Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Etikett: livet

En hyllning till min pappa

Den här mannen har många namn. Han kallas inte bara pappa utan innehar också de legendariska smeknamnen som Holger Nilssons okände bror (Plötsligt i Vinslöv), Tommy Helfinger och Flint-Tommy. Det…

Pappa hyllning lycka

Den här mannen har många namn. Han kallas inte bara pappa utan innehar också de legendariska smeknamnen som Holger Nilssons okände bror (Plötsligt i Vinslöv), Tommy Helfinger och Flint-Tommy. Det senare fick han efter en tysk bröllopsfest i Båstad där jag och min lillasyster druckit alltför många Screwdrivers. Under hela hemresan från Båstad till Osby på natten så pratade jag och min syster fultyska. Så till den milda grad att min pappa började bli lätt irriterad, där bakom ratten. Det triggade oss ännu mer och resten av resan hem sa vi mest: -Flint-Tommy ist böse!! (Flint-Tommy är arg!!) Jag är än idag förvånad över att han inte ställde av oss i Hishult, men samtidigt så säger den här historien mycket om min pappas roll och fantastiskhet (inget riktigt ord) i vår familj.

pappa lycka hyllning glädje Min pappa har varit föremål för många av mina roligaste stunder i livet. Ofta på hans bekostnad, men han är så godhjärtad att han ofta bjuder på det. Jag och min lillasyster har ofta filmat honom när han sitter och tuggar på tungan samtidigt som han skrattar framför något klipp på datorn, eller när hans korta stubin brinner upp för att TV-kanalerna försvunnit. Sedan när han lugnat sig lite så 20130413_142641visar vi filmen för honom och det är alltid han som skrattar mest åt sig själv! På samma sätt som det alltid är han själv som skrattar mest åt sina ordvitsar!! 😀 Skrattar inte vi andra så kommer den i vår familj klassiska kommentaren: -Fattar ni? Som om det vore oförmågan att fatta som var problemet med vitsarna…

Stackaren, vad han har fått stå ut med under alla år från oss andra! 🙂 Och jag var tvungen att inleda inlägget med den delen, för det är en av de största delarna som han bidrar med i vår familj, glädje och skratt! Det uppskattar jag verkligen.

Fast min pappa är så mycket mer! Han är den mest kärleksfulla och omtänksamma person man kan tänka sig. Han ställer alltid upp, även om han muttrar lite om det först! Han stöttar alltid det jag gör och har alltid engagerat sig i mig och mina drömmar. Vad mer kan man begära av sin pappa?

När jag var liten så tog pappa alltid med mig på pingismatcher och fotbollsmatcher han skulle spela. Han engagerade sig som fotbollstränare i mitt lag, han skjutsade mig till golfbanan var och varannan dag. Han väckte mig på nätterna för att vi skulle se någon hockeymatch eller final i Australian Open. Han satte undan sparkapital så att vi fick en bra bas inför vuxenlivet (tyvärr var jag inte vuxen nog, men mer om det i framtiden). En av de sakerna jag minns allra starkast är dock våra kvällsliga promenader när jag var kring 10 år. De gick alltid ner förbi kommunhuset. Varför? För att där fanns en TV som visade Kabel-TV, nymodigheten som var på gång i Osby. Eller alla promenader förbi Lindgrens bil för att kolla in de nya bilarna. Jag minns inte tv-programmen, jag minns inte bilarna, jag minns inte ens vad vi pratade om. Det jag minns är känslan av att vara sedd, känslan av lycklig barndom och känslan av ren kärlek. Han förstod och förstår vad genuint engagemang i sina barn betydde.

För ett par år sedan var jag i en relation med en tjej som hade barn sedan tidigare. Den dagen som min pappa träffade dem, det var dagen då jag riktigt fattade hur fantastisk han är. Han byggde en relation till dem på några minuter. Han slogs med svärd och lekte som om han hade känt dem i år. Han tog till sig dem på samma sätt som om det vore hans egna barnbarn. Och jag vet inte varför jag blev så överraskad av det, för det är sån han är. En man med ett stort hjärta som ger rum för dem han älskar, även om han just träffat dem.

Det är därför det känns så självklart nu när han står vid mammas sida i hennes kamp. Han bara gör det, för att det är hans kärlek till henne som tar plats. Han lyssnar, han kramas, han skjutsar och han finns där hela vägen. Min mamma och pappa är extremt olika som personer, ändå är kärleken mellan dem så tydlig. Som i mellanrummet mellan Yin och Yang, det är där magin uppstår… 🙂

Idag började mammas strålning i Lund. Det är hon som ska fightas, men min pappa är den som åter får stå bredvid. Det är han som varit där när hon fått anfallen, först vid hjärntumören och nu detta. Det är han som på nära håll fått uppleva och leva med rädslan att inte veta om den han älskar överlever dagen. Det är för mig oerhört svårt att ens föreställa mig, för varje dag i alla dessa åren har tanken slagit honom att det kan hända igen. Han får ständigt leva med garden uppe, men aldrig vara den som fightas. Och han gör det utan att blinka, det är jag så grymt imponerad över!

Det finns så oerhört mycket att skriva om min pappa, min dröm är att det gjordes en dokumentär om honom. Dels för att det är en anledning till att få ut alla roliga klipp vi har på honom… 🙂 Men mest för att han är en unik man som måste upplevas!

Eftersom jag vet att min pappa alltid stöttar mig i allt konstigt jag hittar på, så vet jag också att han är en hängiven läsare av bloggen. Så pappa, jag älskar dig och jag vill säga att jag ärligt talat inte kan komma på hur någon kan vara en bättre pappa och morfar! Förhoppningsvis blir du också en lika bra farfar en dag! 😀

Hela världen borde få läsa om min pappa, som en inspiration för hur en kärleksfull och närvarande pappa ska vara! Så jag skulle uppskatta om du ville gilla eller dela detta inlägget på Facebook och Instagram! Och du, glöm inte gilla happycato.se på Facebook och Instagram för att få del av framtida inlägg!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för En hyllning till min pappa

Sista steget till lycka

Sverige är världens mest individualiserade land. De har fått utöka skalan vid mätningarna, bara för att få plats med oss. Det betyder att vi måste ha en egen vinning i…

mening lycka välgörenhet syfte religion

Sverige är världens mest individualiserade land. De har fått utöka skalan vid mätningarna, bara för att få plats med oss. Det betyder att vi måste ha en egen vinning i det vi gör, annars gör vi det inte. Problemet med oss svenskar är att vi fått det här lite om bakfoten. Personligen tror jag det är orsaken till att Sverige ständigt dalar på rankingen över de lyckligaste länderna. Varför och vad vi kan göra annorlunda kommer vi återkomma till längre ner i det här inlägget.

Jag har tidigare skrivit om de tre första stegen på lyckotrappan. Det första var upplevd kontroll, det andra upplevd utveckling och det tredje var samhörighet. Har du inte läst de inläggen, då rekommenderar jag att göra det innan du läser vidare! För nu går vi över på det sista steget till att bli lycklig.

Du har satt dig i förarsätet i din bil som tar dig genom livet. Du har hittat målen eller destinationen dit du vill åka. Och du har fyllt din egen bil med dem som spelar din favoritlåt. Vad kan vi mer begära än det här? Jo, en liten, men så oerhört viktig sak. Det måste finnas en mening och ett syfte med din resa. Jag skrev i mitt allra första inlägg på den här bloggen om att allt kan vara meningslöst eller meningsfullt beroende på vilket perspektiv du tar (läs det här). Det här är ju det fina, det är du som väljer själv om din resa är meningsfull eller meningslös. Vad du än tar dig för i livet, kan du fylla det med mening.

Så vad innebär det att ha en mening och ett syfte med din resa?

Det innebär två delar. Du behöver ha en inre mening med det du gör. Du måste göra det för att det fyller dig med mening, det får dig att må bra. Tänk dig att en ytligt bekant, som du egentligen inte tycker om, frågar dig om du kan hjälpa henne flytta i helgen. Du är inte alls sugen på att göra det, men du har svårt för att säga nej, så helt plötsligt står du där i lägenhetstrappan bärandes en soffa. Det fyller inget inre syfte för dig och du kommer inte bli lycklig av den sortens beteende. Eller att din chef begär att du ska jobba över, fast du vill gå på sonens fotbollsmatch. Att jobba över fyller dig inte alls med samma meningsfulla känsla som att få umgås med din familj.

Det hade varit en enormt stor skillnad om du gjort valet själv att jobba över, för att då kan du ta ledigt imorgon eftermiddag för att åka på utflykt med dina barn. Då är det du som fyllt övertiden med din egen mening. Ett klassiskt exempel är sex, hur många människor har inte ställt upp på det, fast man kanske inte riktigt kände för det? Ligger du med någon enbart för de vill det och för att göra dem glada, då kommer du aldrig må bra av det. Väljer du dock att ha sex med någon för att du vill, även om det är för att glädja någon annan, då kommer du också må bättre av det. Det är en hårfin skillnad, men ändå milsvid i vårt mående. Det handlar om du har gjort valet eller någon annan, har du agerat utifrån ditt eget syfte eller någon annans. Jag hoppas att du som läsare förstår den lilla skillnaden. I stunden vet vi ibland inte själva, det är det som gör det så svårt. Det kan också vara så att vi väljer något som ger oss mening i stunden, men kanske inte fyller ett syfte för oss i längden.

Det här är en av de svåraste nötterna att knäcka, att välja saker för att vi mår bra av dem. Dessutom ska vi kunna beräkna om de fyller oss med en mening på lång sikt, samt ha förnuftet att välja det som fyller ett långsiktigt syfte. Vi svenskar är som sagt världsbäst på att fylla våra egna syften. Whats in it for me? Det är den frågan vi ständigt ställer oss. Och det är bra på många sätt! Problemet är bara att den frågan ofta har för lite fokus på vilken känsla det skapar inom mig. Om jag gör detta, kommer jag känna mer glädje eller lycka? Det är frågan vi borde ställa oss. Istället är det oftare, hur mycket betalt får jag? Eller vad kommer du göra för mig om jag gör det? När vi svenskar börjar ställa oss frågan vad vi kan vinna i form av en bättre känsla, då kan vi också börja klättra på lyckorankingen igen!

Yttre syfte

Den andra delen av mening och syfte ligger utanför dig. För att bli lycklig så måste det du gör inte bara få dig att må bra, det måste också bidra till världen på något sätt. Det här kan variera från det lilla till det stora. Historiskt sett har vi haft religionen som varit det yttre syftet i Sverige. Jag gör det här för att gud blir glad, eller bibeln säger det, eller prästen i kyrkan säger det. Det här är ett problem med många sidor. Jag har en god vän som är uppväxt inom olika frikyrkosammanhang och hon berättade om ett gäng tanter som hon ofta tänkte på. De hade vigt sina liv till gud, gjort allt det som hade förväntats av dem för att helga honom. Ändå satt de där i kyrkbänken på ålderns höst, bittra och olyckliga. Varför? De hade glömt den första delen, du måste göra det för att det fyller en mening inom dig här och nu. De hade bara gjort det för att göra någon annan glad, i detta fallet gud. Och deras egen mening med det hela hade inte kommit ännu. Jag misstänker ju att meningen var att komma till himmelriket. Det säger jag ingenting om, varje människa får göra sina val. De här kvinnorna kunde säkert känna tillfredsställelse över sina val. Det kommer däremot aldrig leda till ett lyckligt liv.

Religionen har som sagt präglat vårt land och vår värld genom alla tider. Många av de mest religiösa länderna är också de mest olyckliga, men flera av dem är också de lyckligaste. Det har alltså inte med religion i sig att göra, utan hur den utövas. De kulturer som fattat grejen kring lycka använder gud som sitt yttre syfte, men de har också fattat hur det inre syftet måste vara med. Det här kommer jag återkomma till massor av gånger, så jag går inte in på det mer just nu.

Som sagt, religionen har fyllt det yttre syftet för oss under lång tid. Ofta på bekostnad av det inre syftet. När religionens popularitet föll i Sverige (vi är ett av världens mest sekulariserade länder), så slog pendeln över från ett yttre syfte (gud) till ett inre syfte (what is in it for me). Vår största utmaning är att hitta tillbaka, hitta en balans där vi också har ett yttre syfte som inte behöver vara religion. Det handlar helt enkelt om att försöka göra världen lite bättre. En vän till mig, Isabelle,  som driver sitt eget företag, Kindnessfood, vill göra världen bättre genom maten. Genom att äta snällare mat, mer grönsaker, ekologiskt osv. så är hon snäll mot sig själv (inre syfte) och snäll mot världen (yttre syfte). Svårare än så behöver det inte vara. Isabelle skulle kunnat nöja sig med det, men vill också hjälpa andra göra den resan så att världen blir ännu snällare. Det är ett perfekt exempel på mening och syfte utifrån ett lyckoperspektiv. Happycato.se är samma sak, jag vill skapa mer lycka i världen (yttre syfte) för att det får mig lyckligare och jag lär mig mer om vad som driver lyckan i mitt eget liv (inre syfte). Det är inte mer komplicerat än så, gör gott för dig själv så gör det gott för andra, gör gott för andra så gör det gott för dig själv.

Att engagera sig ideellt är absolut en av de bergsäkraste vägarna till ett lyckligare liv. Det kommer inlägg om det framöver, så berör det bara kort idag. Forskningen har visat att så länge du engagerar dig i något så kommer lyckonivån hålla i sig, slutar du så minskar den. Ju mer du engagerar dig desto mer lycka får du. Genom engagemanget fyller du ett yttre syfte. Du blir lyckligare så då fyller det också ett inre syfte. Och du får dessutom lära känna människor som brinner för samma sak, samhörighet någon? Det enda är att du måste engagera dig för att du vill göra det, så välj klokt.

Du behöver alltså inte ha ett yttre syfte som handlar om att förändra världen. Du kan bli lyckligare av att träna det lokala fotbollslaget, engagera dig som stödperson eller arbeta som städerska. Bara du vet vad du bidrar med för gott i andra människors liv, vår miljös framtid eller något annat som för den här planeten framåt.

Det sista steget till lycka är alltså det som borde vara självklart. Gör gott för dig själv, gör gott för andra och lev lyckligt! Jag kommer återkomma till både det inre och yttre syftet vid massor av tillfällen. Det är en outtömlig källa av diskussionsämnen som öppnar sig i de båda delarna. Dessutom var det just den insikten jag fick för ett år sedan, en bild i mitt huvud om hur de båda samverkar och hur viktigt det är att ha båda med sig, både för dig, men också i organisationer. Det är den bilden som lett mig hit, det är den som triggade mig att vilja göra världen och mig själv lyckligare! 🙂

Skulle du gilla det här inlägget, eller happycato.se? Om du skulle vilja det och känna att det fyller ett syfte för dig, gilla eller dela det här på Facebook eller Instagram! 😀

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Sista steget till lycka

Tacksamhet

Något som jag har funderat mycket på de senaste dagarna är tacksamhet. Hur jäkla bra den här killen hade det när han växte upp. Jag är övertygad om att tacksamhet…

lycklig barndom olycklig barndom

Något som jag har funderat mycket på de senaste dagarna är tacksamhet. Hur jäkla bra den här killen hade det när han växte upp. Jag är övertygad om att tacksamhet är en av de allra bästa vägarna till lycka, för den tvingar oss att reflektera över allt bra vi har. Det är samma effekt som att se sorgliga filmer (läs det inlägget här), vi börjar tänka på de som står oss nära.

När jag började min egen väg från ett högst olyckligt liv till ett lyckligt, då var känslan av tacksamhet en av de första sakerna jag snappade upp. Flera av de stora ikonerna pratade mycket om vikten av att känna tacksamhet för det vi har i livet. Jag får fortfarande upp starka minnesbilder från de första promenaderna jag gjorde, där jag gick igenom allt jag kände mig tacksam för. Idag gör jag det som första aktivitet när jag vaknar. Jag ska bryta ner konceptet i några få steg till er:

  1. Jag börjar med mig själv. Vad hos mig själv är jag tacksam för? Det kan vara min hälsa, min fantasi, min vilja att utvecklas osv.
  2. De personer som står mig nära. Mina föräldrar och min övriga familj kommer först, sedan de personer som betyder mycket för mig.
  3. De mest basala sakerna, som vi i västvärlden tar för givet. Jag känner tacksamhet för att jag har tak över huvudet, rent vatten i kranen, mat att äta och en massa hjälpmedel som gör mitt liv så oerhört mycket enklare. Jag uttrycker också tacksamhet för alla de människor som varit kloka nog att komma på allt det som gör mitt liv enklare!
  4. Personer som har betytt mycket på olika sätt i min resa som jag inte känner. Exempelvis de som påverkade mig mycket när jag startade min egen förändringsresa, Tony Robbins var en sådan person.
  5. Alla saker som roar mig, skapar glädje i livet och som utvecklar mig. Och så avslutar jag med att jag är tacksam för att jag jobbar med att ständigt förbättra min hälsa.

Allt det här gör jag i mitt huvud och försöker visualisera det samtidigt. De första två delarna är lite mer specifika. Sedan blir det mer och mer generellt, jag går inte igenom varje banan jag ätit eller alla tusentals personer som hjälpt mig på min väg. Utan jag får naturligtvis klumpa ihop mycket, annars hade jag kunnat spendera hela mina dagar med att bara ligga och tänka på det. Det tar några minuter och för mig är det en fantastisk start på dagen!

Det senaste året har jag också avslutat dagen med att gå igenom vad jag är tacksam för just den dagen, tillsammans med vad jag gjort bra idag och vad jag lärt mig. Det ger en positiv känsla in i sömnen. Vad jag är tacksam för under en dag varierar ju kraftigt, men det finns alltid något att vara tacksam för även de pissigaste dagarna.

Jag har också så smått börjat träna på att visa min tacksamhet för andra. Det är ett utvecklingsområde jag har (tillsammans med att kunna ta åt mig när andra visar mig sin tacksamhet). Det finns så oerhört många människor som jag uppskattar och det finns väldigt sällan skäl till att inte säga det till dem! Jag är ju tacksam för dig som läser det här, att någon tar sig tid i sitt liv för att läsa mina ord är faktiskt en stor ära! Så tack för det!

Mina tacksamhetstankar de senaste dagarna har handlat mycket om de stora frågorna. Jag har känt oerhört stor tacksamhet för alla er som hört av sig och gett ert stöd! En del av er har jag aldrig ens träffat. Jag har känt tacksamhet att jag har vänner som verkligen vågar bry sig! Sedan har jag också reflekterat mycket kring min barndom. Jag är tacksam för att den faktiskt var väldigt lycklig. Jag var inte alltid lycklig, men min barndom var det! Det låter lite märkligt, men mina problem skapade jag mycket själv. Världen runtomkring mig var väldigt vacker på många sätt. Jag fick ha alla mina mor- och farföräldrar i livet till vuxen ålder, och stå dem nära. Jag fick växa upp i ett kärleksfullt hem med en fantastisk familj. Jag brukar säga att vi är den mest funktionella dysfunktionella familjen som finns! 🙂 Jag behövde aldrig på nära håll brottas med sjukdomar, död eller traumatiska händelser (undantaget när min lillasyster hotade mig med kniv för att hon inte fick skrapa av den sista glassen på glasspaketet 😉 ). Det är först på senare år som jag har fattat hur jäkla lyckligt lottad jag var. Fasen, barn och ungdomar överallt får uppleva så mycket skit och misär som de borde få slippa. Jag har sett det så mycket i mitt jobb de senaste åren. Det var troligen inte ett dugg bättre för många när jag var barn, men det fattade jag ju inte då. Barn får fightas i en mycket mörkare värld, än den jag mötte varje dag i min uppväxt. Det har verkligen fått mig att inse hur bra jag har och har haft det!

Jag har också de senaste dagarna känt oerhört stor tacksamhet för all skit som har hänt mig. Alla de smällar jag fått har fått mig att växa och hitta min väg. I stunden har det varit jäkligt tufft, men i backspegeln har det alltid lett till något bra. Det här kommer jag återkomma till, för tacksamhet i de svåra stunderna och ödmjukhet i de lätta, det är en helt egen historia. Istället vill jag avsluta med tre frågor till dig:

Vad känner du tacksamhet över i ditt liv?

Hur bra är du på att känna och reflektera över din tacksamhet?

Och vad kan du göra för att bli bättre på det?

Skulle du gilla det här inlägget eller min sida som helhet! Då skulle jag också bli väldigt tacksam om du gillar eller delar det på Facebook, Instagram eller skriker det på torget! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Tacksamhet

Paus

  Skulle egentligen ha publicerat något trevligt inlägg om lycka idag, men har lytt mitt eget råd och njutit av livet istället! Lördag och söndag har spenderats med golf, familj…

 

Njut av livet, lycka, hund

Skulle egentligen ha publicerat något trevligt inlägg om lycka idag, men har lytt mitt eget råd och njutit av livet istället! Lördag och söndag har spenderats med golf, familj och ett dopp i havet! Det är tre av de saker jag tycker bäst om!

En sak har jag lärt mig om lycka åtminstone. Det här med kortsiktig och långsiktig lycka har en betydelse på flera områden. Min spelpartner på golfen igår var så avundsjuk på mina drivrar (den klubba man slår längst med). Han tyckte inte alls han spelade bra med den, men lockades ändå ta fram den, för en bra drive är den skönaste tillfredsställelsen du kan känna i golf just i stunden. För er som inte spelar golf så går det att jämföra med bra sex, en stor chokladkaka eller morgonens första kopp kaffe. En bra drive är helt enkelt jäkligt skön, men känslan håller inte i sig så länge. Vi började diskutera just detta. En bra drive är förrädisk, den kan likaväl bli usel och leda dig i fördärvet. Din driver kan vara fantastisk när den är bra, men när den inte fungerar förstöra en hel runda. Den långsiktiga lyckan i golf är ett bra resultat. Du känner en större och längre glädje av att göra ett riktigt bra resultat, än vad du gör av en bra drive. Så en bra drive är fantastiskt, men det är ett bra resultat som ger dig mest. Det är inte omöjligt att kombinera de två, men de flesta har i längden problem att göra det!

Turligt nog så har just drivern varit min favoritklubba sedan jag var ung, därav min medspelares avundsjuka. Så för mig får jag oftast både tillfredsställelse i stunden och också långsiktigt med ett bra resultat! 😉

Så, njut av livet! Kanske du har semester, kanske du jobbar! Det går att njuta ändå!!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Kommentarer inaktiverade för Paus

Skillnaden mellan det meningslösa och det meningsfulla

Ibland kan livet kännas meningslöst. Lyckan och glädjen alla pratar om, är kanske en myt. Vad gör egentligen de lyckliga som de olyckliga missar? Det ska jag skriva lite om idag. Sisyfos…

Perspektiv, lycka, meningen med livet, sisyfos, Camus, happy

Ibland kan livet kännas meningslöst. Lyckan och glädjen alla pratar om, är kanske en myt. Vad gör egentligen de lyckliga som de olyckliga missar? Det ska jag skriva lite om idag.

Sisyfos

Många har hört historien om Sisyfos som dömdes av gudarna att rulla en sten uppför en backe. När han nådde backen så rullade stenen ner igen och han fick börja om från början. Denna uppgift utfördes i evighet, utan någon chans till förändring. De flesta av oss skulle kalla det en meningslös uppgift som skulle tära ned psyket på den starkaste individen.

Tar vi samma exempel om montören på Fords löpande band, som dag efter dag skruvar i samma skruv på T-fordens motor. Tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan. En liten paus då och då. Många av oss hade funnit den uppgiften nästintill lika förödande som Sisyfos släpande av sten. Eller revisorn som varje dag granskar siffror för olika bolag, analyser hit eller analyser dit. Kanske att han bara jobbar åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan och kan unna sig fem veckors semester. Till vilken nytta? Uppgiften skulle med säkerhet känns själsdödande för många av oss.

Eller sköterskorna som jobbar med palliativ vård. De tar hand om människor som med all säkerhet kommer att dö inom några timmar, dagar eller veckor. En vård som ur ett perspektiv är fullständigt fruktlös. Meningslösheten kan dras hur långt som helst,

Nelson Mandelas kamp för svartas rätt i det sydafrikanska samhället kan med vissa glasögon ses som meningslös, människorna kommer ändå att dö någon dag och solen kommer en dag att slockna. Vad finns det då för mening att göra något vettigt? Vad finns det för nytta över att göra något alls? Varför skall vi överhuvudtaget leva? Hur kan vi känna lycka och glädje i en sådan värld?

Det är relevanta frågor som vissa personer inte ens reflekterar över under hela livet, medan andra väljer svaret att det faktiskt inte finns någon mening i livet. De väljer därför att avsluta det i förtid. Och väljer vi de glasögonen är det relevant. Jag har själv brottats den största delen av mitt liv mellan valet av det meningslösa och det meningsfulla. Det gick så långt att jag en dag ställde mig inför faktum att antingen tar jag livet av mig eller så börjar jag leva livet med en mening som var viktigt för mig.

Jag valde livet

Jag valde det senare och det är jag idag glad för. Och allting förändrades genom att göra det valet, jag bytte mina glasögon permanent och började se livet som meningsfullt. Det var bara en tanke i mitt huvud, men den gjorde radikal skillnad. Mitt logiska tänkande kan ju naturligtvis fortfarande reflektera över att den tanken bara är ett känslomässigt val. Det logiska kan tänka att de andra glasögonen där allt är meningslöst fortfarande är det som i ett större perspektiv borde styra. Men mitt val är mitt val och jag väljer att se livet från det lilla perspektivet, det vill säga mitt eget. På det här jordklotet kommer det bara finnas en person som lever mitt liv och det är jag, det är mitt ansvar att fylla det med mening.

Det är mitt ansvar att ta på mig de meningsfulla glasögonen i allting jag gör. Jag kan ju villigt erkänna att det är som svårast när jag skall ställa mig och diska, men det är en väldigt liten del av mitt liv som går åt till den uppgiften, så jag fixar det. Vi kommer framöver att diskutera meningen med livet, lycka, glädje och andra relaterade frågor.

Idag ville jag bara få dig att tänka efter att allting har en mening eller är meningslöst beroende på vilket perspektiv du väljer att se det ifrån. Och avslutningsvis, vilka aktiviteter fyller störst mening i ditt liv? Och om du inte vet svaret på den, vilka aktiviteter skulle du vilja fylla ditt liv med som gav ditt liv en större mening? Svaret på den frågan har bara du, så ta dig tid att tänka över den! Och vill du läsa mer om Sisyfos förmåga att se livet som meningsfullt, köp då Albert Camus Myten om Sisyfos!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Skillnaden mellan det meningslösa och det meningsfulla

Type on the field below and hit Enter/Return to search