Etikett: syfte

Back to basics

9 oktober, 2016 19:58 9 oktober, 2016

6 min read

358 views

Kommentarer inaktiverade

Sedan mamma fick sitt cancerbesked så har jag levt livet dag till dag. Jag är annars absurt planerad med ett veckoschema för vad som ska hända nästa vecka, när och…

Sedan mamma fick sitt cancerbesked så har jag levt livet dag till dag. Jag är annars absurt planerad med ett veckoschema för vad som ska hända nästa vecka, när och vad jag ska träna, tid för skrivande, tid för läsande, tid för slappande och allt annat. Veckoschemat var en av de första sakerna jag införde efter min krasch 2008 (läs här). Sedan vecka 8 2009 har jag haft ett schema varje vecka som är kopplat till mina långsiktiga mål. På de åren har jag kanske hoppat över ett schema en eller två veckor.

Anledningen till att jag började schemalägga var just för att min personlighet ligger åt det andra hållet, att vara spontan. En av de största anledningarna till att jag kraschade var att jag hade massa drömmar, men jag gjorde inte ett skit för att förverkliga dem. Ni som har följt bloggen minns kanske min svågers uttryck ”Så mycket potential, så j-vla lat!” (läs här). Det var så det var, att planera min tid för att förverkliga drömmarna var en av de absolut viktigaste bitarna för att strukturerat bryta ner mina mål till praktisk verklighet varje vecka. Det har fungerat väldigt väl och jag har gillat det. Utan schemat hade jag varit långtifrån där jag är idag som människa.

Varje år har jag reviderat mina mål och tagit bort en del, lagt till nya och försökt kvantifiera så många som möjligt. Problemet är att inför 2016 var jag väldigt missnöjd med min disciplin kring kosten. Så jag satte upp en himla massa mål kring just den, för att minimera intaget av mat som jag inte vill att min kropp ska få för mycket av. Det är inget fel i sig, men jag gick ett steg för långt, uppföljningen av alla mål tog sån tid att jag inte pallat lägga tiden. Vilket också gjort att jag började slarva med att göra scheman. När mamma blev sjuk så föll det helt.

En del av er sitter där hemma och tänker, vad är det här för j-vla galning som schemalägger sitt liv. Det är inte så extremt som det låter, det är en struktur med flexibilitet. Jag måste inte gå och träna exakt klockan 17.30 bara för att det står den tiden i schemat. Det viktiga är att träningen blir gjord och att jag får in de pass jag vill i veckan. Där fyller schemat en fantastisk funktion, för jag kan visuellt se hur min tid ska fördelas. Och jag ligger inte hemma och gråter om jag missar att göra något heller, jag är inte mina mål… Det är helt enkelt ett verktyg för att leva mitt liv fullt ut och nå mina drömmar.

Alla människor behöver struktur, speciellt spontana människor som jag där det inte kommer naturligt. Jag gick och tänkte på det igår, att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med exempelvis barn med särskilda behov, är att bygga en bra struktur. Det gäller dock inte bara dem, det gäller alla barn. Och alla vuxna. Tänk om du varje dag gick till ett jobb helt utan ramar, du hade antagligen blivit tokig efter ett tag. Sedan är vi alla olika på hur flexibel vi får vara inom ramen. Och jag har insett att jag passar bäst inom en väldigt strukturerad ram, men där jag har gett mig själv frihet att förändra vid behov.

Nu har jag alltså levt schemalös i tre månader. Mitt huvud lever dock kvar mycket i schemat, det är ju numera mina rutiner. Jag har mitt träningsupplägg i huvudet, jag vet ungefär vilka kvällar jag kan skriva, vilka jag kan umgås med vänner mm. Problemet är att jag har lättare att prioritera bort en del saker som jag vet är bra för mig på lång sikt, men tråkiga i stunden. Har jag dem på papper och kan bocka av dem så kommer det hända mer av det. Jag känner just nu att jag glider längre och längre bort från vissa viktiga drömmar. Så det är dags att gå back to basics. Med start imorgon kommer schemat tillbaka, jag börjar rensa i mål som sänker mig mer än de höjer mig och hittar tillbaka till en inrutad vardag. Framgången ligger i bra rutiner, så det är dem som ska leda mig dit jag vill vara.

Imorgon är dessutom en viktig dag i mitt liv. Ett möte som jag gått och väntat på är tänkt att äga rum imorgon eftermiddag. Efter det har jag tänkt ta ställning på om jag ska förändra originalplanen jag skrev om för ett litet tag sedan (läs här). Jag hoppas beskeden är så tydliga åt ett eller annat håll att mitt val blir enkelt…

Har du några drömmar du har tänkt uppnå? Har du någon idé om hur du ska nå dem? Vad gör du varje dag för att nå dina mål och drömmar? Vad har du för plan? Det är funderingar du kan ta med dig in i nästa vecka. Jag kommer återkomma till hur vi kan skapa bra mål och planer för att nå våra drömmar och skapa ett lyckligare liv. Tills dess räcker det att ni börjar fundera, om det nu är att ni har några ouppfyllda drömmar förstås! 🙂

Ha en fantastisk vecka därute, kom ihåg att vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

10 lyckligaste jobben

Marcus Cato

3 oktober, 2016 19:41 3 oktober, 2016

12 min read

2334 views

Kommentarer inaktiverade

Min krasslighet från förra veckan har inte riktigt gett med sig, tre dagars fullständig vila har fortfarande inte gjort att det halsonda har släppt. Har tid hos vårdcentralen imorgon förmiddag så får vi se vad de säger. Mammas begravning är på fredag och tills dess tänker jag vara på benen igen. När vi pratar vila så har det verkligen varit vila, det innefattar uteblivet bloggskrivande. Som tur är så hade jag förberett ett par inlägg, så idag får ni glädjen att läsa ett av dem så kan jag lägga mig på soffan igen! 🙂

Jag ramlade över en topplista med de 10 jobb som rankas som de lyckligaste. Det finns flera olika listor, men de flesta var amerikanska, denna hade åtminstone breddat sig lite. Jag har kollat på ett antal listor angående detta och det är verkligen ingen konsekvent läsning. Det är både väldigt blandade yrken med, samtidigt som få yrken hamnar på flera listor. Så det här ska ju tas med en rejäl nypa salt. Idag gör jag ett försök på en egen analys till vad jag tror skapar lycka i för just dessa 10 jobb!

10. Assistent

Den engelska versionen kallar det Personal Assistant, men det skulle bli personlig assistent på svenska och det är inte det yrket de syftar på. Detta är mer en chefsassistent eller liknande som hjälper till med planering, administration mm. Min egen bild är ju mest från amerikanska TV-serier där assistenten ständigt är utskälld. Troligen stämmer inte den stereotypa bilden. En organisation eller en chef är beroende av en bra assistent, och förstår därför att uppskatta dem. Dessutom så är alla som vill komma nära chefen beroende av att ha goda relationer med assistenten, det är de som är grindvakt. De får vara en central del av organisationen, vara med och påverka samt ha många kontakter. De har antagligen en rätt stor kontroll, en varierande arbetsmiljö som skapar utveckling och goda relationer. Alla tre viktiga delar till lycka.

9. Rörmokare

Att fixa andras avlopp är tydligen en väg till lycka! 🙂 Jag misstänker att det är för att du får jobba med händerna, du ser direkta resultat och du hjälper andra. Dessutom är det ett ganska fritt arbete, många har egna firmor. Dessutom har de möjligheten att ta bra betalt, det är ständig brist på rörmokare. Artikeln tar också upp att de får arbeta ganska ostört och fokuserat, en typ av lycka är att vara i Flow. En rörmokare som jobbar ostört hamnar antagligen i flow, för att skapa flow hos kunden… 😀 Jag har skapat ett material för arbetslösa ungdomar där de ska utföra ett visst antal quests för att ta reda på vad de vill göra i livet. I ett quest möter de Luigi, Super-Marios bror. Luigi berättar för dem hur olycklig han är över att vara rörmokare. Han kände sig tvingad att bli det, eftersom Mario fick så mycket berömmelse i yrket. Luigi uppmanar ungdomarna att inte göra hans misstag, utan att leta efter sitt drömjobb! Luigi önskade så att få ha blivit kock istället! Det här är en bra påminnelse om att det kvittar vilket yrke du har, finns inte din passion i det så kommer det sällan göra dig speciellt lycklig, även om du som Luigi blev rörmokare…

8. Forskare

Att forskare kommer med överraskar mig lite, men när jag tänker efter så är det ganska naturligt. De gör experiment i en kontrollerad miljö, de upplever därför kontroll. Oavsett om deras experiment lyckas eller inte, så kommer de lära sig något. De upplever alltså utveckling. Forskare har också ganska bra nätverk med varandra. De lever i en liten värld där få förstår det de gör, därför blir de få som gör det antagligen ganska goda kollegor. Därför känner de också samhörighet. Och forskning är till för att föra vår värld framåt, de bidrar alltså till något större än sig själva och gör gott för världen. Det är alla stegen till lycka i ett yrke. Och jag som tyckte det jobbet verkade skittråkigt… 🙂

7. Trägårdsmästare

Du får vara ute, du får arbeta med händerna och du får skapa något. Jag lade en bild på Instagram för några veckor sedan, när jag klippte gräs. Jag fick en inre tillfredsställelse av det och jag tror det är samma som en trädgårdsmästare får. Du gör någonting vackrare, en mer estetisk miljö som får oss att må bra. Du får även se dina egna resultat, konstant feedback är en bra faktor att ha med sig. Det här är det enda riktiga utomhusyrket på listan, och vi ska inte underskatta effekten av att få frisk luft. Vi blir lyckligare av att vara ute, så en trädgårdsmästare har den plusfaktorn!Om de inte stängt in sig i växthusen…

6. Läkare

Du räddar livet på människor och folk ser upp till dig! Svårare än så behöver det inte vara. På samma sätt som forskare så är det få som är läkare, så det finns en liten, men fin samhörighet, mellan läkare. Och helt utan vetenskaplig grund så tror jag läkare är hälsosammare och rör sig mer än normalpersonen och det bidrar med till ett lyckligare liv.

5. Marknadsförare och PR

Hur fasen kom de här med på listan? 🙂 Det måste varit en marknadsföringsbyrå som genomförde undersökningen… Nej, antagligen är det för att de verkar i en händelserik miljö, med varierande uppdrag och får vara kreativa. Precis som rörmokare så tror jag en marknadsförare ofta får vara i flow, dessutom tillsammans med andra. Det är en skön bubbla att vara i som skapar en lyckokänsla.

4. Sjuksköterska

Sjuksköterskor är alltså lyckligare än läkare! Det betyder att pengar inte är det som avgör! Däremot så villar de på liknande grund, de får hjälpa människor. Dessutom får de ofta vara mer i kontakt med de som de hjälper än vad läkarna får. Det tror jag är en bidragande faktor. Och det är en utsatt miljö så det kollegiala spelar stor roll, en samhörighet i yrkeskåren gör att du orkar, men ger också lycka. Som artikeln refererar till så är också sjuksköterskor den yrkesgrupp vi har allra störst förtroende för. Redan med yrkestiteln har relationsbyggandet börjat.

3. Lärare

Det borde säga sig självt. Du får barn och ungdomar att växa. Vad för högre syfte än så finns där? Du har dessutom möjlighet att få en nära samhörighet med både kollegor och elever. Lärare är ett sjukt tufft och ansvarsfullt jobb, precis som flera andra på listan, kanske är det just det som skapar förutsättningar för lycka. En annan lista med lyckligaste jobben toppades av rektorer. Ett av de mest komplexa yrken jag någonsin stött på. Jag brukar säga att det är det enda jobbet jag aldrig skulle kunna tänka mig att ha. Ändå har de störst tillfredsställelse i sitt jobb. Att få verka i en miljö som bidrar till andras utveckling och fyller ett högre syfte är tydligen en viktig väg till lycka.

2. Frisör

När jag var 12-13 år skulle jag klippa mig. Min vanlige frisör, den i Osby legendariske Morten, kunde inte klippa mig den dagen. Så jag fick en annan frisör. När jag kom ut därifrån hade jag en slickad sidbena, allt som fattades var mustaschen så hade jag varit en kopia av Hitler! Idag kan jag skratta över det eller andra klippfadäser (frisören på Campus i Växjö…). Fast just där och då var det jäkligt jobbigt. Håret har en makt över oss, det fanns en orsak till att jag var rädd för att bli flintis när jag var liten (läs det här). Så vi ska inte underskatta en god frisörs betydelse. Och det är nog därför de är en av de lyckligaste yrkesgrupperna. De förstår att håret faktiskt, på ett lite bisarrt sätt, fyller ett stort syfte i många människors liv. Dessutom får de använda händerna, ser resultatet direkt, får feedback från kunderna och en hyfsad variation på sitt arbete. De får också vara sociala med sina kunder, de blir lite mini-psykologer utan att behöva ta ansvar. De får höra alla andra människors skit, vilket gör att de antagligen inser att deras egna liv är ganska bra! 😀 Det byggs ju också upp en relation under många år med många av kunderna. Ångesten som kommer för att behöva byta en frisör du varit nöjd med och haft i många år är enorm. Ni som ser Big Bang Theory minns säkert när Sheldons frisör hamnat i koma och han åker till sjukhuset för att försöka få honom att klippa honom, trots koman. Jag tror att alltför många känner igen sig i det… 🙂 Så tro fasen att frisörerna är lyckliga, de får varje dag höra livshistorier och dessutom uppdateras de var sjätte vecka med en ny episod! 🙂

1. Ingenjör

Den lyckligaste gruppen är alltså ingenjörer! Vem kunde tro det? Säger ekonomen i mig lite bittert… 😀 Jag kan inte påstå att de ingenjörer jag känner är mycket lyckligare än någon annan. 🙂 Fast de får jobba med rejäla utmaningar, det innebär ofta mycket problemlösning. I det så upplever de antagligen mycket utveckling och de har dessutom likt forskarna kontroll över processen. De två grunderna för lycka är alltså på plats. De arbetar ofta i team för att lösa utmaningen och de teamen blir ganska sammansvetsade. Det betyder att de också högst troligt uppfyller känslan av samhörighet. Ser de också att det problem de löser fyller ett högre syfte, så är alla stegen på lyckotrappan uppfyllda. Och jag tror få ingenjörer arbetar med något som de ser som meningslöst. Precis som i många av de andra yrkena på listan så är det brist på dem och de har mycket respekt med sig i titeln. Det är en god förutsättning för att kunna byta jobb så pass ofta att du hittar den plats du gillar. Det är en faktor vi inte ska underskatta! Du har kontroll över ditt eget yrkesliv, det är en enormt viktig faktor.

Så, det var de 10 lyckligaste yrkena enligt en undersökning. Jag misstänker att det kan finnas en och annan av mina läsare som innehar ett av dessa yrkena. Lägg gärna en kommentar för att bekräfta eller såga mina teorier. För jag har inte haft något av dessa jobben på heltid. Marknadsföring har jag arbetat med och tycker det är ruskigt kul, plus att jag då och då får lära ut och det är med roligt! Vilket yrke saknar du på listan? Jag hade faktiskt trott att vi skulle se bonde, det är ett yrke jag tror kan vara rätt lyckligt! Skulle det vara så att ditt yrke inte finns med på listan, men du är lycklig ändå? Då måste du genast sluta vara det, för topplistor har alltid rätt!! 😀

Listan med de olyckligaste jobben, den tar vi en annan dag! Jag misstänker att vi hittar ekonomer, politiker och myndighetsutövare högt på listan! 😀 Och med det sagt tappade jag nog en massa gillare, men skulle du ändå gilla mig och detta inlägget? Dela eller gilla det då på Facebook eller Instagram! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

Sista steget till lycka

Marcus Cato

26 augusti, 2016 12:08 26 augusti, 2016

11 min read

466 views

Kommentarer inaktiverade

Sverige är världens mest individualiserade land. De har fått utöka skalan vid mätningarna, bara för att få plats med oss. Det betyder att vi måste ha en egen vinning i…

Sverige är världens mest individualiserade land. De har fått utöka skalan vid mätningarna, bara för att få plats med oss. Det betyder att vi måste ha en egen vinning i det vi gör, annars gör vi det inte. Problemet med oss svenskar är att vi fått det här lite om bakfoten. Personligen tror jag det är orsaken till att Sverige ständigt dalar på rankingen över de lyckligaste länderna. Varför och vad vi kan göra annorlunda kommer vi återkomma till längre ner i det här inlägget.

Jag har tidigare skrivit om de tre första stegen på lyckotrappan. Det första var upplevd kontroll, det andra upplevd utveckling och det tredje var samhörighet. Har du inte läst de inläggen, då rekommenderar jag att göra det innan du läser vidare! För nu går vi över på det sista steget till att bli lycklig.

Du har satt dig i förarsätet i din bil som tar dig genom livet. Du har hittat målen eller destinationen dit du vill åka. Och du har fyllt din egen bil med dem som spelar din favoritlåt. Vad kan vi mer begära än det här? Jo, en liten, men så oerhört viktig sak. Det måste finnas en mening och ett syfte med din resa. Jag skrev i mitt allra första inlägg på den här bloggen om att allt kan vara meningslöst eller meningsfullt beroende på vilket perspektiv du tar (läs det här). Det här är ju det fina, det är du som väljer själv om din resa är meningsfull eller meningslös. Vad du än tar dig för i livet, kan du fylla det med mening.

Så vad innebär det att ha en mening och ett syfte med din resa?

Det innebär två delar. Du behöver ha en inre mening med det du gör. Du måste göra det för att det fyller dig med mening, det får dig att må bra. Tänk dig att en ytligt bekant, som du egentligen inte tycker om, frågar dig om du kan hjälpa henne flytta i helgen. Du är inte alls sugen på att göra det, men du har svårt för att säga nej, så helt plötsligt står du där i lägenhetstrappan bärandes en soffa. Det fyller inget inre syfte för dig och du kommer inte bli lycklig av den sortens beteende. Eller att din chef begär att du ska jobba över, fast du vill gå på sonens fotbollsmatch. Att jobba över fyller dig inte alls med samma meningsfulla känsla som att få umgås med din familj.

Det hade varit en enormt stor skillnad om du gjort valet själv att jobba över, för att då kan du ta ledigt imorgon eftermiddag för att åka på utflykt med dina barn. Då är det du som fyllt övertiden med din egen mening. Ett klassiskt exempel är sex, hur många människor har inte ställt upp på det, fast man kanske inte riktigt kände för det? Ligger du med någon enbart för de vill det och för att göra dem glada, då kommer du aldrig må bra av det. Väljer du dock att ha sex med någon för att du vill, även om det är för att glädja någon annan, då kommer du också må bättre av det. Det är en hårfin skillnad, men ändå milsvid i vårt mående. Det handlar om du har gjort valet eller någon annan, har du agerat utifrån ditt eget syfte eller någon annans. Jag hoppas att du som läsare förstår den lilla skillnaden. I stunden vet vi ibland inte själva, det är det som gör det så svårt. Det kan också vara så att vi väljer något som ger oss mening i stunden, men kanske inte fyller ett syfte för oss i längden.

Det här är en av de svåraste nötterna att knäcka, att välja saker för att vi mår bra av dem. Dessutom ska vi kunna beräkna om de fyller oss med en mening på lång sikt, samt ha förnuftet att välja det som fyller ett långsiktigt syfte. Vi svenskar är som sagt världsbäst på att fylla våra egna syften. Whats in it for me? Det är den frågan vi ständigt ställer oss. Och det är bra på många sätt! Problemet är bara att den frågan ofta har för lite fokus på vilken känsla det skapar inom mig. Om jag gör detta, kommer jag känna mer glädje eller lycka? Det är frågan vi borde ställa oss. Istället är det oftare, hur mycket betalt får jag? Eller vad kommer du göra för mig om jag gör det? När vi svenskar börjar ställa oss frågan vad vi kan vinna i form av en bättre känsla, då kan vi också börja klättra på lyckorankingen igen!

Yttre syfte

Den andra delen av mening och syfte ligger utanför dig. För att bli lycklig så måste det du gör inte bara få dig att må bra, det måste också bidra till världen på något sätt. Det här kan variera från det lilla till det stora. Historiskt sett har vi haft religionen som varit det yttre syftet i Sverige. Jag gör det här för att gud blir glad, eller bibeln säger det, eller prästen i kyrkan säger det. Det här är ett problem med många sidor. Jag har en god vän som är uppväxt inom olika frikyrkosammanhang och hon berättade om ett gäng tanter som hon ofta tänkte på. De hade vigt sina liv till gud, gjort allt det som hade förväntats av dem för att helga honom. Ändå satt de där i kyrkbänken på ålderns höst, bittra och olyckliga. Varför? De hade glömt den första delen, du måste göra det för att det fyller en mening inom dig här och nu. De hade bara gjort det för att göra någon annan glad, i detta fallet gud. Och deras egen mening med det hela hade inte kommit ännu. Jag misstänker ju att meningen var att komma till himmelriket. Det säger jag ingenting om, varje människa får göra sina val. De här kvinnorna kunde säkert känna tillfredsställelse över sina val. Det kommer däremot aldrig leda till ett lyckligt liv.

Religionen har som sagt präglat vårt land och vår värld genom alla tider. Många av de mest religiösa länderna är också de mest olyckliga, men flera av dem är också de lyckligaste. Det har alltså inte med religion i sig att göra, utan hur den utövas. De kulturer som fattat grejen kring lycka använder gud som sitt yttre syfte, men de har också fattat hur det inre syftet måste vara med. Det här kommer jag återkomma till massor av gånger, så jag går inte in på det mer just nu.

Som sagt, religionen har fyllt det yttre syftet för oss under lång tid. Ofta på bekostnad av det inre syftet. När religionens popularitet föll i Sverige (vi är ett av världens mest sekulariserade länder), så slog pendeln över från ett yttre syfte (gud) till ett inre syfte (what is in it for me). Vår största utmaning är att hitta tillbaka, hitta en balans där vi också har ett yttre syfte som inte behöver vara religion. Det handlar helt enkelt om att försöka göra världen lite bättre. En vän till mig, Isabelle, som driver sitt eget företag, Kindnessfood, vill göra världen bättre genom maten. Genom att äta snällare mat, mer grönsaker, ekologiskt osv. så är hon snäll mot sig själv (inre syfte) och snäll mot världen (yttre syfte). Svårare än så behöver det inte vara. Isabelle skulle kunnat nöja sig med det, men vill också hjälpa andra göra den resan så att världen blir ännu snällare. Det är ett perfekt exempel på mening och syfte utifrån ett lyckoperspektiv. Happycato.se är samma sak, jag vill skapa mer lycka i världen (yttre syfte) för att det får mig lyckligare och jag lär mig mer om vad som driver lyckan i mitt eget liv (inre syfte). Det är inte mer komplicerat än så, gör gott för dig själv så gör det gott för andra, gör gott för andra så gör det gott för dig själv.

Att engagera sig ideellt är absolut en av de bergsäkraste vägarna till ett lyckligare liv. Det kommer inlägg om det framöver, så berör det bara kort idag. Forskningen har visat att så länge du engagerar dig i något så kommer lyckonivån hålla i sig, slutar du så minskar den. Ju mer du engagerar dig desto mer lycka får du. Genom engagemanget fyller du ett yttre syfte. Du blir lyckligare så då fyller det också ett inre syfte. Och du får dessutom lära känna människor som brinner för samma sak, samhörighet någon? Det enda är att du måste engagera dig för att du vill göra det, så välj klokt.

Du behöver alltså inte ha ett yttre syfte som handlar om att förändra världen. Du kan bli lyckligare av att träna det lokala fotbollslaget, engagera dig som stödperson eller arbeta som städerska. Bara du vet vad du bidrar med för gott i andra människors liv, vår miljös framtid eller något annat som för den här planeten framåt.

Det sista steget till lycka är alltså det som borde vara självklart. Gör gott för dig själv, gör gott för andra och lev lyckligt! Jag kommer återkomma till både det inre och yttre syftet vid massor av tillfällen. Det är en outtömlig källa av diskussionsämnen som öppnar sig i de båda delarna. Dessutom var det just den insikten jag fick för ett år sedan, en bild i mitt huvud om hur de båda samverkar och hur viktigt det är att ha båda med sig, både för dig, men också i organisationer. Det är den bilden som lett mig hit, det är den som triggade mig att vilja göra världen och mig själv lyckligare! 🙂

Skulle du gilla det här inlägget, eller happycato.se? Om du skulle vilja det och känna att det fyller ett syfte för dig, gilla eller dela det här på Facebook eller Instagram! 😀

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening Spel

Pokémon Go, en väg till lycka eller bara ännu ett meningslöst tidsfördriv?

Marcus Cato

22 juli, 2016 16:23 22 juli, 2016

12 min read

480 views

Kommentarer inaktiverade

Idag tar jag på mina allra positivaste glasögon, bara så ni cyniker och hatare i världen är varnade!! 🙂 Det kan väl knappast undgått någon, hysterin kring Pokémon Go. Det…

Idag tar jag på mina allra positivaste glasögon, bara så ni cyniker och hatare i världen är varnade!! 🙂

Det kan väl knappast undgått någon, hysterin kring Pokémon Go. Det är folk överallt i alla åldrar som springer runt och jagar Pokémons. Utan tvekan ett av de häftigaste fenomen som drabbat vår tidsålder. På bara några dagar har det fått ett så massivt genomslag. Själv fick jag höra om det av några av våra ungdomar på Navigatorcentrum. De var som besatta. Några dagar senare pratade jag med en kille som varit ute hela helgen, kommit hem sent på natten och sedan upp direkt när de vaknade igen för att ut och leta. Då insåg jag att jag måste helt enkelt analysera det här fenomenet ur ett lyckoperspektiv!

Själv har jag hållit mig ifrån att testa det, jag har varit dataspelsberoende tillräckligt i mina dagar, så väljer spel med omsorg nuförtiden! Jag hade lätt kunnat springa och jaga Pokémons hela dagarna! Och det hade inte riktigt fyllt MITT personliga syfte i livet!
Så, kan Pokémon vara en väg till lycka för en individ eller för en värld? Jag måste säga att skaparna av spelet har gjort sin lyckoläxa! De vet vad som triggar oss människor och hur de ska använda det på bästa sätt.

En del av er sitter redan och tänker, det fattar väl vem som helst, Pokémon är ju totalt meningslöst och ett slöseri med tid. Ja, för dig är det så. Mitt allra första blogginlägg (läs det här) handlade om perspektiv, att vi kan se allting som meningslöst och allting som meningsfullt. Det är upp till varje individ att välja vilket perspektiv de lägger i varje aktivitet. Jag hoppas ju att alla dina aktiviteter i livet ger dig mening, annars blir det jobbigt att vara lycklig. Det fina är att det är du som väljer. Så vi får ju utgå från att alla Pokémon Go-spelare ser spelet som meningsfullt, det fyller en funktion och ett syfte i deras liv. Det är en grundförutsättning för lycka. För er som vill ha en spännande bok om just det ämnet rekommenderar jag Albert Camus bok Myten om Sisyfos.

En del har skrivit att världen brinner och att det är för jäkligt att folk inte bryr sig, utan de spelar Pokémon istället. Jag äter glass ibland, eller rätt ofta. Betyder det att jag inte kan bry mig om svälten i världen då? Det är som om vi skulle sluta ha roligt för att det är krig i världen? Det hade varit bättre att Putin, Assad, Trump och de andra grabbarna hade släppt vapnen och fightats i spelet istället! Då hade det kunnat hända grejer på allvar!

Så vilka lyckofaktorer finns det då i Pokémon Go?
Den mest självklara är att vi får en kick av att fånga en Pokémon. Ju ovanligare Pokémon desto större kick. Det är vad jag kallar rockstjärnelyckan. Alltså något som känns bra i stunden, men i långa loppet bidrar den inte till någon större lycka. I detta fallet bidrar den kanske inte till något dåligt heller, som en cigarett, heroin eller en flaska whisky gör. Det är en relativt ofarlig form av kick, men omöjlig att hålla kvar i långa loppet. Fast det är den här utvecklarna av alla spel vill att vi ska känna, det är den vi som människor går igång på! De direkta belöningarna är det som får oss fast till att börja med.

Jag har i mitt förra inlägg beskrivit långsiktig lycka som fyra trappsteg. Pokémon GO och många andra mindre rörelsebaserade spel har varit duktiga på att fånga in dem rätt bra. De fyra trappstegen är, som jag tidigare nämnt, inte mina utan de har jag lånat av Tony Hsieh som skrivit den fantastiska boken Delivering Happiness.

Är det jag som har kontroll eller mina Pokémons?
Det första trappsteget är upplevd kontroll. Personer som spelar mycket spel upplever jag ofta inte upplever kontroll i verkliga livet, därför väljer de spelens värld där de upplever kontroll. Den absolut viktigaste förutsättningen för att få någon med spelproblematik att ens lämna datorn är att jobba med deras upplevda kontroll utanför skärmen! Ett tips till alla desperata mödrar och fäder där ute! I spelvärlden har spelaren kontroll och dessutom så får det inga riktigt obehagliga konsekvenser om de tappar kontrollen över sin karaktär eller sitt spel. Pokémon Go fungerar på samma sätt, spelaren är den som kontrollerar sin värld, det är mobilen som är kontrollen och spelaren har all makten! Fram till batteriet lägger av… Det är dock så att hamnar vi i en situation där vi börjar utveckla ett spelande på en beroendenivå så är det dina Pokémons som har kontrollen över ditt liv. Precis som en alkoholist tappar kontrollen och styrs av alkoholen så riskerar en gamer fastna och tappa kontrollen över sitt spelande. Hamnar du i det stadiet är det game over för lyckomöjligheterna, du måste vara den som styr och kan kontrollera ditt spelande!

En, två och sedan blir de många fler
Det andra steget, upplevd utveckling finns ju också med. Om vi inte utvecklades, hur kul hade livet varit då? Om vi lägger spindelharpan 7000 gånger på samma svårighetsnivå så blir det faktiskt rätt tråkigt för majoriteten av oss. Pokémon Go innehåller för det första en massa olika Pokémons du kan hitta. För varje ny Pokémon så känner du att du utvecklas i spelet. Dessutom kan du träna dina Pokémons så att de blir bättre. Du kan slåss mot andra och vinna, det driver hela tiden dig framåt för att vilja utvecklas. Dessutom ger vinsterna den där kicken som det gör att fånga en ny. Problemet blir för de som är bäst på att hitta alla Pokémons eller har de starkaste. Var hittar de sin utveckling? Nu är spelet så nytt så vi vet inte riktigt det ännu, men där finns alltid en fara! Antagligen kommer de bästa kunna livnära sig på det, vilket kan vara ett incitament. Även om pengarna inte leder till lycka så får de ju ändå göra något de gillar!

Jaså, du spelar med Pokémon? Ska vi leka?
Det tredje steget på lyckotrappan är samhörighet. Här ser jag den absolut största skillnaden mot alla spel som tidigare gjorts. Spelar du League of Legends så har du samhörighet med människor i hela världen. Jag tror inte det är tillräckligt, jag tror vi behöver samhörighet också i verkliga livet för att känna lycka. Vi kan uppleva mer tillsammans på det sättet. Det är här Pokémon GO har sin stora fördel, människor går ut tillsammans och letar, de träffar på nya människor som de inte känner. Vi hade besökare på Navigatorcentrum för att de dagen innan hade träffat en av våra deltagare när de jagade Pokémons. Det blir en samhörighet både i den fysiska världen som i den virtuella. Det är unikt och det är jäkligt häftigt! Föräldrar går ut med sina barn, personer som kanske isolerat sig springer ut och jagar Pokémons så att de träffar vänner. Samhörigheten är en av de absolut viktigaste faktorerna för lycka och där har Pokémon GO något unikt. Dessutom tillhör du som spelare ett av tre olika lag, det skapar också en extra samhörighet med vissa. De har samlat platser som Pokestops och Pokegyms där man vet att det rör sig mycket folk. Människor möts på ett helt nytt sätt och redan från början har man en anledning att inleda ett samtal. Har ni hittat några Pokémons, vart finns den, vilka har ni osv. Jag gissar att vi inom ett år har de första Pokebebisarna, eller Pökebebisarna som Ronny och Ragge skulle säga! Alltså människor som träffats för att de spelade Pokémon, blev kära och skaffade barn ihop! Jag har arbetat med hemmasittande barn i skolan som har haft svårt att ta sig utanför sitt egna hem. De har helt plötsligt levt upp och beger sig ut och träffar andra människor. Föräldrar har kunnat ha djupa samtal med sina barn under promenaderna i jakten på Pokémons. Massor av positiva vittnesmål kring hur samhörigheten ökar både i det lilla och det stora!

Gör det världen bättre?
Det sista steget på lyckotrappan är att vara del av något större än sig själv, alltså att det fyller en större mening än bara för dig som spelar. Här brottas jag en del med mina personliga övertygelser. Kan Pokémon GO göra att vi känner att vi är del av något som är större än oss själva och som gör skillnad i verkliga livet? En del av mig skulle vilja säga nej, den lite äldre versionen av mig. Samtidigt så när jag tänker djupare på det, så jo, det kan det nog. För om vi som Pokémon-spelare delar med oss, uppmuntrar andra och skapar fler kontakter så gör vi en skillnad för andra människor. Det är inte att bota cancer, men det är att bidra till andras glädje. Och ju fler som känner samhörighet, desto fler kommer hjälpa varandra, även med saker som inte gäller Pokémons!

Relationerna mellan människor skapar magin i världen, det är den som bidrar till att vi känner att vi är del av något som är större än oss själva. Det är de relationerna jag tror Pokémon GO kan bidra med. Vi vet inte vad för häftigt som kan hända när två människor träffas. Det kan vara ett möte som löser världens energiproblem eller skapar en ny innovation, vad vet vi idag om det? Det finns dock ett villkor, att folk inte blir fullständigt upptagna med sitt eget spelande utan kan se den större bilden att vi blir lyckligare av att hjälpa varandra.

De ungdomar som vi har haft i vår verksamhet har verkligen hjälpt varandra, nya och mycket oväntade vänskaper har knutits på grund av Pokémon GO. Det bygger en förståelse som bygger broar. -Du kan ju inte vara dum i huvudet, du jagar Pokémons precis som jag!

En sista lyckofördel är att det har fått igång en hel generation i fysisk aktivitet. Vi mår bättre av fysisk aktivitet! Ryktena säger att spelet ska begränsas så att du inte kan fånga Pokémons om du färdas över 20 kilometer i timmen. Det kommer tvinga människor att gå, för jag vet att en del kör bil för att fånga dem. Jag hoppas också spelutvecklarna faktiskt inser vilken guldgruva de har hittat för att utveckla mänskligheten åt ett lyckligare håll. Jag hoppas inte girigheten tar död på det!

Sedan finns det ju baksidor, folk som kör bil och krockar för att de jagar Pokémons, folk som knackar på hos okända mitt i natten i jakt efter dem! Det här är ju i grunden inte Pokémons fel, idioti föds inte av spel, det föds av människor!

Så min dom är klar! Pokémon GO har faktiskt förutsättningar för att skapa ett lyckligare liv för dig och en lyckligare värld! Det gäller dock att du behåller kontrollen över ditt spelande, ser till att hjälpa andra på din väg och inse att det finns många fler saker i livet som bringar glädje än att fånga Pikachu! Vill ni läsa mer om en person som just nu lever lite lyckligare genom Pokémon GO så läs det här!

[poll id=”10″]

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag! Och se till att catch them all!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade

Glädje Lycka Mening

Fyra steg till lycka

Marcus Cato

21 juli, 2016 18:21 21 juli, 2016

9 min read

671 views

Kommentarer inaktiverade

Det är tufft att blogga om lycka när det är strålande sol och semestertider! Det är vår näst lyckligaste tid på året, om vi utgår från hur många som söker…

Det är tufft att blogga om lycka när det är strålande sol och semestertider! Det är vår näst lyckligaste tid på året, om vi utgår från hur många som söker på depression på google. Under sommarmånaderna minskar de sökningarna markant, men det kan vi prata om i november istället när ni behöver mina inlägg som mest! 🙂 Idag är det verkligen ett av mina viktigaste inlägg, det är en plattform för många framtida diskussioner, så ta en slurk av rosévinet eller ölen och häng med!

Lycka är ett väldigt komplext ämne som jag här försöker bryta ner till saker som är relativt konkreta för dig i din vardag. Idag skall vi bryta ner det till fyra steg som leder till lycka. Ni som minns den snyggt målade röda bilen i ett tidigare inlägg, ni får nu svar på vad bilen har med lycka att göra. Jag kommer beröra vart och ett av stegen lite djupare i kommande inlägg, så blir inte allt glasklart i detta inlägget, håll ut!

Stegen är inte min egen uppfinning, jag har plockat dem från Tony Hsiehs fantastiska bok Delievering Happiness (kommer ett eget inlägg om den boken framöver) och han har säkert lånat dem någonstans själv. Den påminner till viss del om Maslows behovstrappa, så ni som känner till den kan säkert se vissa kopplingar. Sedan har jag gjort lite av min egen tolkning av varje steg och utvecklat dem. Det här är en av tre modeller jag använder för att försöka göra vägen till lycka tydligare och som jag utgår ifrån i mina lyckoföreläsningar. De andra två kommer vi återkomma till. Den här modellen är, som sagt, också grunden till många av de inlägg som kommer publiceras framöver, så det underlättar både för dig och mig att ha koll på den!

Jag tror att du behöver ta de här stegen i ordning, det vill säga, det första steget är en förutsättning för att ta nästa. Åtminstone ur ett långsiktigt lyckoperspektiv. Jag skall försöka utveckla varför i slutet av det här inlägget, men nu kör vi de fyra stegen.

1. Upplevd kontroll
Det första steget handlar alltså om att du måste uppleva det som att du har kontroll över ditt eget liv och ditt eget öde. En vanlig metafor är att det är du som sitter i förarsätet i ditt eget liv. Sitter du i baksätet eller än värre, ligger bunden i bagaget, då blir det verkligen svårt att känna att du har kontroll över ditt eget liv. En av de ungdomarna som lyssnade på min lyckoföreläsning för ett tag sedan kände det som att han sprang efter sin egen bil och inte kom in för dörren var låst. Då har vi något att jobba med, det skapade en bild om hur livet kändes och då kan vi också börja diskutera hur han tar sig in i bilen och tar över ratten. Känner du att det är andra som bestämmer vad du skall göra med ditt liv, gör valen åt dig osv. Ja, då kommer du aldrig skapa grundförutsättningen för att bli lycklig. Har nog sagt det tusen gånger i coachsituationer, sätt dig själv först och ta kommando över ditt eget liv! Det innebär inte att negligera sina barn eller närstående, det handlar om en grundförutsättning att må bra så att du kan få andra att må bra. En klassisk liknelse är den som hämtas från säkerhetsgenomgången på flygresor. Sätt på dig syrgasmasken först innan du hjälper andra på med sin. Du gör ingen nytta för andra genom att ligga avsvimmad. Samma sak i livet, mår inte du bra blir det svårt för dig att i längden få andra att må bra!

Upplevd kontroll är upplevd kontroll. Det är en skillnad mot verklig kontroll. Det finns alldeles för många av oss som tror oss kunna kontrollera sådant som vi inte har någon kontroll över. Vi kan inte kontrollera vädret, andras sätt att agera, världsekonomin osv. Ändå finns det en himla massa som tror det. De tror sig uppleva kontroll, men lurar sig ständigt. Det är inte samma sak som upplevd kontroll. Där handlar det om vilken attityd du har till dig själv och andra, vad du väljer att fokusera på, det handlar om dina värderingar och det handlar om att prioritera ditt eget välmående.

2. Upplevd utveckling
Har du satt dig själv i förarsätet så är det första steget, men upplever du att bilen alltid står stilla och du inte rör dig framåt, då kommer du inte heller att må bra. Ingen mår bra av att alltid ha det som de alltid har haft det. Hade du önskat ha det så skulle du för alltid vara en bebis. Nej, vi måste ständigt röra oss framåt, världen rör sig och vi med den. Så utveckling är oundviklig. Och om världen rör sig och du håller kvar i det gamla så kommer du inte uppleva att du har kontroll på ditt liv, så då är du tillbaka på ruta 1. Den upplevda utvecklingen handlar om att du kör ditt liv framåt, vill utvecklas och lära dig nya saker. Ibland går det långsamt framåt, ibland tillryggalägger vi massor av mil på en gång. Ta kontroll över din egen utveckling och du är på god väg mot ett lyckligare liv.

3. Samhörighet med andra
Du har satt dig i förarsätet, du rullar framåt längs livet och känner hur du utvecklas. Det är på rätt väg, men för att riktigt bli lycklig så behöver du fylla bilen med människor som vill dela vägen med dig! Vi behöver varandra för att må bra. Vi behöver varandra för att utvecklas. Allt du har lärt dig i livet har du lärt dig från någon annan, tänk på det! Som bebis imiterade du föräldrarna. Du har läst böcker, sett på TV, lyssnat på lärare. Allt som du tagit in har någon annan skapat åt dig. Vi behöver dela med oss av allt detta och vi behöver varandra som stöd både för att klara att ha kontroll över våra egna liv och att utvecklas.

4. Mening och syfte
Sista nivån för ett lyckligt liv! När ni nu sitter där i din fyllda bil, utvecklas tillsammans, mår bra tillsammans och upplever att ni har kontroll på era egna liv. Det sista innebär ju att var och en sitter i en egen bil samtidigt som de är i din bil. Metaforer är coola för där är kloning fullt möjlig! Hursomhelst så är ni på väg någonstans, men så ställer ni er frågan varför? Finns det ingen större mening med er resa tillsammans så kommer ni absolut kunna ha lite kul på vägen, men långsiktigt så blir det lite tråkigt. Vi kör ju oftast inte bil utan att ha något syfte med det, en destination vi vill ta oss till. Så när ni sitter i bilen så inser ni att meningen med resan är att göra en skillnad i världen. Det kan vara den lilla världen, som att hjälpa skadade hundar i den kommun ni bor i. Det kan vara att engagera sig i en lokal förening. För andra kan det vara att bli politisk aktiv och bli statsminister för de vill skapa en bättre värld. Eller kämpa för mänskliga rättigheter. Vad meningen eller syftet med din resa är, det bestämmer helt och hållet du!! När du upplever kontroll över ditt eget liv så har du också makten att bestämma ditt syfte med resan, vad vill du hjälpa till med i världen innan du lämnar den?

Jag inledde med att jag tror att du måste ta stegen i rätt ordning för att bli lycklig. Det betyder inte att du inte kan skapa en mening eller skapa nära relationer först. Men har du inte grundplattan i att du mår bra och upplever att du är i kontroll över ditt eget liv så är risken stor att du lever efter andra människors syften. Det första steget är att uppleva att du har kontroll över dig själv, annars kan du springa och försöka rädda världen gång på gång utan att känna dig lycklig eller tillfredsställd! Sätt dig i förarsätet, börja rulla framåt, fyll bilen med bra personer som vill dela din resa och hitta vart ni vill att er resa tar er! Då kommer du kunna se tillbaka på ett lyckligt liv!

[poll id=”9″]

Imorgon använder vi den här modellen för att kolla om Pokémon GO kan göra oss lyckligare! Det måste utan tvekan vara mänsklighetens största fråga just nu! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade