Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Etikett: glädje

Krama mig!

Eller någon helt annan, för du kommer bli lyckligare! Beröring kan frigöra både Oxytocin och Serotonin. Båda är hormoner som gör oss lyckligare. Oxytocin kallas ofta kärlekshormonet och Serotonin kallas…

Lycka kram kramas kärlek

Eller någon helt annan, för du kommer bli lyckligare! Beröring kan frigöra både Oxytocin och Serotonin. Båda är hormoner som gör oss lyckligare. Oxytocin kallas ofta kärlekshormonet och Serotonin kallas lyckohormonet. Vid beröring frigörs dessa och det är de som får oss att känna välbehag. Visst, glider det fram en creepy kille som kramar dig mot din vilja så frigörs de inte. Då kommer nog adrenalin och andra saker dra igång istället. Ett knä i skrevet funkar alltid, så välj det om det skulle hända.

Skulle det dock vara så att du faktiskt gillar personen som rör vid dig, och än hellre kramar dig, då jäklar blir du lyckligare! Förutom att en kram kan få dig att känna dig lyckligare, så kan den enligt forskningen också sänka blodtrycket, minska stress och öka din självkänsla!

Tänk vad världen skulle vara mycket bättre om vi kramades mer! Som sagt, se bara till så att den andra personen är med på noterna, det är en förutsättning för både din och den andres lycka! Helst ska kramen hålla i länge också, en del säger tio sekunder, andra säger 20. Själv säger jag att kör på så länge det känns bekvämt! Och skippa de manliga ryggdunkarkramarna, det ska vara känsla och finess. Närhet på riktigt!

Hur många kramar per dag behöver vi då? Det finns massa olika siffror på det med. En del säger fyra, andra fem en del säger åtta. En av världshistoriens mest kända psykoterapeuter, Virginia Satir, hade en skön regel:
”Vi behöver fyra kramar om dagen för att överleva, åtta för att hålla systemet underhållet och 12 kramar för att kunna växa!”

Så ut och kramas minst 12 gånger om dagen! Jag personligen kramas alldeles för lite. Varför börjar jag just undra? En ganska självklar orsak är ju att jag är singel, men jag tror också det beror på att jag är lång! Kramar blir ofta lite konstiga med långa människor, som mig, involverade. Sedan har jag ibland väl mycket respekt för andra människors integritet, man kramar inte vem som helst! Med tanke på de skriverier som varit i helgen om just män som inte respekterar tjejers integritet så kanske det är bra! Jag vill aldrig krama någon som inte vill ha kramen, det borde vara en utgångspunkt för alla människor!

Ni som inte har någon ni kan kramas med, läs mitt tidigare inlägg om att det hjälper att ta varma duschar!

[poll id=”4″]

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Krama mig!

Varför du inte skall behandla andra så som du själv vill bli behandlad

Hur ofta hör vi inte om den gyllene regeln, att behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad. Det är någon sorts utgångspunkt i världen om hur vi…

Hur ofta hör vi inte om den gyllene regeln, att behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad. Det är någon sorts utgångspunkt i världen om hur vi gör den bättre. Själv tycker jag det är en av de mest idiotiska regler som finns. Behandla andra så som de vill bli behandlade är för mig en mycket klokare utgångspunkt. Naturligtvis med hänsyn till dina egna värderingar, de skall du aldrig göra avsteg ifrån.

Vad säger egentligen att så som du vill bli behandlad skulle vara en universell sanning som alla andra skulle vilja följa? Jag har förståelse för grundpoängen, var snäll mot andra för du vill att andra skall vara snäll mot dig. Men det du tycker är snällt är inte alls säkert att någon annan tycker är snällt. Exempelvis så har vi olika sätt att ta in information. Vissa har lättare att förstå när de ser något, andra när de hör något och en grupp har lättast när de får känna eller göra. Låt oss säga att du är i en relation och du känner att du är älskad när din partner säger -Jag älskar dig! Du har hörseln som främsta sinne. Han däremot är en kille som bäst tar in om han får använda känseln, för honom är kärlek då antagligen mycket starkare av en beröring eller en kram än att du säger -Jag älskar dig! Det här är, enligt mig, ett av de största problemen i relationer. Vi utgår så oerhört mycket från vår egen värld och hur vi tar in den, så har du kanske en partner som inte alls har samma sätt att ta in världen. Det leder till att du tycker att han eller hon aldrig förstår dig, eller tar hänsyn till dina behov. När det kanske helt enkelt är så att de känner precis samma sak från sitt håll, ni har bara olika sätt att kommunicera.

Det här är något som vi kan jobba med, genom att lista ut vilket sätt som människor runtomkring dig helst tar in information så kan det göra en enormt stor skillnad. Är du i en relation och känner att du ibland inte når fram till din partner kan du ställa ett par frågor för att ta reda på det.

1. Hur vet du att jag lyssnar på dig?
-Är det att jag tittar dig i ögonen
-Är det att jag bekräftar det du sagt
-Är det att jag lägger min hand på min arm

2. I vilka situationer vet du att jag älskar dig?
-När jag kramar dig eller rör vid dig
-När jag säger att jag älskar dig
-När jag tittar dig djupt in i ögonen

Naturligtvis så är det bästa om vi kan göra alltihopa, för ingen använder bara ett sinne, vi vill använda allihopa. Dock finns det alltid ett som är lite mer dominerande.

Ett annat exempel på att det inte funkar att behandla andra som du själv vill bli behandlad är att vi har olika värderingar och prioriteringar. Exempelvis så skulle du ge mig en bukett blommor så skulle jag visst uppskatta det, men jag hade hellre fått en upplevelse eller en uppriktig komplimang. Däremot så kanske du skulle tycka en blombukett var det finaste du kunde få. Eller att chefen erbjuder mig högre lön fast det hade betytt mer för mig att få flexiblare arbetstider. Ditt goda bemötande uppskattas säkert om du behandlar andra som du själv vill bli behandlad, men det optimeras inte. Den du möter skulle uppleva en mycket starkare känsla om du utgick från den personens värderingar och prioriteringar.

Kom som sagt ihåg att bemöta utan att göra avkall på din egen värdegrund. Möter du en människa som helst vill bli bemött som att hen står över dig, som en stjärna och bara vill suga ut din kraft, då skall du aldrig göra avkall på dina egna värderingar. Du äts upp av den typen av människa, deras ego kan aldrig födas med tillräckligt mycket beundran ändå.

Behandla alla människor med respekt för vem de är. Du kan utgå från att behandla andra utifrån hur du vill bli behandlad, men så fort du plockar upp saker som är annorlunda hos den individ du möter, se då till att bemöta dem som de vill bli bemötta. Utan att göra avkall på den du är!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato!

 

 

3 kommentarer till Varför du inte skall behandla andra så som du själv vill bli behandlad

En kliande känsla

Har du någonsin haft en känsla i kroppen som nästan kliar? Som att du är någonstans, men att du borde vara någon annanstans. Du vet bara inte vart det där…

galopp lycka frihet äventyr trygghet
Har du någonsin haft en känsla i kroppen som nästan kliar? Som att du är någonstans, men att du borde vara någon annanstans. Du vet bara inte vart det där andra finns. Den känslan får jag allt oftare just nu. Det är en rätt märklig känsla, för den är väldigt jobbig att ha. Jag skulle vilja jämföra den med en galopphäst som väntar på att få rusa ut ur startgrindarna. Hästen vet att den inte är gjord för att stå och vänta i startkuren, den vet att den är gjord för att springa. Det är en längtan till något nytt, något spännande och tålamodet tryter för att vi vill vara där nu. Barnet inom mig skriker -Är vi framme snart?

Jag vet var jag vill ha min framtid, den här bloggen är det allra första lilla steget mot det. Det handlar om att tygla mig själv för jag vill vara tusen steg fram redan nu. Det handlar samtidigt om mod, att våga bryta sig fri från den plats som inte längre känns som sin. Det är först då en frigörande känsla kan komma, som galopphästen när startgrindarna öppnas. Det är då världen kan se den kraft som finns.

Det handlar också om trygghet kontra äventyr. Vi människor har en otrolig förmåga att välja trygghet, det vi känner igen oss i. Det är när den tryggheten blir för stor som längtan till äventyret kommer. Det är då känslan i kroppen kommer, som kliar nyfikenheten. Det är när vi inte bryter oss loss från en del av tryggheten som frustrationen kommer. Och den är okej att ha då och då. Det är när den biter sig fast under en lång period som vi tappar lycka. Vi slutar uppskatta nuet och frustar bara bakom startgrinden. Bryt upp grindarna innan du hamnar där, för till slut riskerar du att bli för rädd för att springa även om grindarna öppnas. Tryggheten som du egentligen hatar har bundit fast dig och tagit din handlingskraft.

Jag tänker inte hamna där, jag tänker bända upp startgrinden och springa. Och jäklar vad jag ska springa!

Det här inlägget var mer för mig än för dig som läser det. Mina inre tankar och frustrationer som behöver komma ut. Kanske går du med samma kliande känsla? Låt oss bryta trygghetens fängslande grepp!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för En kliande känsla

Att säga nej är att säga ja till något annat

Midsommarfirandet är över och åtminstone här i södra delarna av landet så har det varit fantastiskt väder. Själv har jag spenderat min tid med familjen, havet, träning och böcker. Fyra…

lycka lego stormtrooper star wars ja nej

Midsommarfirandet är över och åtminstone här i södra delarna av landet så har det varit fantastiskt väder. Själv har jag spenderat min tid med familjen, havet, träning och böcker. Fyra saker som gör mig lyckligare. Hoppas du har haft det minst lika bra!

Idag får ni ett lite annorlunda blogginlägg. En juldag för kanske tre år sedan så var jag ute och promenerade. Jag hade träffat en av mina systersöner, Adam, på julafton. Han kämpade sig igenom högstadiet vid det tillfället. Jag började tänka på min egen tid som tonåring och hur jag fullkomligt hatade den, hur mycket jag vet idag som jag önskade att jag hade vetat då. Jag har gjort i stort sett alla misstag man kan göra för att leda sig själv till olycka, tänk om jag kunde berätta om de misstagen för mina syskonbarn och andra unga så att de inte behöver gå runt och må lika dåligt som mig i tonåren och i de unga vuxenåren. Så under juldagspromenaden kom jag på idén att skriva en bok, 10 misstag jag har gjort och som du kan lära dig av. Jag skrev och skrev på den där boken. Jag hade ingen direkt struktur när jag skrev den, bara massa hållpunkter kring misstag jag gjort. Till slut hade jag fått ihop ett första utkast, men det höll inte det mått jag ville ha på en bok. Många av misstagen gick in i varandra, strukturen var dålig och jag kände att den fick läggas åt sidan.

Så kom en dag när idén till den här bloggen föddes och jag började skriva några inlägg här hemma. Så tänkte jag på mitt utkast, kanske fanns det delar av den som kunde passa in? Ja, när jag tittade igenom utkastet så insåg jag att nästan varenda kapitel skulle passa galant som blogginlägg. Därför kommer jag då och då kasta in små kapitel från den boken, för de handlar alla om att må bättre och få ett lyckligare liv. Så Adam och alla andra, läs och lär av ett av mina stora misstag i livet, att inte kunna säga nej.

Jag hittade en vän för ett antal år sedan, vi delade samma jobb och samma utmaningar. Vi var unga chefer i en bransch där vi förväntades göra allt. En ekvation som inte gick ihop, vi var ju båda två människor som ville vara till lags, vara duktiga och göra alla nöjda. En omöjlighet då vi båda hade över 1 000 medlemmar att ta hänsyn till och ytterligare 6 000 gäster som kom och besökte vår anläggning varje år. Alla ville ha det så bra som möjligt och vår roll var att skapa de möjligheterna. Jag och min vän hamnade på samma utbildning och våra samtal varade långt in i natten, om omöjligheten i våra jobb och svårigheterna i detta. Även om vi inte kom fram till så mycket så var det oerhört skönt att få tala ut, känna stöd och ha någon annan som förstod min situation.

Vår utbildningsvecka var över, jag satte mig på tåget från Stockholm när det plingade till i mobilen. Ett sms från min vän som löd:
”Kom ihåg att säga nej är att säga ja till något annat”

De orden satte sig djupt inom mig. Inte för att jag riktigt tog till mig av det just där och då, men med mognaden så kom också förståelsen att det går att säga nej till saker. För mig handlade det till slut om att stå inför valet att säga ja eller nej till livet. Jag var så långt nere man kan komma, jag jobbade som chef, jobbade hur mycket som helst, livet utanför jobbet existerade knappt. Samtidigt så räckte det inte, det fanns inte en chans att jag skulle kunna leva upp till det som förväntades, det fanns inte en chans att jag skulle kunna få ordning på det som behövdes. Naturligtvis var det mest jag själv som lastade på mig dessa förväntningar, att det var mitt uppdrag som chef att ordna allt, det var därför de anställt mig. Till slut nådde jag en bristningsgräns, att antingen säger jag nej till livet, dvs. avslutar det, eller så säger jag ja till livet och börjar leva det utifrån de förutsättningar jag ville. Jag valde det senare och där och då bestämde jag mig för att säga ja till saker som jag mår bra av och som jag vill, samtidigt som jag sade nej till saker som jag inte ville eller som inte ledde mig dit jag ville.

Det enkla men ändå så svåra beslutet ledde till att en helt ny värld öppnade sig. En av de första åtgärderna jag gjorde vara att säga nej till mitt jobb, jag sade upp mig mitt i finanskrisen utan något nytt jobb. Jag var trött på att slava för något som inte ledde mig till lycka eller välmående. Det beslutet, att säga nej till att må dåligt mer och prioritera mig själv först var det viktigaste beslutet jag tagit. Det var också det bästa beslutet jag tagit. Att vara alla till lags och inte prioritera dig själv kommer aldrig att leda dig till ett lyckligt och meningsfullt liv. Ta det klassiska exemplet som de kör på säkerhetsgenomgången på flygplan. Om tryckt faller i kabinen skall vi ta på oss andningsmasker, rådet är alltid att sätta på andningsmasken på dig själv först innan du gör det på ditt barn. Det är helt enkelt så att skulle du göra det tvärtom så skulle du kunna tuppa av och inte kunna hjälpa ditt barn mer. På samma sätt fungerar det i livet, om du inte prioriterar dig själv först och din egen lycka så kommer du att få väldigt svårt att göra andra lyckliga, speciellt de som står dig nära. Det här betyder på inget sätt att du skall vara egoistisk och bara tänka på dig själv, tvärtom. Det handlar dock om att sätta gränser, att göra goda saker gentemot andra för att du vill göra det, inte för att de tycker att du skall göra det eller att det förväntas av dig. Tänk själv vilket du skulle må bäst av, att du lagar en god middag till din partner för att han förväntar sig att få mat när han kommer hem. Det finns antagligen väldigt lite glädje i det, och innehåller mer stress. Skulle du dock laga en middag till din partner för att du vill visa din uppskattning och kärlek för honom så kommer du ha en helt annan känsla i dig själv, du kommer att må bättre. Och har du en partner som förväntar sig att få maten serverad varje dag, då är det nog bättre att du börjar prioritera dig själv och leta efter en partner som uppskattar dig.

Det är ju det här som är så svårt, många av oss lever med människor omkring oss som efter år har byggt upp förväntningar hur vi skall vara. Är du en person som alltid har satt andra i första rummet och inte prioriterat dig själv, då finns ju förväntningar på att du skall fortsätta göra det du alltid gjort. Det här är jättesvårt att komma ifrån och vi faller lätt tillbaka in i rollen som vi egentligen inte tycker om. För mig var det ju relativt enkelt att prioritera upp mitt eget liv, jag var singel (rätt mycket tack vare att jag inte prioriterat mig själv) och jag hade möjligheten att säga upp mig från mitt jobb utan att någon mer än jag blev lidande. Jag var dock helt bekväm med att ta konsekvenserna av mitt beslut, jag kunde tänka mig att bo i bilen om det skulle krävas. Så långt gick det inte, jag sålde min lägenhet och med två förstående föräldrar så kunde jag bo hos dem tills jag hittade vad jag ville göra. Kanske inte ett drömscenario när man är runt 30 år, men för mig innebar det frihet att kunna ta mig vidare mot något som jag själv ville. Oavsett, jag hade enklare än de flesta andra att prioritera upp mig själv. Jag förstår om du känner att det är mycket svårare, men jag tycker ändå att du skall prova. Det går faktiskt att börja smått, börja med ett område i livet som du inte är nöjd med. Exempelvis din hälsa, börja sätta din hälsa i första rummet före andras och se vad som händer. För mig personligen kommer den i första rummet oavsett, min hälsa är högre prioriterad än något annat i mitt liv. Säg att du börjar sätta din hälsa i första rummet, vad kan det innebära? Jo, att du kanske går ut och tar en promenad för att du vill göra det för din skull, istället för att sätta dig bredvid din partner framför senaste säsongen av Game of Thrones. Bara ett sånt enkelt steg innebär att du tar makt över ditt eget liv, du sätter dig själv i förarsätet och jag lovar att du kommer att må bra av det. Och ju bättre du mår desto mer gott kan du göra för de omkring dig. För vi människor fungerar så enkelt egentligen, att gör du goda saker för andra för att du vill göra det, så kommer du att må bättre, och den du hjälper kommer må bättre. Det blir som en positiv spiral.

Det här med att prioritera upp sig själv är ett första steg. Du börjar alltså att säga nej till något som inte leder dig till ett mer välmående och lyckligt jag, för att säga ja till något som du vet att du mår bra av. Vad det är som du börjar prioritera är det bara du som kan svara på, varje människa är unik, men det kan ju vara att prioritera sina barn mer istället för sitt jobb, sin hälsa framför chipsen eller bokskrivandet före Let´s Dance. Det handlar också om att prioritera olika områden av sitt liv. Som jag skrev så kommer min egen hälsa som första prioritet i mitt liv, helt enkelt för att jag lärt mig att jag måste må bra för att få andra att må bra. Det betyder både min fysiska och mentala hälsa. Min fysiska hälsa för att jag då orkar mer, men också för att genom att vara aktiv så blir också den mentala hälsan bättre. Efter det så prioriterar jag min familj och vänner, de är betydelsefulla för mig och är också viktiga för att få mig att må bra. Sedan kommer min egen utveckling, att lära mig nya saker, det är det som driver mig här i livet och då kommer det högt upp på listan. Sedan fortsätter det så med alla möjliga områden, arbete, pengar, upplevelser och allt vad det kan vara.

Så vad prioriterar du i ditt liv? Vad ger dig det största välmåendet? Prioritera det som nummer ett och du har tagit ett stort steg på vägen mot ett bättre liv. För har du gjort en medveten prioritering så kommer du också kunna ta nästa steg, att strukturera ditt liv så att det du mår bra av tar mer plats i ditt liv och det som du mår dåligt av tar mindre plats. Det bästa är ju om den tid som du får lägga på att göra det du mår dåligt av byts ut mot saker du mår bra av. Säg att det skulle vara 10 % av din tid som denna förändring skedde på, att du bytte det dåliga mot det bra, det hade haft en enormt stor positiv skillnad på ditt liv, eller hur?

Själv har jag en sådan enkel sak som städning. Jag kan ju inte säga att jag mår dåligt av det, men jag tycker inte det är kul. Det finns många som tycker det är rogivande, men jag tillhör inte dem. Jag har valt att prioritera att köpa in städning från ett företag, för det gör att jag får mer tid över till annat som jag tycker är roligt, samtidigt som jag får ett bättre städat hem än annars. Det är helt enkelt en prioriteringsfråga. Jag har tillräckligt bra inkomst för att prioritera det, men jag prioriterar naturligtvis bort annat när jag köper städning, men för mig är min tid viktigare än mycket annat så då blir det helt enkelt så. Kanske du prioriterar att resa utomlands istället för att köpa en finare bil eller en diskmaskin istället för att slippa lägga tid på att diska för hand. Hela vårt liv består av val och prioriteringar, vägen till ett större välmående utgår från att du börjar prioritera det som är viktigt för dig och gör val utifrån de prioriteringarna. Du måste helt enkelt börja säga nej till de saker som inte är värt att lägga tid på, för det betyder att du kan säga ja till det som är det istället.

Min vän lyckades också börja säga nej så småningom och bytte bransch. Det är ofta så, vi är kloka nog att förstå vad som behöver göras, men vi tar ofta för lång tid på oss att faktiskt göra det. Mitt råd är att agera mer, lev upp till dina egna förväntningar av dig själv!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Att säga nej är att säga ja till något annat

Brexit

Vaknade upp nu på morgonen och blev chockad över att Storbritannien väljer att lämna EU. Vad det får för konsekvenser för världen är svårt att veta just nu. Ur ett…

BREXIT lycka

Vaknade upp nu på morgonen och blev chockad över att Storbritannien väljer att lämna EU. Vad det får för konsekvenser för världen är svårt att veta just nu. Ur ett lyckoperspektiv så är dock världen just nu på en olycklig väg och det tänkte jag skriva lite om.

Grundbulten i lycka ur ett individperspektiv är upplevd kontroll. Känner du att du inte har kontrollen över ditt eget liv så har du heller inte möjligheten att bli lycklig. Egentligen har vi ju ingen kontroll alls, men vi måste känna att vi upplever kontroll åtminstone. Det här tror jag också gäller i ett större perspektiv. Ser vi Sverige de senaste åren så har vi exempelvis haft en väldigt generös flyktingpolitik. Det har fungerat när nivåerna var okej, vi upplevde att vi hade kontroll. Så kom förra hösten och det kom stora mängder flyktingar från Syrien till Sverige. Våra system var inte redo för den mängden, vi tappade kontrollen. Vad gör vi då? Fullständigt logiskt ur ett lyckoperspektiv tar vi till det vi kan för att återskapa kontrollen. I det här fallet en rad åtgärder för att minska tillströmningen. Exempelvis stänga gränserna, id-kontroller, nya lagar osv. Minskar tillströmningen återfår vi alltså kontrollen, åtminstone kortsiktigt. Såhär långt känns beslutet att stänga gränserna helt korrekt, vårt land blir lyckligare av det där och då.

Problemet är att steg två på lyckotrappan är upplevd utveckling. Vi måste känna att vi utvecklas för att kunna bli lyckligare. När vi stänger gränser och återtar kontrollen på det här sättet så stryper vi också möjligheten till utveckling. Vi gör vår värld mindre och våra intryck minskar, det får på lång sikt katastrofala konsekvenser. När vår värld blir mindre så får vi mindre förståelse för andras värld. Det uppstår mer konflikter och vi ryggar mot allt som är nytt. Så genom att försöka upprätta kontroll så stryper vi fullständigt det andra steget. Så på lång sikt förstör det mycket mer än vad det kortsiktigt räddar upp. Det är här vi står här och nu. Det är det Sverige har åstadkommit med sitt nya förhållningssätt till flyktingar, det är vad Storbritannien gör med Brexit och det är vad Trump vill göra med USA. Vi kommer stänga in oss, hålla i våra saker och misstänksamt titta ut genom persiennen på världen. TV pratar redan om hur vi i Sverige kan skydda oss, hur vi som privatpersoner kan skydda vår ekonomi osv. Det här blir konsekvenserna och det är inte bra.

Tredje och fjärde steget på lyckotrappan är samhörighet och vara del av något större. Samhörighet är en komplicerad fråga, för det är vad nationalister vill att vi skall känna. Dock bara med dem som ser ut som oss. Och ja, det skulle antagligen kunna skapa lycka för den lilla del som ser ut som oss. Fyra procent av Sveriges befolkning tillhör normen (man, heterosexuell, ”vit”, utan funktionshinder osv.), så fyra procent skulle bli lyckligare av en nationalistisk samhörighet. En global samhörighet däremot skulle inkludera alla och det är det vi är på väg mot. Dagens beslut är en motreaktion på det. Britternas äldre var väldigt mycket för ett utträde, men de unga var väldigt positiva till att stanna. Det är för att unga människor redan lever i en globaliserad värld. De har mer samhörighet med en kille från Japan eller Chile genom att dela samma intresse online, än vad de har med de flesta i sitt eget land. Det är den globala samhörigheten som på sikt kommer att segra, men vi riskerar att gå igenom en mörk tid innan dess. Hur lång tid det tar är svårt att säga och det hänger på var och en av oss.

Vårt stora hopp står till att du och världen vaknar till, att alla goda krafter börjar samlas och engagerar sig för att skapa en öppnare och mer välkomnande värld. Att vi tillsammans jobbar för att vara på det fjärde steget av lycka, att vara del av något större! Vi är alla delar av denna världen, vi är idag förenade mer än någonsin, tillsammans kan vi samla oss och börja leva för vad man i USA säger ”A greater good”. Där vi faktiskt förstår att varje person är störst i världen och att vi samtidigt är exakt lika små. Att vi behandlar varandra med respekt, att vi visar varandra kärlek, att vi visar varandra omtanke och att vi faktiskt ser det hos alla människor. Vi kan inte bara agera så mot de som ser ut som oss eller bor bredvid oss, vi måste omfamna alla. Tillsammans har vi möjlighet att agera åt det hållet, vi kan engagera oss i att göra världen bättre, på samma gång kommer du som individ bli lyckligare! Det är win-win! Just idag är vi inte i det stadiet på den globala nivån, men vi är många som jobbar för att det ska bli så! Jag har hopp om att det kommer att ske, världen har kommit för långt i sin utveckling för att backa!

Avslutar med Gandhis kloka ord:

”Be the change that you wish to see in the world.”

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag! Ha en fantastisk midsommar!!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Brexit

Type on the field below and hit Enter/Return to search