobbet. De trodde de skulle kunna leva på sin talang. Det var istället den med mindre talang som lyckas, för hen var tvungen att driva på och ständigt förbättra sig. Problemet är att vi får aldrig se det jobbet, vi får bara se var de är idag. Vilket gör att vi inte förstår, att det som gjort att de lyckats är att de gjort små, små framsteg under lång tid. Inom idrotten kanske redan från när de var 3-4 år gamla.

Finns det något jag vill bidra med i denna värld är det förståelsen för detta. För det här är grunden till den mesta av våra förändringar, om de ska bli varaktiga. Det finns några undantag, där det kan behövas ta lite större steg, exempelvis drogmissbruk. Fast även där kan det ju vara rent livsfarlig att sluta rakt av, för kroppen fixar inte det. Det här är egentligen samma fenomen som med träning, fast åt andra hållet. Kroppen fixar inte milen om den inte sprungit på tolv år, den gör det en gång, men den kommer signalera att den aldrig mer vill göra det nästa gång du funderar på det.

Det finns kloka ordspråk kring detta, för det här är inget nytt påfund:

  • Hur äter du en elefant? En bit i taget.
  • En resa på tusen mil måste börja med ett enda steg.
  • Varje bok som skrivits har gjort det bokstav för bokstav, ord för ord, mening för mening, kapitel för kapitel. (Den kom jag just på själv, fast det är säkert någon annan smart människa som sagt det innan! 🙂 )

Snälla, snälla du! Nästa gång du funderar på att göra någon typ av livsstilsförändring i ditt liv, ta de små stegen i början. Skit i vad samhällsnormerna säger eller vad alla på sociala medier gör. I mina ögon kommer du vara en hjälte om du tar till dig av detta, för det är det klokaste val du någonsin kommer att göra! Om det är att minska en cigarett om dagen, gå ner ett hekto i veckan eller börja träna fem minuter några gånger varje vecka. Bryt ner det och gör det enkelt att lyckas! Sedan tar du nästa steg när du är stabil på den nivån. Minska en cigarett till eller öka träningen till sex minuter. Ta små steg, ha tålamod! Du kommer tacka dig själv senare!

Just nu tränar jag på de små stegen i mitt skrivande. För några veckor sedan satte jag att jag skulle skriva 15 minuter om dagen varje dag. Sedan öka det successivt med 5 minuter per vecka. Nu är jag uppe i 35. Har jag skrivit alla dagar? Nej, men jag har skrivit många fler än vad jag gjorde tidigare. Och det har lett till att jag precis skrivit de sista orden i min första färdiga roman (den var ju klart påbörjad långt innan återupptagandet av skrivandet, men jag hade tappat rutinen och den bara låg där i väntan på att färdigställas…) . En riktigt författare skulle skratta åt 15 minuter om dagen, men de är bra mycket bättre än inget! Så jag skiter i det och gör det som funkar för mig! Om några månader kanske jag skriver två timmar om dagen, förutsatt att jag kan fortsätta bygga på. Mycket lågt räknat kan jag producera en A4-sida i timmen och på ett år innebär det 730 skrivna sidor. Det motsvarar minst två nya böcker, troligen fler. Skrivna, en bokstav i taget…

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för De små, små stegen

Beroende och lycka

Upplevd kontroll är basen för ett lyckligt liv, ett beroende kontrollerar dig! Därför behöver du jobba med dina beroende först, annars kommer du bara kunna känna kortsiktig lycka! Vi ses…

Självkontroll lycka

Upplevd kontroll är basen för ett lyckligt liv, ett beroende kontrollerar dig! Därför behöver du jobba med dina beroende först, annars kommer du bara kunna känna kortsiktig lycka!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Jobbet är ditt

Kommentarer inaktiverade för Beroende och lycka

Type on the field below and hit Enter/Return to search