Etikett: samhörighet

361 views

Kommentarer inaktiverade

Vi har alla knep för att motivera, pigga upp och glädja oss. Idag bjuder jag på ett av mina bästa. I hela mitt liv har jag till och från känt…

Vi har alla knep för att motivera, pigga upp och glädja oss. Idag bjuder jag på ett av mina bästa. I hela mitt liv har jag till och från känt att jag inte är som alla andra (det tror jag numera de flesta känner). Tidigare i livet tyckte jag det var jobbigt, numera är jag väldigt tacksam för att få vara just mig själv! Dock känner jag då och då, att jag är i sammanhang där mitt rätta jag inte kommer fram. De tillfällena tänker jag ofta på den här fantastiska musikvideon och så känns allting gött igen! 🙂

Den här veckan har jag, flera gånger, fått känna mig precis som den lilla flickan gör när hon öppnar grinden till fältet. Möten med fantastiska människor som får mig att känna en stark känsla av samhörighet. Den fyller mig med inspiration och en vilja att göra en skillnad på ett större plan!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening Spel

Lycka och datorspel

Marcus Cato

3 november, 2016 20:10 3 november, 2016

552 views

Kommentarer inaktiverade

Jag har idag fått vara med och arrangera en inspirationsdag kring E-sport med några av världens största legendarer inom Counter-Strike. Datorspel har varit kraftigt debatterat under en tid nu och…

Emil aka. HeatoN och Tommy aka. Potti, två av dem som var med idag, har mycket att tacka spelandet för att de hamnade på rätt bana i livet. Uppväxta utan en pappa och med mammor med psykisk ohälsa hade de en riktig tuff start i livet. I spelandet hittade de en väg bort från gäng, kriminalitet och annat. Istället hittade de en identitet. På samma sätt hjälpte spelandet min goda vän Martin. Han fick en cancerdiagnos och genom spelandet hittade han en vän som fanns med honom genom hela resan till friskhet. En person i en helt annan del av landet, som aldrig hade träffat Martin, men som ändå fanns där. På samma sätt som Martin idag finns där för andra som behöver det.

HeatoN Juliano Potti Happycato

I de här fallen blev spelandet en del av ett högre syfte, det var kanske inte själva spelet i sig, men det skapade ändå förutsättningarna för att bidra till något större. Att vara del av ett större syfte, bidra till en bättre värld, det är den högsta nivån av lycka. Det är inte direkt den lyckan vi förknippar med datorspelandet, åtminstone inte jag. Jag kommer in på hur den till viss del gör det och min dröm om hur spelandet skulle kunna förändra världen om en stund…

Ett bra datorspel tangerar annars de två lägre formerna av lyckokänsla. Den skapar flow. Jag har själv varit en gamer under min uppväxt och spelade mycket fram till jag var i 25-årsåldern. För mycket för mitt eget bästa ibland. Det var ofta så att jag fann mig i spelet, att jag ska bara göra det med, sen ska jag gå och lägga mig. Sen satt jag där fem timmar senare och det kändes som ingen tid alls hade gått. Ni som spelar spel som Candy Crush eller Angry Birds kan till viss del känna igen er, bara en bana eller nivå till… Det är ju för att vi tycker det är kul, vi utmanas och utvecklas i spelet. Det är ingen fara att vara i den stunden, tvärtom är det bra. Du gör ju något du tycker är kul och du utvecklas. Den fara som finns är att det går ut över resten av ditt liv. Det var det som hände mig. Jag kunde sitta och spela till sju en söndagsmorgon, för att sedan vara redo för jobb på måndag morgon igen. Eller att jag spelade fram till långt in på nätterna under arbetsdagar. Det gick ut över jobb, sociala relationer och min hälsa. Jag tyckte spelandet i stunden var riktigt kul, men det tog över för mycket.

Datorspelandet skapar också en rockstjärnekänsla. Det skapar en kick. Det kan vara allt från att klara en nivå på Angry Birds med tre stjärnor till att göra ett Head shot i Counter Strike. Spelandet är helt och hållet byggt på dessa kickar, vi behöver dem, annars kommer vi tröttna. Det är därför svårighetsgraden ofta ökar också i spel. Level 300 i Candy Crush är svårare än level 50. För du skulle inte få samma kick av att klara samma enkla nivå gång på gång. Det är såhär de får dig fast. Jag har varit på studiebesök på en spelstudio och där berättade de hur vissa företag jobbar. De kartlägger allt i ditt spelande, byter ut någon liten funktion och kollar om det ger bättre effekt, dvs. mer spelande. Speciellt mobilspelen är extremt användarkartlagda för att du ska spendera mer tid och mer pengar på spelet. Kicken i spelandet är bra, den är ju klart bättre än att få den av cigaretter, droger eller choklad. Dessutom när svårighetsgraden ständigt ökas så får vi samma känsla i kicken helt naturligt.

Det finns en problematik i spelandet, det är när du fastnar. När du spelar för att det är en verklighetsflykt. När du spelar för att du inte orkar eller vågar ta kontroll över ditt eget liv. Jag har genom åren träffat en hel del ungdomar som har varit i den situationen. Där spelet är en flykt från en verklighet som de inte vet hur de ska angripa. Där spelen inte längre ens känns kul, men det är ändå det enda alternativet, för det andra alternativet, livet, är värre. Det krävs mycket för att bryta den situationen och det handlar om att sakta få bygga kontroll i den ”riktiga” världen.

Däremot så tror jag ett spelande i balans kan bidra med mycket gott. Dels att du får känna både flow-lycka och rockstjärnelycka utan att det är farligt för dig. Dels för att du utvecklas, du lär dig nya saker och i många spel lär du dig också sociala kompetenser. Tommy berättade hur mycket han hade lärt sig av sitt spelande och hur det hjälpt honom i karriären. Han visste massor av människor som också hade haft nytta av sitt spelande för att utveckla olika förmågor. Jag är en av dem. Jag älskade strategispel när jag spelade, jag fick genom det förståelse för sammanhang, hur en sak påverkar en annan. Det lärde mig om flaskhalsar i produktion, kreativt tänkande och mycket annat. Andra spel tar fram andra förmågor. Ett spelande kan få dig att växa som människa, det kan skapa nya vänskaper och det kan få dig att känna lycka. Så länge du inte fastnar, så länge du har ett liv i balans. Så fort du har fastnat så tappar du lyckan, för då är det spelandet som har kontrollen över dig och inte tvärtom. Då kommer inte kickarna vara de samma, flowet infinner inte sig. Håll kontroll över ditt spelande och var lycklig i det!

20161103_161813

Tänk om spelandet kunde fylla ett högre syfte också. Det är på väg. E-sport är idag så stort att det är en hel värld i sig själv, den påverkar hundratals miljoner människor. Här finns en kraft som kan förändra och förbättra världen i ett större perspektiv. En av våra ungdomar berättade om att det fanns ett spel kring proteinstrukturer som gör att vi är på väg att lösa många sjukdomsproblem. Jag har under ett par år haft en dröm om ett massivt spel som tog sig an våra största utmaningar på jorden. Allt från svält, ren energi och mänskliga rättigheter. Tänk dig ett spel där det fanns miljoner som spelade för att lösa dessa problemen tillsammans. Det hade funnits en enorm intelligens som gemensamt löste våra världsproblem. Det är en så stor fråga att nationer och företag skulle kunna sätta massiva prissummor för lösta samhällsproblem som gick att appliceras i vår värld. Som dessutom hade betalat av sig många gånger om. Pengarna hade kanske varit incitamentet att börja spela, men ett välbyggt spel där du fick kickar, kunde hamna i flow och känna samhörighet, samtidigt som du förbättrade världen, det hade varit det som fick dig fast! Så sitter du på några miljarder, spelutvecklingskunskaper och politiska kontakter, ring mig! 😀

Jag skrev om Pokemón GO i somras och jag konstaterade i det inlägget att det kunde göra dig lycklig. Det kan datorspelandet också, ännu mer om det sker med ett fysiskt möte. För studier visar att våra relationer stärks när vi ser varandra, inte lika mycket annars. Tommy och Emil förstärkte det idag när de berättade om hur viktigt det hade varit för dem att ses i sitt spelande.

20161103_145509

Tommy, Emil och Julia, som alla har varit eller är världsledande inom E-sport idag, tror jag kände en stor lycka idag. Jag hade med glädje betalt ett arvode på 50 000 kronor för att de skulle komma. Ingen av dem ville ha en krona, de brinner för det här. De vill visa vad spelandet har betytt för dem och miljontals andra. De vill bryta ner alla fördomar kring spelandet. De gör det här med hjärtat, de lever efter ett högre syfte än sig själva. De gjorde en stor grupp unga människor väldigt glada idag och förändrade säkerligen några människors liv till det bättre. Jag har en fantastisk respekt och beundran för det.

De flesta av mina läsare är kanske inte inbitna gamers, men flera av er har barn eller kanske barnbarn som är det. Eller kanske en partner, medelåldern på gamers är 35… Partners bortser jag från här, men ni föräldrar vill jag rikta mig till. Jag vill ge er tre råd. Intressera er för era barns spelande. Ni skulle säkerligen gå på deras fotbollsmatcher, detta är en annan typ av fritidsaktivitet. Bara er nyfikenhet kommer förbättra relationen. Spelar de vissa spel så kan det vara så att deras matcher varar i en timme och de spelar med flera lagkamrater. Då kan du inte ha middagen färdig mitt i matchen, för ditt barn kan inte svika sina kamrater för dina köttbullar. Du skulle ju inte dra hem dem från handbollsmatchen för att köttbullarna är klara.

Det andra är att ha en dialog med barnen om spelandet, se till så att barnen känner att de har kontrollen. Både kontroll över sitt spelande, men också i framtagandet av eventuella regler om spelandet, när, hur och hur mycket. Tar du kontrollen från dem så tar du grundförutsättningen för lycka, vilket gör att de riskerar att avskärma sig från världen och välja att fly in i spelvärlden.

Det tredje är att faktiskt spela lite själv då och då. Genom spelandet så får du dels känna på lite enklare form av lycka, men bygger också en förståelse för de krafter som är involverade i datorspelandet. Och du, se till att behålla kontrollen, för det är jäkligt kul! 😀

Det var en kort reflektion över en av vår tids snabbast växande område. Datorspelande kan vara så oerhört mycket. Det kan vara en lyckokick, en utbildningsbas eller ett sätt att känna samhörighet med andra. I de mörka sidorna så kan det bli en verklighetsflykt och ett beroende. Precis som allting handlar det om att ha balans och att behålla kontrollen!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

Att vara hel och del samtidigt

Marcus Cato

23 oktober, 2016 20:15 23 oktober, 2016

439 views

Kommentarer inaktiverade

Har du någon gång sett en fågelflock eller ett fiskstim, med massor av individer, röra sig som om de vore ett. Där varje individ på något magiskt sätt vet exakt…

Har du någon gång sett en fågelflock eller ett fiskstim, med massor av individer, röra sig som om de vore ett. Där varje individ på något magiskt sätt vet exakt när den ska flytta sig och åt vilket håll. Massor av individer blir till en helhet som presterar bättre. Dagens inlägg får handla om denna tanke. De sista månaderna har tanken kring helhet och delar varit en av de mest frekvent förekommande i min skalle. Hur oerhört viktigt det är för oss att förstå att varje helhet är en del av något större. Och att varje del är en helhet i sig själv. Min spaning är att vi ser tydliga tendenser där vi tappat förmågan att se helheter i ett större sammanhang. Både i det stora och det lilla.

En snubbe som fattade det här med hel och del, det var Carl von Linné. Hela hans livsverk gick ut på att kategorisera djur och växter. Ett Granny Smith-äpple tillhör äpplen, som tillhör trädfrukter, som tillhör frukter osv. Fortsätter vi åt det hållet är vi till slut uppe i universum. Ett äpple består av skal, fruktkött, kärnor. Kärnan består av… Fortsätter vi så kommer vi till slut på atomnivå. Ett äpple är en helhet, bestående av delar, men det är också en del av något större. Allt på denna jord är helheter och delar, beroende på hur nära eller långt ifrån vi står.

Problemet är att vi har alldeles för lätt att fokusera på något och se det som en egen helhet, när det i alla lägen också måste ses som en del av något större. Det kan vara en enhet eller förvaltning i en organisation, den är i sig en helhet. Den ansvarar för vissa områden i organisationen, men den är del av en större helhet. Det blir lätt så att enheten ser sig som sin egen, den tar ansvar för sitt, driver mot sina mål och kan göra gott i det. Däremot så kanske det går stick i stäv med hela organisationens mål. Enheten vill göra sitt bästa, men eftersom de inte kan se sig som en del av något större så blir det problem. Vi som enskilda individer kan hamna i samma dilemma. Vi är en helhet i oss själva med egna mål, och vi missar kanske att vi är en del av en avdelning, familj eller ett lag.

Vi individer är i sig en helhet, men också delar, som i sin tur består av massor av delar. Även här kan vi missa att se helheten. Kanske vi lägger all vår tid på att utveckla stora muskler och tar anabola steroider för att få dem. Det gynnar våra muskler, men de skadar både andra delar och helheten. Eller att vi i stunden ger oss hän i sex utanför vår relation trots att vi vet att samvetet kommer äta upp oss. Ett litet delbehov att fylla en känsla här och nu kan få förödande konsekvenser på ditt känslosystem. Och det kan få förödande konsekvenser på din familjehelhet.

photo-1459128806329-1b61d19a0f93

Naturen och våra kroppar består av massor av delar, men på något sätt vet de med sig att de är del av en helhet. Jordens kretslopp, kroppens olika organ som samverkar osv. Allt består av miljarder olika delar som samspelar till en helhet som fungerar. Problemet är att vi människor i mångt och mycket tappat förmågan att se oss som både en helhet och som delar av en helhet. Vi har kanske aldrig haft den, men jag känner att vår värld har ändå under en kort period i världshistorien varit på rätt väg. Som att Tesla släpper alla sina patent, att massor av nya datorprogram är Open Source, att många låter sina fotografier, musik osv. användas fritt av andra. Allt det här har varit en utveckling mot en öppenhet, en globalisering. Vi människor har varit på väg att förstå att vi är ett, att vi tillsammans är en helhet. Vi är inte längre bara sölvesborgare, svenskar eller europeer, vi är världsmedborgare. Vi inser att vi är helheter som är delar i ett större system. Sölvesborg mår bara bra i längden om Sverige mår bra. Sverige mår bara bra i längden om Europa mår bra. Och Europa mår bara bra i längden om resten av världen också mår bra! Det har funnits en hel del tecken på att vi har vandrat mot den förståelsen under ett antal år. Det finns fortfarande mycket positivt som händer i de delarna. En yngre generation växer fram som ser det som naturligt att vara del av något större, men samtidigt förstå att de också är en helhet.

Problemet är att jag ser en ny väg, en återgång. Allt fler börjar åter värna om sin egna lilla del. Sverige stänger gränserna, EU gör detsamma. USA vill bygga murar. Vi går in i en protektionistisk tid där vi åter börjar se oss som helheter utan att vara del av något större. Detsamma ser jag i företag och organisationer. Där samverkan innan fanns, ser man nu konkurrens igen. Eller förvaltningar som ser sig som en egen helhet, utan koppling till organisationen som helhet. Sverige är redan sen tidigare världens mest individualiserade land. What´s in it for me är frågan som ställs varje gång. Ska vi börja se oss bara som svenskar, sölvesborgare eller att vi själva är en helhet som förtjänar allt, då är vi farligt ute. Donald Trump är bara ett tragikomiskt exempel på allt detta, en parodi, men han har kommit fram för att vi just nu lever i en period där vi har tappat helheten och bara tänker på det egna. Donald Trump är den optimala egoisten, han kommer vara världens bästa på att styra världen rakt in i detta. Det är dock inte han som är det största problemet, det är alla vi som inte lyfter blicken, inte ser att vi är del av något mycket, mycket större. Att vi inte tar in hur vi skulle kunna leva i ett perfekt system, som naturen, om vi bara håller blicken lite längre bort. Då skulle personer som Trump, Åkesson, Löfven, Kinberg Batra(de driver alla mot samma håll) och en massa andra på olika nivåer i systemet aldrig tillåtas driva de frågor de gör idag. Vi behöver få andra typer av människor på de platserna, människor med visioner, människor med drömmar, människor som ser att alla delar är en helhet och att alla helheter är delar.

Jag har tidigare skrivit att protektionism är ett sätt att försöka skapa kontroll, det första basala steget i lyckan. Och det funkar kortsiktigt, vi känner att vi har kontroll över vår helhet, vår del av systemet. På lång sikt är det förödande, du kväver utvecklingen, du kväver samhörigheten och du kväver känslan av att ha ett högre syfte. En nation, ett företag, en avdelning eller en person kan skydda sig en stund genom att försöka utesluta, men det kommer gång på gång straffa sig. Du kan inte bli lycklig genom att stänga in dig, du kan inte bli lycklig om du tror att du inte är del av något större och bidrar till det. Det gäller i alla delar.

Inte mitt muntraste inlägg, men ett av de viktigaste! 🙂 Vi behöver lyfta blicken, för min lycka och din lycka är så oerhört beroende av de helheter som vi är del i. Jag kan inte vara lycklig på sikt, om världen runtomkring mig inte är det! Vi behöver alla inse detta och göra vårt bästa för att lyfta blicken, åtminstone ett steg upp. Vad är du del av där du kan göra en positiv skillnad? Det är min enda fråga idag… Jag tycker världen är en fantastisk plats och det är den för att du och jag gör den sådan! Den kan dock bli så oerhört mycket bättre och det är vi som måste skapa visioner tillsammans, få bort de som vill stänga in oss och skapa en värld som vi vill ha. Den världen kan vi vara delaktiga i varje dag, genom att bidra till att göra positivt i vår lilla del! Världen blir bara dystopisk om vi tillåter den bli det!

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

10 lyckligaste jobben

Marcus Cato

3 oktober, 2016 19:41 3 oktober, 2016

2886 views

Kommentarer inaktiverade

Min krasslighet från förra veckan har inte riktigt gett med sig, tre dagars fullständig vila har fortfarande inte gjort att det halsonda har släppt. Har tid hos vårdcentralen imorgon förmiddag så får vi se vad de säger. Mammas begravning är på fredag och tills dess tänker jag vara på benen igen. När vi pratar vila så har det verkligen varit vila, det innefattar uteblivet bloggskrivande. Som tur är så hade jag förberett ett par inlägg, så idag får ni glädjen att läsa ett av dem så kan jag lägga mig på soffan igen! 🙂

Jag ramlade över en topplista med de 10 jobb som rankas som de lyckligaste. Det finns flera olika listor, men de flesta var amerikanska, denna hade åtminstone breddat sig lite. Jag har kollat på ett antal listor angående detta och det är verkligen ingen konsekvent läsning. Det är både väldigt blandade yrken med, samtidigt som få yrken hamnar på flera listor. Så det här ska ju tas med en rejäl nypa salt. Idag gör jag ett försök på en egen analys till vad jag tror skapar lycka i för just dessa 10 jobb!

10. Assistent

Den engelska versionen kallar det Personal Assistant, men det skulle bli personlig assistent på svenska och det är inte det yrket de syftar på. Detta är mer en chefsassistent eller liknande som hjälper till med planering, administration mm. Min egen bild är ju mest från amerikanska TV-serier där assistenten ständigt är utskälld. Troligen stämmer inte den stereotypa bilden. En organisation eller en chef är beroende av en bra assistent, och förstår därför att uppskatta dem. Dessutom så är alla som vill komma nära chefen beroende av att ha goda relationer med assistenten, det är de som är grindvakt. De får vara en central del av organisationen, vara med och påverka samt ha många kontakter. De har antagligen en rätt stor kontroll, en varierande arbetsmiljö som skapar utveckling och goda relationer. Alla tre viktiga delar till lycka.

9. Rörmokare

Att fixa andras avlopp är tydligen en väg till lycka! 🙂 Jag misstänker att det är för att du får jobba med händerna, du ser direkta resultat och du hjälper andra. Dessutom är det ett ganska fritt arbete, många har egna firmor. Dessutom har de möjligheten att ta bra betalt, det är ständig brist på rörmokare. Artikeln tar också upp att de får arbeta ganska ostört och fokuserat, en typ av lycka är att vara i Flow. En rörmokare som jobbar ostört hamnar antagligen i flow, för att skapa flow hos kunden… 😀 Jag har skapat ett material för arbetslösa ungdomar där de ska utföra ett visst antal quests för att ta reda på vad de vill göra i livet. I ett quest möter de Luigi, Super-Marios bror. Luigi berättar för dem hur olycklig han är över att vara rörmokare. Han kände sig tvingad att bli det, eftersom Mario fick så mycket berömmelse i yrket. Luigi uppmanar ungdomarna att inte göra hans misstag, utan att leta efter sitt drömjobb! Luigi önskade så att få ha blivit kock istället! Det här är en bra påminnelse om att det kvittar vilket yrke du har, finns inte din passion i det så kommer det sällan göra dig speciellt lycklig, även om du som Luigi blev rörmokare…

8. Forskare

Att forskare kommer med överraskar mig lite, men när jag tänker efter så är det ganska naturligt. De gör experiment i en kontrollerad miljö, de upplever därför kontroll. Oavsett om deras experiment lyckas eller inte, så kommer de lära sig något. De upplever alltså utveckling. Forskare har också ganska bra nätverk med varandra. De lever i en liten värld där få förstår det de gör, därför blir de få som gör det antagligen ganska goda kollegor. Därför känner de också samhörighet. Och forskning är till för att föra vår värld framåt, de bidrar alltså till något större än sig själva och gör gott för världen. Det är alla stegen till lycka i ett yrke. Och jag som tyckte det jobbet verkade skittråkigt… 🙂

7. Trägårdsmästare

Du får vara ute, du får arbeta med händerna och du får skapa något. Jag lade en bild på Instagram för några veckor sedan, när jag klippte gräs. Jag fick en inre tillfredsställelse av det och jag tror det är samma som en trädgårdsmästare får. Du gör någonting vackrare, en mer estetisk miljö som får oss att må bra. Du får även se dina egna resultat, konstant feedback är en bra faktor att ha med sig. Det här är det enda riktiga utomhusyrket på listan, och vi ska inte underskatta effekten av att få frisk luft. Vi blir lyckligare av att vara ute, så en trädgårdsmästare har den plusfaktorn!Om de inte stängt in sig i växthusen…

6. Läkare

Du räddar livet på människor och folk ser upp till dig! Svårare än så behöver det inte vara. På samma sätt som forskare så är det få som är läkare, så det finns en liten, men fin samhörighet, mellan läkare. Och helt utan vetenskaplig grund så tror jag läkare är hälsosammare och rör sig mer än normalpersonen och det bidrar med till ett lyckligare liv.

5. Marknadsförare och PR

Hur fasen kom de här med på listan? 🙂 Det måste varit en marknadsföringsbyrå som genomförde undersökningen… Nej, antagligen är det för att de verkar i en händelserik miljö, med varierande uppdrag och får vara kreativa. Precis som rörmokare så tror jag en marknadsförare ofta får vara i flow, dessutom tillsammans med andra. Det är en skön bubbla att vara i som skapar en lyckokänsla.

4. Sjuksköterska

Sjuksköterskor är alltså lyckligare än läkare! Det betyder att pengar inte är det som avgör! Däremot så villar de på liknande grund, de får hjälpa människor. Dessutom får de ofta vara mer i kontakt med de som de hjälper än vad läkarna får. Det tror jag är en bidragande faktor. Och det är en utsatt miljö så det kollegiala spelar stor roll, en samhörighet i yrkeskåren gör att du orkar, men ger också lycka. Som artikeln refererar till så är också sjuksköterskor den yrkesgrupp vi har allra störst förtroende för. Redan med yrkestiteln har relationsbyggandet börjat.

3. Lärare

Det borde säga sig självt. Du får barn och ungdomar att växa. Vad för högre syfte än så finns där? Du har dessutom möjlighet att få en nära samhörighet med både kollegor och elever. Lärare är ett sjukt tufft och ansvarsfullt jobb, precis som flera andra på listan, kanske är det just det som skapar förutsättningar för lycka. En annan lista med lyckligaste jobben toppades av rektorer. Ett av de mest komplexa yrken jag någonsin stött på. Jag brukar säga att det är det enda jobbet jag aldrig skulle kunna tänka mig att ha. Ändå har de störst tillfredsställelse i sitt jobb. Att få verka i en miljö som bidrar till andras utveckling och fyller ett högre syfte är tydligen en viktig väg till lycka.

2. Frisör

När jag var 12-13 år skulle jag klippa mig. Min vanlige frisör, den i Osby legendariske Morten, kunde inte klippa mig den dagen. Så jag fick en annan frisör. När jag kom ut därifrån hade jag en slickad sidbena, allt som fattades var mustaschen så hade jag varit en kopia av Hitler! Idag kan jag skratta över det eller andra klippfadäser (frisören på Campus i Växjö…). Fast just där och då var det jäkligt jobbigt. Håret har en makt över oss, det fanns en orsak till att jag var rädd för att bli flintis när jag var liten (läs det här). Så vi ska inte underskatta en god frisörs betydelse. Och det är nog därför de är en av de lyckligaste yrkesgrupperna. De förstår att håret faktiskt, på ett lite bisarrt sätt, fyller ett stort syfte i många människors liv. Dessutom får de använda händerna, ser resultatet direkt, får feedback från kunderna och en hyfsad variation på sitt arbete. De får också vara sociala med sina kunder, de blir lite mini-psykologer utan att behöva ta ansvar. De får höra alla andra människors skit, vilket gör att de antagligen inser att deras egna liv är ganska bra! 😀 Det byggs ju också upp en relation under många år med många av kunderna. Ångesten som kommer för att behöva byta en frisör du varit nöjd med och haft i många år är enorm. Ni som ser Big Bang Theory minns säkert när Sheldons frisör hamnat i koma och han åker till sjukhuset för att försöka få honom att klippa honom, trots koman. Jag tror att alltför många känner igen sig i det… 🙂 Så tro fasen att frisörerna är lyckliga, de får varje dag höra livshistorier och dessutom uppdateras de var sjätte vecka med en ny episod! 🙂

1. Ingenjör

Den lyckligaste gruppen är alltså ingenjörer! Vem kunde tro det? Säger ekonomen i mig lite bittert… 😀 Jag kan inte påstå att de ingenjörer jag känner är mycket lyckligare än någon annan. 🙂 Fast de får jobba med rejäla utmaningar, det innebär ofta mycket problemlösning. I det så upplever de antagligen mycket utveckling och de har dessutom likt forskarna kontroll över processen. De två grunderna för lycka är alltså på plats. De arbetar ofta i team för att lösa utmaningen och de teamen blir ganska sammansvetsade. Det betyder att de också högst troligt uppfyller känslan av samhörighet. Ser de också att det problem de löser fyller ett högre syfte, så är alla stegen på lyckotrappan uppfyllda. Och jag tror få ingenjörer arbetar med något som de ser som meningslöst. Precis som i många av de andra yrkena på listan så är det brist på dem och de har mycket respekt med sig i titeln. Det är en god förutsättning för att kunna byta jobb så pass ofta att du hittar den plats du gillar. Det är en faktor vi inte ska underskatta! Du har kontroll över ditt eget yrkesliv, det är en enormt viktig faktor.

Så, det var de 10 lyckligaste yrkena enligt en undersökning. Jag misstänker att det kan finnas en och annan av mina läsare som innehar ett av dessa yrkena. Lägg gärna en kommentar för att bekräfta eller såga mina teorier. För jag har inte haft något av dessa jobben på heltid. Marknadsföring har jag arbetat med och tycker det är ruskigt kul, plus att jag då och då får lära ut och det är med roligt! Vilket yrke saknar du på listan? Jag hade faktiskt trott att vi skulle se bonde, det är ett yrke jag tror kan vara rätt lyckligt! Skulle det vara så att ditt yrke inte finns med på listan, men du är lycklig ändå? Då måste du genast sluta vara det, för topplistor har alltid rätt!! 😀

Listan med de olyckligaste jobben, den tar vi en annan dag! Jag misstänker att vi hittar ekonomer, politiker och myndighetsutövare högt på listan! 😀 Och med det sagt tappade jag nog en massa gillare, men skulle du ändå gilla mig och detta inlägget? Dela eller gilla det då på Facebook eller Instagram! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

Fredagsmys

Marcus Cato

30 september, 2016 19:12 30 september, 2016

344 views

Kommentarer inaktiverade

Jag och pappa har landat i sommarstugan, denna den sista dagen i september. Ett par dagar av att bara vara väntar. Lite småkrasslig pressade jag mig igenom 9 hål golf,…

Jag och pappa har landat i sommarstugan, denna den sista dagen i september. Ett par dagar av att bara vara väntar. Lite småkrasslig pressade jag mig igenom 9 hål golf, så nu blir det bara att försöka kurera mig. Lite skrivande, god mat och Ryder Cup hade jag tänkt var en bra lösning på det halsonda.

golf

Vår sommarstuga, i Sandviken utanför Sölvesborg, har vi haft i 13 år. Den har blivit vår familjs samlingsplats. Här firar vi en del högtider ihop, hänger på semestern eller bara njuter över en helg. För mig är det en av mina favoritplatser på den här planeten. Dit kan jag komma och bara få vara. Dessutom ligger den på cykelavstånd från där jag bor, det krävs inte mycket planering för mig att ta mig hit. Mina föräldrar sålde mitt barndomshem ungefär samtidigt som vi köpte stugan, alla barnen var utflugna och huset var för stort. Det var vår samlingsplats tidigare, och först idag insåg jag hur viktigt det var att barndomshemmet fick en ersättare i stugan.

I söndags var vi på tacksägelsegudstjänst för mamma och prästen pratade om en episod från Jesu liv:

En man kom fram till Jesus och frågade: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade till honom:”… Vill du gå in i livet, så håll buden” … Då sade den unge mannen till Jesus: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas?” Jesus svarade: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig.” När den unge mannen hörde detta gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket (Matt 19:16-22)

Jag och pappa pratade om det här efter. Tänk om vi verkligen gav bort allt vi ägde? -Tänk om jag sålde stugan och gav bort pengarna, sa pappa. Det skulle ju inte göra vår familj lyckligare, resonerade han. De senaste dagarna har jag funderat på både Jesus ord och pappas. Och för mig har båda rätt utifrån ett lyckoperspektiv. Relationer är grunden till ett lyckligt liv, pengar är det inte. Jesus hade helt rätt i att vi inte kan binda oss för hårt vid några materiella ting. De är förgängliga och kan lätt försvinna, därför är det en farlig väg att gå att göra sig beroende av saker.

Samtidigt så har vissa materiella ting ett stort symbolvärde, det för oss samman och samlar oss. Vår sommarstuga är just en sådan symbol. Den har gett vår familj en plats att samlas på, den har skapat förutsättningar för oss att träffas och fördjupa våra relationer. Vilket i sin tur har lett oss till lyckligare liv. Skulle pappa sälja den och ge bort pengarna, så skulle det göra vår familjs samhörighet svårare att upprätthålla. Vi ska inte underskatta den här typen av plats att samlas på, som en modern lägereld. Vi är inte beroende av vår sommarstuga som materiellt ting, vi är beroende av den som en samlingsplats. Den gör att vi alla kan finnas under samma tak under en period, få vara väldigt nära under korta perioder. På gott och ont… 😉 Fast jag skulle aldrig vilja ha det på något annat sätt!

stugan lycka

Jag har nog aldrig funderat över hur viktigt det är att ha bra mötesplatser för att fördjupa relationer. En mötesplats där vi kan känna oss hemma och vara avslappnade är ju faktiskt en väldigt viktig förutsättning för att våga skapa bra relationer. Har du och dina nära en samlingspunkt? Var får ni träffas under lättsamma former där alla får vara sig själva? Jag hoppas i framtiden få vara med och bidra till fler sådana samlingsplatser i vår värld, alla på den här jorden borde få ha en sådan plats.

Efter mammas bortgång har vi pratat en del om stugan. Jag tror att vi alla är överens om att den är viktig för oss att behålla. Det kan naturligtvis finnas ekonomiska aspekter som gör att vi tvingar oss göra av med den, men fram tills dess hoppas jag att den fortsätter vara en plats för oss att ses och ha kul!

Och ja, jag vann golfen! 😀

Vi ses i en gladare och lyckligare morgondag!!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Etikett: samhörighet

Lördagsfeeling

Lycka och datorspel

Att vara hel och del samtidigt

10 lyckligaste jobben

Fredagsmys