Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Etikett: mening

Tre tips för en lyckligare höst

Vi är inte där ännu, men det är bara att inse, hösten närmar sig. Med hösten kommer också kyla och mörker, men för många också deppighet, stress och en mörkare…

Vi är inte där ännu, men det är bara att inse, hösten närmar sig. Med hösten kommer också kyla och mörker, men för många också deppighet, stress och en mörkare årstid på insidan. Fast det finns massor av saker vi kan göra för att göra hösten och också vintern lite lyckligare. Idag ger jag dig tre tips som jag är övertygad kan göra de mörkare dagarna lite lyckligare.

1 Fortsätt umgås med dina vänner

Jag har inga forskningsbelägg för att det är så, men min upplevelse är att vi svenskar är fantastiskt duktiga på att umgås med andra under sommaren. Det är grillkvällar, utekonserter, resor till Liseberg och en massa annat. Sedan går vi i något slags socialt idé på hösten och vintern. Där vi i mycket lägre utsträckning umgås med våra vänner.

Marcus Cato Sölvesborg happycato.se m

Om vi vet en sak om lycka så är det att bra sociala relationer, samhörighet, är en avgörande faktor för lycka. När mörkret faller på och dagarna är kalla, då är vårt behov av den sociala värmen ännu större. Egentligen är det på den delen av året vi skulle umgås, så kunde vi ha sommarlov från varandra istället om vi nu inte orkar med varandra hela året. 🙂 Det hade varit bättre för lyckan.

2 Gå en kvällskurs

Happiness

För att haka i resonemanget kring ettan. En kvällskurs är en perfekt möjlighet att både lära känna nya människor och att också lära sig något nytt. Att uppleva utveckling är ett av lyckostegen och här finns en väldigt enkel form att få göra det. Även om du inte blir världens bästa på spanska eller silversmide, får du några roliga kvällar i höst.

3 Ta vara på dagsljuset

I alla tider har människan tagit till vara på dagsljuset och varit ute så mycket som möjligt under de stunder då solen inte är uppe så länge på himlen. Det har varit en fråga om överlevnad. Förr var vi tvungna att göra det för vi hade dåligt med artificiellt ljus och en massa andra faktorer.

Lycka havet solnedgång

Idag sitter de flesta av oss inne under hela dagen när dagsljuset är framme, sedan går vi hem i mörkret för att nästa dag göra samma sak igen. Vilket faktiskt är idiotiskt. Vi borde tänka om och förflytta våra arbetsdagar så att vi på något sätt kommer ut under dagen. Exempelvis med en längre lunch.

Jag ska försöka göra detta under hösten. De dagar jag har möjlighet ska jag försöka förlänga lunchen och ta en promenad (vilket också är bra för välmåendet). Jag får hellre jobba lite längre på kvällen.

Alla har naturligtvis inte de möjligheterna, men fundera över vad du skulle kunna göra annorlunda för att få en lyckligare höst!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Tre tips för en lyckligare höst

Att be om hjälp

En av mina största svagheter är att be om hjälp. Vilket är väldigt, väldigt dumt om jag vill göra världen lyckligare. Att få göra gott för andra, om jag själv…

Marcus Cato Sölvesborg happycato.se y

En av mina största svagheter är att be om hjälp. Vilket är väldigt, väldigt dumt om jag vill göra världen lyckligare. Att få göra gott för andra, om jag själv vill det, är ju nämligen ett av de bästa sätten för att bli lycklig. Varje tillfälle som jag väljer att inte be om hjälp när jag behöver det, är ett sätt att beröva lycka både från mig själv och från omvärlden.

Tydligast var det i min resa genom psykisk ohälsa. Jag bad inte om hjälp, varken under eller efter. Det finns massor av människor som verkligen brinner för att få stötta och hjälpa människor hitta sin väg. Som skulle blivit lyckliga av att få möta mig och göra vad de kan för att jag skulle må bättre. Nu lyckades jag till slut reda ut det. Naivt skulle jag säga att jag gjorde det själv, men det är ju ren nonsens. För jag tog hjälp. Av familj och vänner som stöttade. Av hundratals böcker. Av Youtube. Av allt som gick att hitta nycklar till ett lyckligare liv. Fast jag behövde inte be om hjälpen.

Svårigheten att be om hjälp är jag inte ensam om. Det vet jag är ett problem för många. Inte minst hos alla som brinner för att hjälpa andra. Ofta är det den gruppen som har svårast att be om hjälp själva. Varför kan vi bara spekulera om. Att inte vilja vara till besvär eller att det är ett tecken på svaghet är två orsaker.

Marcus Cato Sölvesborg happycato.se lyckliga glasögon

Fast vad händer om vi vänder på perspektiven? Att be om hjälp är en chans att göra andra lyckliga. Att be om hjälp är ett tecken på styrka och mod. Att inte be om hjälp berövar världen en chans till lycka. Då blir det plötsligt helt nya tankar.

Tankarna kring att be om hjälp har snurrat ett par dagar i min skalle. Som ni vet har jag nyligen gett ut boken Fyrvaktarens son och draken – Äventyret på Hanö. Att skriva en bok är en lång och krävande process. Jag har lätt för att få ner ord på papper, men en bok hostar ingen ur sig utan ansträngning. Fast jag undrar om inte säljandet av en bok kräver ännu större ansträngning. En författare behöver få hjälp på vägen för att få sålt sin bok. Särskilt om man inte har ett stort förlag i ryggen.

Jag och andra författare behöver den hjälpen av dig. Många av er har köpt min bok och det är jag väldigt tacksam för! Skulle ni tycka den är bra, då hade jag varit oerhört tacksam om ni kunde gå in på dessa två sidor och ge den bra betyg och kanske skriva en väldigt kort recension! Eller gör det för en annan bok du har läst och gillat!

Bokus.se

Visto Förlag

Överhuvudtaget behöver jag din hjälp. Jag kämpar för att hitta en plattform att stå på som företagare. Även om jag skulle sälja slut på boken är det en usel timlön för allt jobb som lagts ner. Även om jag har uppdrag i företaget är det ännu inte på en nivå där jag kan leva på det fullt ut. Varje litet gilla ni ger, varje gott ord du kan säga om mig till andra, varje uppdragsgivare som får höra om mig, det är värt hur mycket som helst för mig. Dessutom gör det antagligen dig lyckligare, med minimal ansträngning. Och 20 % av mitt överskott går tillbaka till välgörenhet, så du blir lyckligare, jag blir lyckligare och världen blir bättre. Happy, happy, happy! 🙂 Med ett förbehåll, gör det bara om du vill och kan stå för det. Annars blir varken du eller jag lyckligare! 🙂

Så, nu har jag bett om din hjälp. Jag brukar säga att en del av lyckan handlar om att ge för att ge, ge inte för att få. Och jag tror att ni läsare är kloka nog att förstå skillnaden. Med det sagt, tveka inte att höra av dig om du behöver min hjälp på något sätt! Alla som vill göra världen bättre och berika den på något sätt hjälper jag gärna!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Att be om hjälp

Gamifiera dina vanor

En stor del av vår lycka ligger i att ha framgångsrika vanor och rutiner. Att göra saker som gör dig och ditt liv lite bättre, istället för lite sämre. Fast…

En stor del av vår lycka ligger i att ha framgångsrika vanor och rutiner. Att göra saker som gör dig och ditt liv lite bättre, istället för lite sämre. Fast att förändra vanor och göra sig av med ovanor är svårt. Oerhört svårt. 42 % av alla långsiktiga försök till förändring ges upp inom tre veckor. Det finns siffror på att så många som 80-95 % av de som bantar går upp hela vikten igen. Långsiktig förändring handlar om att förändra vanor och det behöver vi möta upp.

När mitt liv kraschade valde jag att börja sätta mål och schemalägga livet. Det funkade under en lång tid för mig. Framförallt i tillräcklig lång tid för att jag skulle hinna förändra destruktiva vanor till mer konstruktiva. Det har lett mig till att bli lyckligare och på köpet också mer produktiv.

Förändra en vana lycka, mening, glädje
Lycka handlar till stor del om dina rutiner och vanor.

Jag har tappat mycket av att både sätta mål och schemalägga. Mitt liv har fungerat relativt väl ändå eftersom jag numera är så förankrad i mina värderingar och vad jag vill uppnå. Fast nu i semestertider känner jag att så mycket tappas. Det finns så mycket mer jag vill göra, det finns bra vanor jag har tappat och jag måste göra något åt det. Jag har ingen lust att återgå till att sätta massa mål och schemalägga livet igen. Jag har försökt det tidigare och jag tröttnar eller glömmer det.

Jag har också provat att skriva saker på whiteboard och en massa produktivitetsappar, men ingen har riktigt passat. Fast kanske har jag hittat något som passar nu, som är enkel och triggar igång mig. Jag har hittat en app som heter Habitica. Den gamifierar dina vanor. Det blir helt enkelt som ett spel där du kan levla om du gör bra saker och undviker dåliga.

Sätt ett pris för att unna dig.

Det här gillar jag. Det är en tanke jag har haft själv, att vi älskar spel där vi kan levla och utvecklas. Speciellt ungdomar som kan göra vad som helst för att öka sina förmågor i ett spel, förbättra sin avatar osv. Habitica skapar en bra kombination av att göra det tydligt hur vi kan levla upp i verkliga livet. Appen tillåter dig att ge plus på goda vanor och minus på ovanor. Du kan skapa dagliga listor att göra. Du kan lägga in längre projekt och sätta upp delmål i dem. Efterhand som du gör saker levlar du och tjänar in mynt som du sedan kan stärka din fiktiva karaktär med. Men bäst av allt är att du också kan skapa egna kostnader för att unna dig saker. Jag har exempelvis satt ett pris på x antal mynt för en bit choklad. Det betyder att om jag gör ett antal saker som är bra för mig, då kan jag köpa mig en stunds rockstjärnelycka.

Det går också att gå ihop med andra i gemensamma uppdrag för att skapa bättre vanor. Och det går att utmana vänner i olika uppdrag.

Jag har precis börjat använda appen, men tänkte att jag tipsar om den här. Det brukar vara många som vill ta tag i saker såhär efter semestern och då kan Habitica hjälpa till. Jag tror man kan lägga till vänner och jag hittas som cato14. 🙂

Förändra dina vanor, förändra ditt liv!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

PS. Jag är inte sponsrad eller på annat sätt involverad i Habitica. Jag bara tycker det var en cool app. 🙂 DS.

Kommentarer inaktiverade för Gamifiera dina vanor

Tre filmer som gör dig lyckligare

Det är inte alla som vet, men på mitt CV finns det 60 högskolepoäng filmvetenskap. Film har genom livet varit ett enormt stort intresse för mig, även om det på…

Det är inte alla som vet, men på mitt CV finns det 60 högskolepoäng filmvetenskap. Film har genom livet varit ett enormt stort intresse för mig, även om det på senare år har blivit mindre filmtittande.

Idag tänkte jag dela med mig av tre filmtips som jag tror kan bidra till din lycka, åtminstone för en liten stund.

Rudy

Det finns ingen film som jag gillar bättre att se om jag tycker livet är piss. Det här är den ultimata underdog-filmen som verkligen visar att livet inte handlar om att jämföra sig med andra. En film som visar att viljan kan förflytta berg och att om du brinner för något kan du få människor runtomkring dig att hjälpa dig på vägen. Dessutom är den baserad på en sann historia och det gör inte saken sämre. 🙂

Måndag hela veckan

Alla filmer med Bill Murray gör mig lyckligare. Fast denna klassiker är det något extra speciellt med. Den visar på hur vi kan välja att se livet som meningslöst, eller se det som meningsfullt. Hur upplevelsen är när vi är fullständigt egoistiska och när vi är hjälpsamma. Dessutom med en vacker och rolig kärlekshistoria.

The Straight Story

David Lynch är inte direkt känd för att göra enkla och lyckliga filmer, men det här är ett fint undantag. En gammal man ger sig ut på en road trip körandes sin åkgräsklippare för att träffa sin sjuka bror. Den är så fin i all sin enkelhet och den gör mig lite lyckligare varje gång jag ser den!

Det var tre filmer som jag tror kan göra dig lyckligare en liten stund. Forskningen visar på att sorgliga filmer faktiskt gör oss lyckligare, för att vi då påminns om våra nära och kära. Där finns en uppsjö av fantastiska filmer med sorgliga teman, men det spar vi till en annan dag!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Tre filmer som gör dig lyckligare

Behovet av ensamhet

Mitt liv har inte varit överdrivet socialt den senaste tiden. Det har varit ungefär som normalt med möten och sociala kontakter. Däremot har det varit väldigt intensivt med utbildningar, rapporter…

Mitt liv har inte varit överdrivet socialt den senaste tiden. Det har varit ungefär som normalt med möten och sociala kontakter. Däremot har det varit väldigt intensivt med utbildningar, rapporter och färdigställande av bok. Det mesta av det har jag dock gjort helt på min egen kammare, jag har alltså varit helt ensam. Ändå har jag de senaste dagarna varit så att jag känt ett enormt behov av att få vara för mig själv. Varför är det så?

Det brukar sägas att introverta människor laddar sina batterier när de är ensamma. Extroverta hittar däremot energin i mötet med andra. Inte sagt att de båda grupperna under rätt förutsättningar inte kan finna energin på andra sättet. Vi är inte 100 % introverta eller 100 % extroverta. För min del är jag dock lagd åt det introverta hållet och brukar samla mest energi när jag får vara för mig själv.

Fast nu har jag fått vara för mig själv och då borde ju batterierna bli laddade? Mitt behov av att vara ensam borde minska? Nej, det är lite mer komplicerat än så. Även om jag fått vara själv har min hjärna fått jobba hårdare än på mycket länge. Dess kapacitet har fått användas till att arbeta. Vilket gör att den inte heller fått ladda upp sig.

Vi måste alltså förstå skillnaden på när vi förbrukar energi även som ensamma och när vi laddar energi. Det räcker inte med att vi är själva, vi måste också ha aktiviteter som inte förbrukar hjärnkapaciteten. Problemet här är att när jag jobbar i ensamhet så laddar jag inte upp energin, samtidigt som mitt sociala behov ökar, för det är inte kul att vara ensam för länge. Men när jag väl träffar vänner och familj är jag för trött för att riktigt vara social. Jag hade behövt ladda energi genom konstruktiv ensamhet, för att sedan socialisera mig.

Jag har aldrig reflekterat över det här tidigare, att jag behöver göra skillnad på rekreationsensamhet och arbetsensamhet. Vilket är en utmaning, för jag vill samtidigt inte vara för mycket i ensamhet. För det mår jag inte heller bra av. Samtidigt som om jag inte löser min rekreationsensamhet så blir jag en ganska osocial individ. Vilket en vän fick möta häromdagen. 🙂

Jag vet inte hur ni tänker och känner som läser bloggen, som ser er som introverta. Är det en fråga ni funderat över? Har ni några tips på att hitta balansen?

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

2 kommentarer till Behovet av ensamhet

Type on the field below and hit Enter/Return to search