Den enkla vägen till lycka är att ta den långa vägen!

Etikett: syfte

Sunkiga fläckar i min lägenhet

Jag hade en konversation en dag med en kollega och god vän. Hon sade att hon nästa gång skulle gå och peka på alla sunkigheter hon hittade i min lägenhet. Några…

Det finns viktigare saker i livet än att städa

Jag hade en konversation en dag med en kollega och god vän. Hon sade att hon nästa gång skulle gå och peka på alla sunkigheter hon hittade i min lägenhet. Några sekunder senare berättade hon glatt om att det luktade kattbajs i hela deras hus, så frågan är egentligen vem som är sunkig…

Hursomhelst, sunkigheten fick mig att fundera lite. Min lägenhet är ingen sanitär olägenhet om ni tror det, den är nog högst normal egentligen. Med undantaget att min disk ibland kan få ligga lite för länge… Det är så att jag faktiskt köper städning hem till mig, och det är många som skrattat åt det. Är du verkligen så lat så att du inte orkar städa din egen lägenhet? Är du galen? Typiskt ungkarl! Sådana kommentarer är väl det jag brukar få. Det berör mig inte speciellt mycket faktiskt. Jag skall villigt erkänna att jag har varit en riktig sunkpelle i mina yngre dagar, mina första lägenheter var verkligen en katastrof ibland. En stor del av det hängde på mitt eget mående, en dåligt städad lägenhet tydde på en dåligt mående Marcus. Däremot så är det inte alls så längre. Mitt mående visar sig inte i renligheten. Tvärtom, idag är en lite mindre välstädad lägenhet ett sundhetstecken i mitt liv. Varför då undrar ni?

Jag har en väldigt tydlig prioritering i mitt liv, jag har massa mål uppsatta och jag vill leva mitt liv utifrån att nå de målen. En städad lägenhet blir skitig efterhand och då måste den städas igen. Städning är ett nollsummespel som jag aldrig kan vinna, hur mycket jag än gör det så kommer det bli skitigt igen. Det är helt enkelt inte en del av min utveckling. Dessutom tycker jag det är fruktansvärt tråkigt. Det ger mig väldigt lite glädje och glädje är en av mina viktigaste värderingar. Får jag välja en timme på golfbanan och en timme städning så väljer jag golfbanan varje gång, det är min värdering. Och eftersom jag har massa roliga saker jag vill hinna med i livet så prioriterar jag så gott som alltid tid framför pengar. Därför köper jag in tjänsten, det är win-win. Mina städerskor ser verkligen ut att älska sitt jobb, de är alltid jätteglada de gånger jag träffar dem och jag vet att mitt städföretag har en ägare med väldigt god människosyn. Hon hjälper ofta utsatta kvinnor att få en chans att bygga ett eget liv. Det de gör på en timme i min lägenhet skulle ta mig fyra eller fem, och resultatet skulle bli sämre. Det är ren idioti för mig att göra det själv helt enkelt. Det är bättre att betala några hundra kronor efter RUT-avdraget och så kan jag sälja mina timmar för mer och dessutom göra något jag älskar att göra. Speciellt som min ekonomi tillåter det!

Så att outsourca min städning är ett medvetet sätt för att nå mina mål. Dessutom slipper jag göra något jag tycker är tråkigt, någon annan får göra det de tycker är roligt och dessutom får de betalt för det! Och mellan städningarna så låter jag det bli lite småsunkigt, för jag lägger min tid att uppnå mina mål. Så tänk på det nästa gång ni kommer hem till någon som inte har allting kliniskt rent, det kan helt enkelt vara så att de har roligare och viktigare saker för sig än att bry sig om att du kommer och skall peka på deras sunkighet! Jag säger inte att det är så i alla fall, men det kan vara så! Och fundera över vad du skulle vilja slippa göra i ditt liv för att få tid till något roligare!! Vad skulle du kunna outsourca? Idag erbjuds tjänster inom nästan allt möjligt och en del kostar inte speciellt många kronor, spendera några och ha roligare!!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!!

Happy Cato

Kommentarer inaktiverade för Sunkiga fläckar i min lägenhet

Att försöka hoppa över Grand Canyon

För rätt många år sedan fanns det en man, Evel Knievel, som var känd för sina fantastiska hopp med motorcykel. Han var och är en amerikansk ikon. Hans mod stod…

Hoppa över grand canyon

För rätt många år sedan fanns det en man, Evel Knievel, som var känd för sina fantastiska hopp med motorcykel. Han var och är en amerikansk ikon. Hans mod stod för det Amerika stod för. Jag kom att tänka på honom när jag kom på dagens rubrik. Jag tänkte om någon varit modig nog att försöka hoppa över Grand Canyon, så var det han, tänkte jag. Nu visade det sig, att rykten hade gått om att han skulle göra det, men aldrig gjorde det. Däremot gjorde hans son Robbie det 1999.

Nu var det inte Evel Knievel det här skulle handla om, däremot det han symboliserade, mod. Fast inte bokstavligt talat mod att försöka hoppa över Grand Canyon, utan mer som en metafor. Jag har genom alla år varit ganska feg, hållit saker inombords och inte berättat om vad jag tycker och tänker. Jag har stått där vid Grand Canyons kant och tittat över mot andra sidan. Sett hur fantastiskt det verkar vara, men inte vågat hoppa över. Rädd för att om jag kastar mig ut, inte ska nå över till andra sidan, utan istället falla rakt ner till en säker metaforisk död.

Det här har kanske speciellt gällt när det varit känslor involverade. När jag var yngre gjorde jag ett par taffliga försök att hoppa över, men det slutade med att jag inte ens flög ut över kanten, utan mer bara stupade rakt ner, utan att ens ha hoppat. Och det har satt sina spår, det skapade en rädsla att våga öppna upp sig. Det gjorde så j-vla ont att ramla ner i det stupet, så det kändes inte värt att hoppa mer. Och det har suttit i under många år, vilket påverkat relationer jag varit i negativt. Jag har hoppat ett par gånger, men då har jag varit så säker på att klara det. Det var inte Grand Canyon jag mötte, utan mer en spricka i trottoaren. Det var fasen så jobbigt ändå.

När jag la om mitt liv, så bestämde jag mig för att jag ville leva mitt liv utan begränsningar. Jag vill inte att rädsla skall vara en styrande faktor i mina beslut. Det betyder inte att beslut skall vara dumdristiga, men jag ska alltid ställa mig frågan om jag avstår något bara för att jag inte vågar. Och det har blivit mycket bättre, men just modet att säga vad jag tycker och tänker har varit en stor utmaning för mig. Det är fortfarande en stor utmaning, men det är bättre. Jag har stått upp för saker jag inte tycker är okej, trots att hela kroppen skrikit nej, av rädsla för konflikt. Jag har blottat mig här på bloggen, trots att jag bara vill kräkas innan jag publicerar. Jag har öppnat upp mig och berättat vad jag känner för människor, trots att mitt hjärta bara vill bygga upp en skyddsmur. Alltid med risk för att jag mitt i hoppet bara ramlar rakt ner i en djup dalgång och slår mig illa.

Är det en sak jag har insett i allt detta, så är det att det är värt det! För jag har gjort det jag har kontroll över och det kan ingen klandra mig för. Allra minst jag. Tvärtom, skulle jag inte haft mod att öppna mig, så skulle jag bli den människa jag allra minst vill vara. Den som står där vid Grand Canyon och ser livet passera på andra sidan, utan att ha varit delaktig. Nej, då hoppar jag hellre och ser vad som händer.

Just nu är mitt liv så, på många plan, känns det som. Att jag befinner mig mitt i flera simultana hopp och jag har inte en jäkla aning vart det leder just nu. Några av hoppen känner jag att jag har bra fart i, jag kan se att jag har möjlighet att landa på andra sidan. Ett av hoppen landade i veckan med ett fett magplask. Ett annat kan jag med all säkerhet se kommer landa på samma sätt, där jag i hoppet ser att farten ebbar ut och avståndet till kanten är långt ifrån nåbart. För några år sedan hade jag aldrig hoppat, av rädsla för att det skulle göra jäkligt ont. Nu hoppar jag, slår i marken, ställer mig upp och borstar av mig. För att sedan beslutsamt klättra upp igen för att göra mig redo inför nästa gång jag ser en möjlighet att hoppa. Det är en mäktig kraft att börja våga!

Till alla Evel Knievels därute, till alla er som vågar ta ett jobbigt samtal om något som inte är okej. Till alla er som vågar visa era känslor för andra människor. Till alla er som vågar vara transparenta trots att allting inte är vackert på insidan! Till alla er vill jag säga, att jag beundrar er som f-n. För det riskerar att göra jäkligt ont! För det är modigt och mod är en bristvara i vårt samhälle!

Och till alla er som får ta emot ett samtal om något jobbigt! Till er som är måltavlan för någons innersta känslor! Till er som kan välja att se det vackra i det transparenta! Till er vill jag bara säga, att den människa ni har framför er har uppbringat all sin kraft för att göra just det! De har ställt sig med blottad bröstkorg, bered att ta en kniv i hjärtat! De gör det inte för att göra er illa, utan för att de inte vill ha stått på kanten till Grand Canyon och sett ett bättre liv passera på andra sidan! Så har ni inte mod nog att ge dem er kärlek, så låt dem åtminstone få er respekt! För hos vissa av oss, kan det vara avgörande för nästa gång vi står där på kanten och funderar på om vi ska hoppa!!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

PS. Avslutar med några bilder från helgen. I fredags fick jag hålla min egenskrivna bok i handen för första gången. I lördags fick jag spendera eftermiddagen och kvällen med lillasyster på melodifestivalen. Första gången på väldigt länge där vi fick umgås på tu man hand! Och idag har det varit 1-årskalas för världens sötaste Doris!! DS.

 

Kommentarer inaktiverade för Att försöka hoppa över Grand Canyon

Hur du skapar framgångsrika rutiner

Jag fick för flera månader sen en förfrågan om att skriva om hur vi skapar framgångsrika rutiner och får dem att faktiskt bli en rutin som blir kvar. Jag har…

Förändra en vana

Jag fick för flera månader sen en förfrågan om att skriva om hur vi skapar framgångsrika rutiner och får dem att faktiskt bli en rutin som blir kvar. Jag har inte riktigt hittat en bra ingång för att skriva om det, men nu har jag fått lite påfyllning av klokhet, så då kan jag ta mig an ämnet och göra det konkret. Jag har skapat rätt många bra rutiner i mitt eget liv under de senaste åtta åren, men jag har också misslyckats med att införa några jag önskat ha. Sakta, men säkert har jag börjat förstå vad det beror på.

En av de saker jag retar mig allra mest på här i världen är när vi sätter mål. Det gäller både personliga som organisatoriska. Vi kanske har en vision som vi utgår från och sen sätter vi målen utifrån det. Problemet är att visionen är det tredje steget i en framgångsrik väg mot att uppnå sina mål. Ändå hoppar nästan alla över steg 1 och 2! En vän skrev häromdagen på Facebook att jag verkade snöat in mig på värderingar, jag svarade att jag har varit insnöad på det i många år! 🙂 Steg 2 är värderingar, är inte din vision och dina mål kopplade till dina värderingar, så kommer du inte heller hitta motivationen att nå dem! Allt du gör i livet ska rimma med dina värderingar, när dina beteenden och rutiner går hand i hand med dem så kommer du må bra! Sen lyckas inte någon fullt ut med det, som vi varit inne på i tidigare inlägg. Är exempelvis glädje en av dina viktigaste värderingar, då måste dina mål och rutiner vara kopplade till den värderingen på något sätt. Vill du gå ner i vikt, men hatar löpning? Hitta då en träningsform som du tycker är kul, dans kanske?

Steg 1 är att det måste finnas ett större syfte (mission i företagsvärlden) med rutinen eller målet. Vi gör ingenting som inte känns meningsfullt för oss själva! Du kommer inte att träna, om du inte har en klar bild framför dig varför du gör det! När vi hittar syftet kommer ofta kraften! Så allt du gör måste ha ett tydligt syfte, annars kommer du aldrig göra det!

Steg 1 och 2 är inte alltid så konkreta. De är svåra att identifiera, de tar tid att formulera och är svåra att förklara. Det är också därför många inte lägger sin tid på de här delarna, för de känns för komplicerade! Vilket gör att vi misslyckas med våra visioner, nå våra mål och skaffa framgångsrika rutiner! Snälla, snälla, snälla, gör grundarbetet först!!

Steg 3 är att skriva ner dina mål. Jag håller på att färdigställa min E-bok om lycka och där finns en del som beskriver hur du sätter mål. Så är du inte bekväm med det, så kan du vänta in den. Annars googla på SMARTa mål, så får du en bra beskrivning hur du sätter dem! Det finns en klassisk studie från Harvard där de frågade studenterna om de hade mål i livet. 80 % hade inga mål, 17 % hade mål, men bara i huvudet. De sista tre procenten hade nedskrivna mål. Många år senare så kollade de av hur det gick för de här personerna i livet. De med mål som inte var nedskrivna var dubbelt så ”framgångsrika” mot de som inte hade några mål. De som hade skrivit ned sina mål var tio gånger så ”framgångsrika” än de andra tillsammans. De tjänade massor av mer pengar, upplevde sig ha bättre relationer och var lyckligare!! Så skriv ner dina mål!!

Steg 4 är sedan att skapa rutiner som leder dig till dina mål. Och målen i sin tur leder dig till ett liv i harmoni med dina värderingar och ditt syfte! Hur gör du då detta? Vi har alla varit där, när vi vill bli hälsosammare och bättre i livet. Det funkar ett par veckor, sedan är vi tillbaka i det vanliga. Vi är extremt fasta i våra vanor och det är jäkligt svårt att ändra dem! Även om vi gjort de tre första stegen rätt! Första steget i att ändra rutiner är att göra det i små steg! Hur äter du en elefant? Många tänker att det är omöjligt, men det enkla svaret är, en bit i taget. Precis samma är det med rutiner. Börja smått. Har du inte tränat massor innan och ska börja träna? Börja med en dag i veckan, få kontroll över den dagen och sedan kan du bygga på efterhand. Det är så många jag träffat som börjar med att springa så de får blodsmak i munnen första gången. Hur inspirerad kommer din hjärna och kropp vara för att ta sig ut nästa gång? Inte ett skit!!! Vilket gör att du ger upp! Det bästa råd jag fått, åtminstone gällande träning, är att träna aldrig längre eller hårdare än att du inte vill göra det imorgon igen! Skapa kontroll i små steg, förändra inte allt på en gång!

Skriver du en sida om dagen, så har du på ett år skrivit 365 sidor. Det är ett bra exempel. Bryt ner allt till små delar, ta små steg och känns det ändå jobbigt? Ta ännu mindre steg! Tålamodet i dagens samhälle är en av de största bristvarorna! Vi har en nyvuxen generation som är uppväxt med en mobil i handen, där de kan få direkt tillfredsställelse i sin tristess. Det finns experiment där människor gav sig själva elstötar efter sju minuter av ensamhet för att det var bättre än tristessen. Det här är ett tecken på bristen på tålamod! Inget av större värde kommer snabbt! Du behöver göra jobbet! Jag lade för en tid sedan nedanstående bild på Facebook och Instagram. Ska du bli lycklig på lång sikt, då behöver du ha tålamod och göra jobbet!!

Samtidigt så måste du underlätta de rutiner du vill skapa och försvåra de som du vill bli av med! Det är här min nya kunskap kommer in. Jag läste just ut The Happiness Advantage av Shawn Achor och där kom han med en väldigt klok idé som han kallade 20-sekundersregeln. Vår hjärna är skapt så att den väljer det enklaste i stunden. Så vi måste underlätta för den! Så han gjorde så, att saker han ville göra mer av gjorde han det så enkelt att det tog mindre än 20 sekunder att starta. Det han ville göra mindre av, det såg han till att det tog längre än 20 sekunder att göra. Exempelvis så ville han läsa mer och se mindre på TV. Då tog han ur batterierna ur fjärrkontrollen, lade dem i en byrålåda i ett helt annat rum och såg till att det blev en jobbig process att sätta på TVn. Samtidigt lade han en bok på bordet, lätt tillgänglig inom 20 sekunder. På så sätt var det mycket enklare att ta boken, än att sätta på TVn. Och det här gjorde han i tre veckor, för det är så lång tid det tar att skapa en vana. Han ville börja träna direkt på morgonen, så under några veckor sov han i sina träningskläder, för då var steget mycket enklare. Galenskap, ja, men funkar det? Tro fasen det gör! Vi måste göra det lätt för vår hjärna att välja de positiva vanorna, för ren viljestyrka funkar inte! Viljestyrka tar vår energi, den går inte att hålla i längden. Så se till för hjärnan att det blir lätt!

Själv försöker jag inte ha godsaker hemma, för då är det enkelt att äta dem. Behöver jag gå till affären när jag är sugen, då har jag en lång procedur innan som dels får mig att tänka till, dels hinner fundera på om det är värt det! I kombination med att jag har ett lite nyttigare alternativ i skafferiet, så väljer jag istället det! Den absolut största anledningen till att jag inte flyttar från min lägenhet är för att jag har en minuts promenad till gymmet! Det är så enkelt för mig att ta mig dit, att jag inte ens behöver fundera på det! Jag vet att det skulle vara annorlunda om jag bodde längre ifrån. Nu är den rutinen så satt, så det är nog inget problem ändå, men för mig är det ändå så viktigt!

Med dagens teknik finns det massor av hjälp att få på vägen! Det finns program som ser till att du inte kan öppna jobbmailen på kvällarna, som påminner dig om att dricka mer vatten eller vad det nu kan vara för rutin du behöver skapa eller bryta! Så gör det enkelt för din hjärna att välja det goda!!! Använd 20-sekundersregeln! Funkar på allt utom sex!! 😀 Och när du har kommit in i vanan, så kan du börja släppa på regeln, för då är hjärnan programmerad till en rutin för framgång!

Jag har en bit kvar för att lyckas fullt ut med mina rutiner. Problemet är att jag mycket väl vet vad jag skulle behöva göra för att få de sista rutinerna på plats, men jag tar inte tag i det. Varför? För att de inte har en tydlig koppling till steg 1 och 2! Så jag får fundera på hur jag kan göra det tydligt för mig själv hur de rutinerna skulle hjälpa mitt syfte! Först då kommer jag känna det som meningsfullt att ändra dem!

Att skapa framgångsrika rutiner är inte enkelt, för då hade vi alla haft sådana i alla sammanhang. Vår hjärna vill ha det lätt, men att ändra vanor är svårt! Du kommer behöva tålamod, acceptans för att du inte alltid lyckas och någon som hjälper dig på vägen! Jag hoppas dock, att detta gett dig en liten inblick i hur du kan skapa ett bättre och lyckligare liv! Något som inte tar 20 sekunder är att gilla och kommentera detta inlägget på Facebook eller Instagram!  Det tar bara 14,5!! 😀

Jobbintervju för mig imorgon, wish me luck!! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!!

Happy Cato

 

Kommentarer inaktiverade för Hur du skapar framgångsrika rutiner

Värdelösa värderingar

Så var då min tid på Sölvesborgs Kommun över. Med massa härliga minnen, roliga utmaningar och nya vänner. Men också med massor av frustration över värderingar, oförmåga att få långsiktighet…

värdelösa värderingar

Så var då min tid på Sölvesborgs Kommun över. Med massa härliga minnen, roliga utmaningar och nya vänner. Men också med massor av frustration över värderingar, oförmåga att få långsiktighet och en känsla av att systemen är viktigare än människorna. För egen del har en del av svårigheten varit att jag haft sju olika chefer på fem år, ibland har jag känt mig helt chefslös även om det funnits någon på pappret. Det är ju ingen som skulle tycka det är bra, men det är ingen mer än jag som har koll på att det är så. Att en organisation inte fungerar som den ska är aldrig en persons fel, det handlar om så oerhört mycket annat och det är en komplexitet som är väldigt svår att klara ut. Det finns personer som har mer ansvar och betalt för det ansvaret, mycket landar hos dem, de behöver förstå komplexiteten, samtidigt som de bygger stöd för att understödja människorna i systemet, inte tvärtom. Det här gäller nästan alla organisationer, min senaste arbetsplats är varken bättre eller sämre än andra. Det jag vill få fram är att det faktiskt går att bli mycket bättre, genom relativt enkla åtgärder. Det kommer ner till värderingar, tydlighet i förväntningar, delaktighet och kommunikation. För det skapar upplevd kontroll hos medarbetarna och det är grunden till allt! Det är, exempelvis, när du inte upplever kontroll som medarbetare, som inre stress och utbrändhet kommer. Det handlar långt ifrån bara arbetsuppgifterna, utan också relationer, beslut som tas, möjligheten att påverka och mycket annat! Det är bristen på upplevd kontroll som släcker engagemang, att folk inte vågar ta beslut, att fel beslut tas och massor av annat. Jag vet att det sitter massor av människor runtom i vårt land som inte upplever den kontrollen på sin arbetsplats och det gör mig smått förbannad!

En klump i magen. Det är ofta det du får när du inte lever dina personliga värderingar. Det är den direkta feedbacken du får när du vet att du inte lever livet på det sätt du vill. I förra inlägget pratade vi om våra personliga värderingar, idag tänkte jag att vi lyfter det en nivå, till ett företags eller en organisations värderingar. Alla organisationer säger sig stå för vissa värderingar, men vad är deras motsvarighet till en klump i magen?

Vi behöver göra ett värdegrundsarbete, identifiera våra värderingar! Så har det låtit på massor av arbetsplatser de sista tio åren och de flesta av dem slutar med en lapp med värderingar som läggs i en skrivbordslåda. Eller möjligen att de hamnar på en hemsida, för att visa att vi har lite floskler vi också! För det är tyvärr väldigt få organisationer som lever upp till sina värderingar. Varför är det här så svårt?

Det börjar med ledarna

För mig handlar det om en ledarskapsfråga, i kombination med ett gediget arbete att involvera medarbetarna. Ett privat företag som är grundat av en person, typ IKEA, där är det egentligen enklast. Kamprad hade en rätt tydlig värdegrund och han tummade inte alltför mycket på den. Det gjorde att de som fick jobb på IKEA antingen delade värdegrunden eller lämnade. Det kunde vara kompetenta människor, men de passade inte alltid in i det tänk som IKEA står för. I det här fallet handlar det om tydlighet, vad står vår organisation för och sedan leva den fullt ut. Det finns säkert massor av avsteg från värdegrunden även i den organisationen, men det är ändå ett bra exempel på hur vi kan jobba på ett bra sätt för att nå framgång.

Jag har jobbat i en organisation som lade väldigt mycket fokus på värdegrundsarbete, där alla anställda involverades, fick diskutera vilka värderingar som var viktiga och också vad organisationens värdeord stod för. Det lades enormt mycket tid och resurser på detta, och det var totalt bortkastat. För det fanns inget intresse från ledningen att engagera sig själva. Vi följer våra ledare och då behöver de leva värdegrunden, för den smittar neråt. Den måste genomsyra varje rekrytering av nya chefer, som med rätt värdegrund i nästa steg rekryterar andra chefer eller medarbetare med rätt värdegrund. Problemet var att när högsta ledningen inte engagerade sig eller ens levde efter värderingarna själva, då blev värderingarna värdelösa. Du kan ha världens finaste ord på papper, men lever inte du som ledare det, så kvittar orden helt och hållet. Värdegrunden börjar med dig som ledare.

Rekrytera rätt

Ett generellt problem i våra organisationer är att vi rekryterar personer som inte har värderingar naturligt i sitt tänk. Vi rekryterar hellre personer med rätt utbildning, rätt kontakter eller med expertkompetens inom sitt område. Det här blir tydligare och tydligare ju längre upp i organisationen du kommer, om det inte finns en ledare i toppen som har det med sig i grunden.

En annan sak som gör värderingar värdelösa är, att när personer inom organisationen inte lever upp till de värderingar vi gemensamt kommit överens om eller som är bestämt ska gälla, så får det inga konsekvenser. Ibland undrar jag vad som krävs för att det ska bli konsekvenser för en person som inte lever upp till det de bör, som kanske behandlar människor illa och diskriminerande. Nej, vi har lättare att dela ut straff till någon som kommer försent eller  faktiskt står upp för sina värderingar, än att göra något åt människor som beter sig illa mot kollegor och kunder. Speciellt inom offentliga organisationer, eftersom det inom privat verksamhet faktiskt minskar intäkterna om någon beter sig illa mot en kund.

De ovanstående problemen är alla ledarskapsfrågor. Dåliga ledare skapar dåliga organisationer. I större organisationer så kan hela företaget förpestas av en dålig VD eller annan toppchef. En sunkig värdegrund hos cheferna kommer skapa en sunkig värdegrund i de andra leden. De som inte delar rådande värderingar kommer lämna och söka sig till organisationer som lever sina värderingar.

Involvera medarbetarna

Den organisation jag arbetade i gjorde egentligen rätt, de involverade medarbetarna. Hade bara ledningen också involverat sig, så hade det blivit bra! I andra fall så sitter ledningen och kokar ihop vilka värderingar som ska råda och försöker sedan pressa ner det i organisationen. Vi har en stor statlig myndighet som håller på med det just nu… Problemet är att medarbetare idag vill känna sig delaktiga, det går inte att pressa ner en värdegrund på någon och förvänta sig att personen ska följa den. Det går bra när du har ett nystartat företag och ska börja anställa fler personer, då är det bra att ledarna skapat en tydlig värdegrund att rekrytera efter. Som Kamprad gjorde med IKEA. Det går inte i en organisation med tusentals anställda, då måste det finnas en extremt tydlig röd tråd genom allt. Från högsta chefen och ner till enhetschefer. Där chefer får en stor trygghet i vad värderingarna står för och att det finns en tydlighet att det är viktiga delar vid nyrekryteringar.

Sammanfattat betyder det att värderingar blir värdelösa när vi har värdelösa chefer (ej att förväxlas med att de skulle vara värdelösa människor, de är bara på fel plats eller i fel system…) Det finns bra sätt att jobba med värderingar i en organisation, men det kräver engagerade ledare som själva lever efter dem. Exempelvis Kommunal hade säkerligen en tydlig värdegrund, men ledningen levde inte efter den, och varför ska då en medlem ha något förtroende för organisationen mer?

Hur lyckas ni?

Så vad behöver vi göra och ha i en organisation för att lyckas skapa en tydlig värdegrund som företaget lever efter?

-Engagerade ledare i toppen av företaget, som lever som de lär och följer samma spelregler som alla andra förväntas följa

-Involvera medarbetarna

-Ta fram tre värderingar, eftersom vi minns i tre

-Förtydliga vad de tre orden betyder för er organisation

-Kommunicera den till personal och kunder, hela, hela tiden

-Gör det tydligt för alla ledare i organisationen att rekrytera medarbetare/chefer som ställer upp på värdegrunden

-Gör det tydligt vilka konsekvenser det får att inte leva upp till värdegrunden

-Utbilda chefer i frågorna, ge dem verktyg för att kunna föra samtal och diskussioner kring värderingar

-Titta ibland mer på vilka värderingar en person har, än formell kompetens, när det gäller tjänster som inte kräver viss utbildning

-Följ upp kring värdegrundsfrågor på möten mm.

-Använd er av kulturbärare inom organisationen, som får extra ansvar (och betalt) för att vara ambassadörer för värderingarna

-Premiera de som lever efter företagets värderingar

-Visa på goda exempel inom organisationen för att inspirera

Punkt 1 och 2 är avgörande för de andra, misslyckas du där så kommer resten bara ses som ett hyckleri och väcka ilska. Är det här lätt? Nej, men i många fall avgörande för att bygga en framgångsrik organisation, annars tappar du stjärnorna i organisationen. Så lev som du lär, involvera och kommunicera tydligt! Annars kommer era värderingar vara värdelösa!

I en stor organisation kommer det fortfarande vara problem med att personer inte lever efter våra uppsatta värderingar, för varje medarbetare har sina egna värderingar och matchar inte de hyfsat med organisationens, så kommer de inte heller leva efter dem. Därför är konsekvenser viktiga för de som inte anser sig tycka värderingarna är viktiga. Tillsammans med ett klart värdegrundstänk vid rekryteringar, så kommer det på sikt bli en mycket bättre organisation!

Jag kommer att återkomma många gånger till organisationers värderingar, det finns få saker som frustrerar mig mer i livet än oförmågan att få det här att fungera i praktiken! 🙂

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!!

Happy Cato

1 kommentar till Värdelösa värderingar

Grattis mamma!

Jag sparar mitt nästa inlägg om värderingar till söndag. Skriver några rader om livet just nu istället, känns som en sådan dag helt enkelt. Ni som följer mig på Facebook…

grattis mamma

Jag sparar mitt nästa inlägg om värderingar till söndag. Skriver några rader om livet just nu istället, känns som en sådan dag helt enkelt. Ni som följer mig på Facebook och Instagram vet ju om att det är min mammas födelsedag idag. Igår var det fyra månader sedan hon gick bort och det är fortfarande en overklig känsla.

Vår hjärna är rätt märklig, den har ett inbyggt försvarssystem för att hantera döden känns det som. Som att vi inte fattar vad som hänt, som att den inte ska kunna ta till sig döden på djupet. Ibland känns det som att det är en dag sedan hon gick bort, i nästa stund som om det var flera år sedan. Tidsperspektiven blir fullständigt skeva i det här fallet. För min del tänker jag mycket på mamma och jag minns bara med kärlek. Det finns aldrig någon ledsamhet, förutom när jag får upp den sista bilden av mamma när hon var vid medvetande i sjukhussängen. När hon drar ner mig och kramar mig, fast hon knappt är medveten om vad hon gör. Gråter varje gång  jag tänker på den stunden, för den är så tungt laddad med sorg, men också kärlek.

Jag håller på att utveckla min lyckoföreläsning och har tänkt mycket på mammas liv utifrån den. Forskningen visar på att upp till 90 % av vår lycka kommer från inre faktorer, endast 10 % av yttre. Allting ligger i hur du hanterar de saker som händer dig, ditt synsätt på livet och förmågan att se glädje i små saker. Hennes liv är ett bra bevis på det. Och på tal på föreläsningar så rullar det in lite uppdrag, vilket är kul! Jag hoppas naturligtvis att det fortsätter så framöver!

Min jobbsökarbok ligger nu också för omslagsformgivning och sedan tryck, så snart finns den att köpa! Min största utmaning i livet är att exponera saker jag gjort. Jag har tidigare berättat om att jag var kräkfärdig när jag släppte den här bloggen. Lite samma känsla har det varit med boken. I förra veckan spelade jag dessutom in en ljudfil där jag berättar min resa genom ångest och social fobi till Ångestskolan. Det var ännu värre! 🙂 Jag har nästan aldrig någon ångest längre, men jäklar vilken ångest jag fick av att behöva höra mig själv berätta om min ångest! 😀

Nu när jobbsökarboken är färdig så ska jag börja korrekturläsa min tänkta E-bok om lycka, som ska finnas grattis att ladda ner här på sidan. Utkastet är skrivet, så behöver mest göra finliret. Det är ju inte de delarna jag brinner för, men det är bara att bita i! 🙂

I nästa vecka gör jag ett sista försök att få sålt mitt första filmmanus, som skickas ut till två bolag. Sedan har den varit hos egentligen alla potentiella bolag i landet. Att få ett filmmanus sålt i Sverige, om du inte är etablerad eller har det baserat på en känd bok, är nästintill omöjligt. Så känner mig inte alltför nedslagen om det inte går! Jag får vinna drömvinsten på Lotto, då ska jag producera den själv! 🙂

En annan rolig nyhet är att jag kommer sitta i en Advisory Board för ett riktigt spännande innovationsprojekt som min gode vän Isabelle Falck driver! Det här är verkligen något som kommer göra världen bättre och som har ekonomisk potential! Finns inget bättre än unga entreprenörer med idéer som kan göra vår värld bättre! Det ger mig alltid hopp om framtiden, att vi är på väg in i en ny era! Så det här kommer blir en häftig resa att få vara del av!

Till sist, jag har två dagar kvar på jobbet! På måndag är jag arbetslös och egen företagare på samma gång! 🙂 Det är saker på gång, men inget är klart ännu! Jag vill passa på att tacka alla fantastiska människor jag mött i olika sammanhang under de senaste åren. Det har gett mig nya vänner, kontakter och insikter. Framförallt känner jag, att jag genom alla dessa möten har utvecklats enormt mycket som människa! Jag vill också speciellt tacka de 2-3 personer som jag inte tyckt varit fantastiska, för jag har lärt mig allra mest i mötet med er. Speciellt hur viktigt det är att respektera andra människors värderingar! Jag vill också tacka er för, att det till slut ledde till, att jag vågar hoppa och satsa på det jag vill göra! När vi är för bekväma där vi är, blir vi också rädda för att hoppa! Så jag är tacksam att det funnits människor som gjort det obekvämt nog för mig i min vardag, så att jag tycker värdet varit större i att hoppa! Jag vet att det kommer leda mig rätt!

Som ni ser, jag har att göra! Jag blir inte rik på pengar, men på massor av annat! 😀 Och jag vill återigen påminna om att livet är kort! Du vet aldrig när människor du älskar försvinner! Så ta vara på varje stund! Och du vet inte hur länge du själv är kvar, så har du fastnat på en plats där du inte känner att du mår bra i, slå dig fri och skapa en ny plats för dig!!

Vi ses i en lyckligare och gladare morgondag!

Happy Cato

1 kommentar till Grattis mamma!

Type on the field below and hit Enter/Return to search