När jag startade mitt företag var en av de viktigaste delarna att ta ett större ansvar. Jag vill driva ett socialt ansvarsfullt företag och bidra till en bättre värld, både…
När jag startade mitt företag var en av de viktigaste delarna att ta ett större ansvar. Jag vill driva ett socialt ansvarsfullt företag och bidra till en bättre värld, både genom det jag konkret gör, men också genom det jag genererar i företaget. För JOBBET ÄR DITT! bestämde jag mig tidigt för att 20 % av nettointäkterna skulle gå till cancerforskning som en hyllning till min mamma. Lika självklart var det att jag varje år skall skänka 20 % av min nettovinst från företaget till välgörande ändamål.
Jag har brottats mycket med mig själv om just dessa frågorna. Inte kring att ge, men däremot skriva eller lyfta fram att jag ger. För mig är det viktigt att ge utan att behöva få bekräftelse för det. Det är ett sätt att säkerställa att jag ger för att ge, inte för att få. Genom att skriva om det riskerar jag att hamna i det jag vill undvika, att lyfta fram mig själv på ett sätt jag inte gillar. De människor jag ser upp till mest, är de som ger i det dolda. Där det nästan först efter livet uppmärksammas vilka insatser de gjort.
Samtidigt så finns det ett högre syfte att skriva om det och som jag pratat med några av mina närmaste vänner om. Vilket i slutändan gjort att jag faktiskt valt att skriva. Dels behöver vi bli bättre på att ge överlag och förhoppningsvis kan det inspirera andra att ge mer. Jag är övertygad om att Bill Gates och Warren Buffett väljer att gå ut publikt med att de ger till välgörenhet för att inspirera fler i deras sits. Sedan finns det massor av människor som ger för att få. Eller för att det är det som förväntas. Speciellt i lite finare sociala kretsar.
Ett syfte kan alltså vara att inspirera. Det andra syftet är att visa på att ge är lyckoskapande. Jag har då och då pratat om pengar och lycka. Pengar gör oss oftast inte mycket lyckligare, men det finns enligt forskningen tre undantag.
- När du har väldigt lite pengar och får så att du täcker dina basbehov (återkommer i framtiden om basbehov)
- När du spenderar pengar på upplevelser
- När du ger bort eller spenderar pengar på andra
I övrigt har pengar väldigt liten effekt på vår lycka. Punkt 3 har visat sig vara så stark att även de som har det allra sämst (de under punkt 1) blir lyckligare av att ge bort pengar. Ge bort eller spendera pengar på andra, att ge för att ge, är alltså en väldigt bra drivkraft för lycka. Det här kommer inte alltid naturligt för mig och antagligen inte för dig heller. Själv har jag vuxit upp som råkapitalist, med mål att bli aktiemäklare i New York. Jag ville bli Bud Fox från filmen Wall Street. Det fanns inte mycket givande i den filmen! Vi är drillade av samhället att tro att pengar har en stor betydelse för vårt välmående. När det tvärtom visar sig att det kanske sänker vår lycka. Riktigt rika och barn till förmögna personer har högre sannolikhet att drabbas av depression än oss andra.
Jag har inget emot pengar, jag har inget emot konsumtion. Jag har däremot mycket emot att ha pengar som drivkraft och överkonsumtion. För det finns ingen lycka i det. Det är ett av mina mission att få fler att förstå det. Och så många av oss i samhället har det så jäkla bra, samtidigt som så många har det väldigt dåligt. Kan jag inspirera några fler av oss som har det bra till att dela med sig till de som har det sämre, då kan det vara värt att skriva om det. Kan jag få några att förstå att det gör oss lyckliga att ge bort en del av våra överskott, då kan det vara värt att skriva om det. Skulle det inte finnas något överskott, vad kan du ge av din tid? Kan du ge blod eller skriva upp dig på donationsregistret? Själv behöver jag komma in i blodgivandet igen, sedan jag flyttade till Blekinge har det inte blivit av. Skåne har en blodbuss, de gjorde det enkelt för mig. Nu behövs det lite ansträngning att ta mig till Karlshamn och det är en usel ursäkt! Bättring Marcus!!
För några år sedan gav jag med hjälp av bekräftelse. Helt plötsligt dök det upp kvinnors skostorlek överallt på Facebook. Det skulle vara ett sätt att uppmärksamma bröstcancer. Det här var innan min egen mamma hade drabbats. Jag blev så j-vla förbannad, inte en enda person skulle räddas från bröstcancer genom att folk skrev sin skostorlek. Vilket gjorde att jag faktiskt kände att jag behövde få för att ge. Jag skrev ett inlägg där jag skänkte 10 kronor för varje gilla jag fick. Det kostade mig en slant, men hade jag vetat vad jag vet idag hade jag skrivit 1 000 kr per gilla. Ironiskt nog fick skostorlekarna en effekt, för det slutade ju med att jag gav. Och att jag fick med mig några andra som matchade min gåva. Däremot, skulle en sådan kampanj hända igen där något ska uppmärksammas utan att ge, som det var med skostorlekarna, tänk då efter. Tänk då på oss som har förlorat någon i cancer eller annan sjukdom. Det är ett stort hån mot alla oss att du är för snål för att ge, men söker uppmärksamhet på sjuka människors bekostnad. Uppmärksamma det gärna, men se då till att donera en peng också!
Med detta sagt vill jag nu ha hjälp av er med vilken eller vilka jag skall donera pengar till. Det är inga enorma summor, men en hyfsad slant. Jag har inte gjort bokslut för 2017 ännu, så vet inte exakt. 🙂 Jag hoppas ju att 2018 kommer gå ännu bättre och att summorna ökar för varje år framåt! Jag har också en förkärlek till organisationer som finns i min närhet, så hälften av pengarna kommer att vara öronmärkta för det (de går inte att rösta på). Under 2018 har jag också som mål att kunna hålla en gratisföreläsning för välgörenhet eller för en organisation/förening med små medel. Skulle du finnas i en sådan miljö, ha mig i åtanke!
Nedan finns en lista med organisationer jag brinner lite extra för, välj den du tycker bäst om! Och du, det är inget krav, men skänk gärna en mindre summa själv på din favorit! Det skulle göra mig väldigt glad!
[poll id=”13″]
Omröstningen slutar den 31 januari och jag kommer fördela pengarna procentuellt utifrån era röster på de tre organisationer som fått flest röster.
Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!
Happy Cato
Kommentarer inaktiverade för Hjälp mig hjälpa
Gör något åtminstone och börja smått! 90 % av alla nyårslöften infrias inte och jag är helt säker på att man börjar för stort! Har du aldrig sprungit innan, börja då inte med milen, börja med fem minuter eller 100 meter eller fem meter om det är så. När jag började träna igen för några år sedan så kunde jag inte springa två kilometer. Ett par år senare sprang jag Göteborgsvarvet som är 2,1 mil. Och då hade jag inte löpning som primär träningsaktivitet. Men jag började smått. Det bästa träningsråd jag fått är:
Efter att ha jobbat med hemmasittande barn och arbetslösa ungdomar så kan jag förstå krafterna bakom. Många av de jag mött har inte upplevt sig mobbade, men däremot väldigt ensamma. De har inget riktigt socialt nätverk och ibland en familjesituation som inte heller ger dem den uppmärksamhet som behövs. När vi började det arbetet så hade jag en tanke med mig sedan tidigare, att se individen. Se barnet eller ungdomen för den de är, inte försöka göra dem till något som passar in. Och det var coacherna fantastiskt duktiga på, vilket ledde till bra resultat. Problemet är att vi vet att det här fungerar, vi vet att inkludering och att lyfta individer är ett sätt att lyckas. Ändå är vårt samhälle så sjukt dåliga på detta.
